- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
631

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lindblom, Andreas - Lindbom, Oscar - Lindbom, Otto - Lindbom, Tage

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindbom

631

Lindbom

Oscar Lindbom.

ocli historia vid Stockholms högskola.
Sedan 1929 är L. styresman för Nord.
mus. och Skansen. —- Som
konsthistoriker har L. utgått ur Johnny
Roos-vals lärjungekrets, och det är därför
naturligt, att han gjorde sina första
insatser inom den medeltida konsten
med arbeten om gotiskt måleri,
medeltida skulptur m. m., t. ex. drsavh.
"La peinture gotique en Suède et en
Norvège" och "Nordtysk skulptur ocli
måleri i Sverige från den senare
medeltiden" (1916). Särskilt har L.
utbildat sig till en av våra främsta
kännare av heliga Birgittas ikonografi,
om vilken han publicerat ett flertal
arbeten; 1918 ägnade han henne en
betydelsefull utställning. Han har
publicerat flera verk om
1700-tals-konst, bl. a. "Fransk barock- och
rokokoskulptur i Sverige" (1923) och
"Rokokon" (i "Bonniers
Konsthistoria". 1929) samt ett par böcker om
Stockholms slott. Viktiga äro hans
arbeten om medeltida textilier. I
närmare ett hundratal uppsatser har L.
behandlat olika konst- och
kulturhistoriska problem, och han har utgivit
monumentalverket "Sveriges
konsthistoria" (1—3, 1944—46), vari han
främst sökt karakterisera den säreget
svenska insatsen i konsthistorien. —
Sin skicklighet som museiman
ådagalade L. redan i samband med
Birgittautställningen 1918 och senare framför
allt vid ordnandet av Hist. mus:s
medeltida avd., då denna var inrymd i
Nat. mus:s bottenvåning. Som
styresman för Nord. mus. och Skansen har
lian påbörjat ett omfattande
moderniseringsarbete, för Skansens del främst
markerat av den nya huvudingången
och rulltrappan, herrgårds- och
stadsanläggningen, djurburarnas
ersättande med öppna hagar och tillkomsten
av björnbergen m. m. Under L:s
ledning har Skansen utvecklats till att bli
inte bara ett friluftsmuseum utan en

omtyckt folkpark för huvudstaden.
För Nord. mus:s del har hans
chefskap inneburit utvidgningar och
moderniseringar. Av Artur Hazelius’
efterträdare har L. varit den
betydelsefullaste. Han blev led. av Vitt.
akad. 1935. — Gift 1) 1917—18 med
skulptrisen Alice Maria Nordin; 2)
1919 med Gerda Henrietta Margareta
Planting-Gyllenbåga. M. R—g.

Lindbom, Erik Oscar, läkare, f.
15 mars 18S3 i Stockholm. Föräldrar:
bokhållaren Carl Oskar Henrik August
L. och Augusta Hector. -— Efter
mo-genhetsex. 1901 blev L. med. kand.
1905, med. lic. 1910 och med. dr 1919,
allt i Stockholm. Efter div.
förordnanden vid sjukhus och hälsobrunnar 1905
-—11 samt vid Sabbatsbergs
medicinska avd. 1911—14 var han tf.
överläkare och dir. vid Provisoriska
sjukhuset i Stockholm 1914—16 och tf.
distriktsläkare i Klara distrikt i
Stockholm 1916—17 samt är sedan
1918 överläkare vid S:t Eriks
sjukhus. L. blev docent i medicin vid
Karol. inst. 1919 och var lärare i
detta ämne samt ledare för de
pro-pedeutiska kurserna vid S:t Eriks
sjukhus 1924—34. Åren 1928—37 var
han medl. av Medicinalstyr:s
vetenskapliga råd. Han är praktiserande
läkare i Stockholm sedan 1915,
överläkare i livförsäkringsab.
Nordstjernan sedan 1918 och i försäkringsab.
Skandia sedan 1932 samt led. i
överstyr. för Oscar II :s jubileumsfond
sedan 1931. Han fick 1944 prof:s namn.
Han har företagit flera utländska
studieresor och utgivit ett tjugutal
vetenskapliga arbeten, främst om
hjärt-och blodsjukdomar, bl. a. drsavh.
"Studier över akut leukämi", på
vilket sistn. område han är en av vårt
lands främsta specialister. — Gift
1911—39 och sedan 1945 med Ester
Dagmar Amalia Svensson. P. H. T.

Lindbom, Otto, sjöofficer, f. 26
april 1846 i Karlskrona, † 19 okt. 1905
i Stockholm. Föräldrar:
premiärlöjtnanten Ingemar L. och Anna Sophia
Sundin. ■—■ Efter att ha genomgått
Krigsakad. på Karlberg blev L. 1865
sekundlöjtnant vid flottan. Ända till
tre år före sin död var L. så gott som
varje år sjökommenderad. Han
deltog bl. a. 1869—70 i fregatten
Vanadis’ expedition till Medelhavet och
var närvarande vid Suezkanalens
invigning. I brittiska flottan
tjänstgjorde han 1870—71 på
Kanaleskadern och 1S71—73 på
Stillahavseska-dern. Efter återinträde i sv. flottan
1873 följde en rad sjökommenderingar
som flaggadjutant, kadettofficer,
ka-nonbåtschef samt sekond på
chefsfartyget Drott och korvetten Freja m. fi.
fartyg. Han blev 1890
kommendörkapten av andra, 1895 av första gra-

Otto Lindbom.

den samt 1898 kommendör. Bland hans
många sjökommenderingar som chef
kan nämnas en långresa med
korvetten Freja till Västindien 1895—96. —
Mellan sjökommenderingarna
tjänstgjorde L. bl. a. i ett flertal
adjutants-befattningar. Han blev 1892 adjutant
hos konungen. Åren 1892—9S var ban
chef för Sjöförsvarsdep:s
kommandoexpedition, 1S98—1903 avd.-chef i
Flottans stab samt 1903—05 dess
chef; 1903 utnämndes han till
konteramiral. L. anförtroddes ett flertal
officiella uppdrag. Bl. a. utarbetade
han 18S3 i Kristiania en ny uppl. av
internationella signalboken, var 18S4
—90 sekr. i kommissionen för
revision av flottans
sjötjänstgöringsreg-lemente, 1S93—99 led. av
kommissionen för revision av del I av Reglemente
för flottan samt 1902 ordf. i
kommittén för omorganisation av flottans
civilstat, varvid han nedlade stor
förtjänst. Hans förslag till
omorganisation av den föråldrade civilstaten
resulterade i ett beslut 1903 att ersätta
denna med en för intendenturtjänst
direkt utbildad marinintendenturkår.
L. invaldes 1889 i
örlogsmannasällskapet och 1S97 i Krigsvet. akad. —
Gift 1876 med Maria Charlotta
Cederborg. A. G.

Lindbom, Tage Leonard,
arkiv-man, skriftställare, f. 24 okt. 1909 i
Malmö. Föräldrar: bokföraren Carl
Theodor L. och Anna Springchorn. —
Efter studentex. i Hudiksvall 192S
blev L. fil. kand. vid Uppsala univ.
1931, fil. lic. vid Stockholms högskola
1937 och fil. dr där 193S. Sedan sistn.
år är han chef för Arbetarrörelsens
arkiv i Stockholm. L. är led. av
Stockholms arbetarkommuns styr. sedan
1943 samt ordf. i Arbetarnas
kulturhistoriska sällskaps skriftkommitté
sedan s. å. och i de socialdemokratiska
tjänstemannafören:nas
representantskap i Stockholm sedan 1947. Han är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:23:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free