- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
633

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Linde, Erik von der - 2. Linde, Lorentz von der - Lindeberg, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von der Linde

633

Lindeberg

Lorentz von der Linde. Målning (detalj) av
D. K. Ehrenstrahl.

land, och i det svåra finansiella läget
efter Gustav II Adolfs död stod hoppet
särskilt till L. Man väntade, att han
genom lyckosamma spekulationer i
kopparhandeln skulle rädda kronan
ur dess trångmål, och för detta
ändamål vistades han 1634 i Amsterdam.
Sitt uppdrag löste han emellertid på
ett sätt, som mera tog sikte på egna
och utländska än på kronans
intressen. Han råkade därigenom i onåd hos
Axel Oxenstierna men rehabiliterade
sig året därpå genom att i Holland
starta ett kopparhandelskompani, vars
tillkomst ansågs gynna den sv.
handelspolitiken. Vid hans hemkomst i
jan. 1636 väntade honom en belöning
i form av ett direktörskap i ett
planerat handelskompani. L. avled dock kort
därpå. —- L. ansågs som sin tids
rikaste köpman i Sverige, och om hans
rikedom vittnar ett ståtligt hus vid
Västerlånggatan i Stockholm och en
vacker lantgård på Lovön, där en för
den tiden ovanligt kulturellt förfinad
tillvaro fördes. — Gift 1) med
Helena Huusman; 2) 1606 med Vendia
Löhman. C.-F. C.

2. Linde, Lorentz von der,
friherre, krigare, riksråd, f. 20 juli
1610 i Stockholm, † 25 juni 1671
därstädes. Son till L. 1 i hans andra
gifte. — L. inskrevs vid univ. i Leiden
1627. Efter att ha deltagit i en
beskickning till Frankrike gick han i
krigstjänst och avancerade snabbt till
överste. År 1647 blev han
generalmajor, 1651 riksråd och krigsråd, 1655
general, 1658 fältmarskalkslöjtnant
och 1665 fältmarskalk. Han
upphöjdes till friherre 1651. L. var en
levnadsglad, välvillig och generös natur,
omtyckt av alla. Han ägde drottning
Kristinas bevågenhet, ocli han var
Karl X Gustavs förtrolige vän och
supbroder. Bl. a. var han dennes
förtrogne i frieriet till drottningen, och

några brev från L. till Karl X Gustav
rörande detta finnas tr. i "Handl.
rörande Skandinaviens historia" (27,
1845). Efter sin tronbestigning
anförtrodde Karl X Gustav L.
friarupp-draget hos hertigen av
Holstein-Gottorp., där L. jämte sina meddelegater
lär ha haft frihet att välja bland
prinsessorna. Under kriget mot Polen blev
L. guvernör i Elbing 1655, och sedan
Karl X Gustav själv ryckt mot
Danmark, blev han hertig Adolf Johans
närmaste man i befälet över
trupperna i Västpreussen. Då hertigen 1659
lämnade Västpreussen, fick L. själv
högsta befälet, Hans styrkor krympte
emellertid samman, ocli vid
fredsslutet 1660 höllos endast städerna Elbing
och Marienburg besatta av sv.
trupper. Då drottning Kristina besökte
Sverige 1660, skickades L. henne till
mötes med uppdrag att hindra henne
att infinna sig till riksdagen i
Stockholm, något som lian dock ej lyckades
med. Under förmyndarregeringen
räknades L. till Magnus Gabriel De la
Gardies anhängare. Hans ärvda
förmögenhet var vid hans död förbrukad.
— Ogift. W. L.

Lindeberg, Anders,
skriftställare, teaterman, f. 8 nov. 1789 i
Stockholm, † 12 dec. 1849 därstädes.
Föräldrar: kamreraren i järnvågen
Aiv-ders Crispin L. och Margaretha
Christina Rebrén. — L. blev 1806 student i
Uppsala men avbröt 1S08 som varm
patriot sina studier för att delta i
kriget mot Ryssland. Han inträdde
som fänrik i Westmanlands landtvärn
men förflyttades till skärgårdsflottan
samt deltog med vitsordad tapperhet
i flera drabbningar. Efter krigets slut
tjänstgjorde L. i armén och deltog i
de tyska och norska fälttågen. Efter
konventionen i Moss 1814 hemsändes
han som övertalig officer; 1821 erhöll
lian avsked med kaptens titel. — L.
började nu söka sin utkomst som
skriftställare. Redan 1808 hade han
insänt en tävlingsdikt till Sv. akad.
och fått ett förmånligt omnämnande.
År 1817 erhöll han akad:s mindre pris
för tragedien "Blanka" och 1819 stora
priset för dikten "Mina drömmar";
1820 och 1827 fick han andra priset.
Hans verk ge uttryck för traditionell
gustaviansk uppfattning; i kampen
mot nyromantikerna sällade han sig
till Leopold. Flera gånger spelades
dramer av L. på K. teatern: "Blanka"
1822, "Toni" 1833 och "Prestgården"
1S43. Som dramatiker hade L. föga
framgång, och flera av hans dramer
förblevo ouppförda; hans skönlitterära
produktion är överhuvud ej av större
intresse. —- Betydelsefullare är L. som
politisk skriftställare. Som sådan
debuterade han 1815 med ett par skrifter
om den världspolitiska situationen.

Anders Lindeberg. Lavering av G. E. M.
Löf-marek.

En av dessa, "Hvad politik bör
Sverige under nuvarande krisis iagttaga",
belades av regeringen med kvarstad.
L. deltog också med en rad broschyrer
i fejden mot den beryktade
Greves-möhlen. Hans skriftställarskap väckte
stort uppseende, och 1816 anställdes
lian av P. A. Wallmark som medarb.
i Allmänna Journalen. S. å.
inhibera-des utgivandet av skriften "Några
tankar om en Svensk thronföljare»
uppfostran" efter vädjan av
kronprinsen Karl Johan, som därefter gav L.
en årlig pension. Ss. officer hyste L.
stor beundran för Karl Johan och
inträdde snart i dennes litterära stab.
Åren 1821—33 ägde och ledde han
Stockholms Posten. -—■ De händelser,
varpå L:s namnkunnighet vilar, blevo
en följd av konflikten mellan hans
teaterintresse och den reaktionära
kulturpolitiken. Han blev med åren inte
minst i egenskap av refuserad
dramatiker en av K. teaterns argaste
vedersakare och riktade fr. o. m. 1823 en
serie anfall mot denna institution.
Från omkr. 1830 begärde han flera
gånger tillstånd att få upprätta en
privat teater, vilket avslogs under
hänvisning till K. teaterns monopol
av 179S. I sin tidn. hävdade L., att
teatermonopolet vore grundlagsstridigt.
Han kom så småningom att opponera
mot regeringspolitiken även i andra
hänseenden; uttryck härför voro två
uppmärksammade artiklar, kallade
"Sverige 1809 och 1832" (i
broschyr-form 1832) samt "Sverige i framtiden"
(i broschyrform 1833). L:s
uppträdande föranledde 1832 indragning av
hans pension. År 1833 utbröt den s. k.
Flugsmällefejden, så benämnd efter
en anonym pamflett, "Flugsmällan"
(författad av K. teaterns f. d. dir. B.
von Beskow), vari L:s skönlitterära
författarskap nedgjordes med blodigt
hån. L. väckte åtal för ärekränkning;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 12 12:15:45 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free