Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linder, Erik Hjalmar - Linder, Ernst, arméofficer, se s. 644 - Linder, Gurli, författarinna, se s. 646 - Linder, Johan, läkare, se Lindestolpe, s. 650 - Linder, Nils, språkman, se s. 646 - Linder, Oliver - Linder, Sten - Linder, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindenau
643
Lindequist
Sina forskningar har han främst ägnat
Hjalmar Bergman. "Hjalmar
Bergman. En profilteckning" (1940) är en
kortare översikt. L:s drsavh.
"Hjalmar Bergmans ungdom" (1942) utgör
en grundläggande undersökning av
Bergmans tidigare produktion, som L.
insätter i dess idé- och
litteraturhistoriska sammanhang, varvid han under
analys av de skilda diktverken fixerar
diktarens individuella grundproblem.
Han har dessutom utgivit "Stenarna
där barn jag lekt" (1942), en
essäsamling om Närke i litteraturen, och
studien "Hjalmar Gullberg" (1946).L.liar
erhållit uppdraget att skriva en
kompletterande del till Schück-Warburgs
"Illustrerad svensk litteraturhistoria"
(avsedd att tryckas 1948). — L. är
medarb. i Sv. Morgonbladet sedan 1931
(andre red. 1937—45). Han verkade
först som reporter (sign. Eli), sedan
som ledarskribent och
litteraturkritiker. Han har hållit litteraturkrönikor
i radio sedan 1941, deltagit i 1943 års
rundradioutredning och är sedan 1947
chef för Radiotjänsts föredragsavd.
Han har företagit studie- och
reportageresor bl. a. till Tyskland,
öster-rike och Italien 1933 och 1935 samt
till England 1938 och 1942 (den senare
färden s. å. beskriven i "England
hösten 1942"). I "Sveriges
neutralitetspolitik" (1943; i Utrikespolitiska
institutets broschyrserie
"Världspolitiska dagsfrågor") har E. lämnat en
saklig redogörelse för sv. politik under
tidigare delen av andra världskriget.
— Den kristna åskådning av frikyrklig
typ, som L. mött under barndoms- ocli
uppväxtår och som fått en
kulturmed-veten utformning i Fria kristliga
stu-dentfören:s strävanden, vari L. tog
aktiv del under studieåren, har
förblivit en bärande linje i hans av klarhet
och intellektuell skärpa präglade
kulturkritik. Sedan 1923 är han medl.
av Sv. missionsförb. I en rad
skrifter, "Kristendom och dikt" (1938),
"Mänskligt och kristet" (1940),
"Kristendomen i krisen" (1941), "Om jag
skulle hålla en predikan —" (1944)
och "Religiöst minimum" (1945), har
L. utvecklat ett dubbelt tema. Dels
vill han inför kristendomens
anhängare understryka dess kulturuppgifter,
dels söker lian som apologi för
kristendomen påvisa dess närvaro inom
kulturlivets alla områden och genom
en definition av begreppet religion
undersöka möjligheten — eller
nödvändigheten — av en religiös grund för
det gemensamma kulturmedvetandet.
— Gift 1932 med tandläkaren Karin
Sigbrit Gerdner. G. W.
Linder, Ernst, arméofficer, se s.
644.
Linder, Gurli, författarinna, se
s. 646.
Linder, Johan, läkare, se
Lindestolpe, s. 650.
Linder, Nils, språkman, se s. 646.
Linder, Oliver Andersson,
tidningsman, författare, f. 29 mars 1862
i Gylle skn, Malmöh. län, † 13 jan.
1939 i Chicago. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Nilsson och Elna
Mårtensson. — Vid femton års ålder
började L. lämna notiser och
bygdemeddelanden till Trelleborgs Allehanda.
Hösten 1879 emigrerade lian till
Amerika och försörjde sig de första åren
som farmardräng, snöskottare ocli
sågverksarbetare men lämnade
samtidigt bidrag till Svenska
Amerikanaren, där han blev fast anställd 1892
och huvudred. 1908. I denna
befattning kvarstod han ett par decennier.
■— L. var en humorist av det
godmodiga slaget, en god poet och en
skarpögd och spirituell korrespondent.
Han var dessutom en framstående
ocli i Sv.-Amerika mycket uppskattad
litteraturbedömare. I de tidn., där
lian medarbetade, strödde han kring
sig både humoresker och artiklar i
allvarliga ämnen. Han publicerade även
dikter; han ägnade sig mycket åt
att författa sonetter på engelska och
svenska. I Nord. familjebok, 2:a uppl-,
skrev han omkr. 400 artiklar om
sv.-amerikanska och amerikanska
personligheter och institutioner. Bland
hans böcker kunna nämnas "Glada
grin. Vers och prosa af Olle Bark" (1—
3, Ironwood 1890—91), "John Morton.
En af revolutionsperiodens
svenskamerikaner" (i "Year-book of the
Swedish-american liistorical society",
1907) samt "I Västerland. Stycken på
vers och prosa" (Röck Island 1914).
— Gift 1891 med Therese Fredrika
Sennström, f. 1866 i Grisslehamn,
Väddö skn, Stockholms län,
skönlitterär medarb. i sv.-amerikanska
pressen. H. ö.
Linder, Sten Ingvar,
litteraturhistoriker, skolman, f. 21 maj 1900
i Ljusne kapellförs., Hälsingland, †
8 aug. 1945 i Uppsala. Föräldrar:
direktören Lars L. och Paulina
Katarina Lindqvisth. — Efter studentex.
i Söderhamn 1918 inskrevs L. s. å.
vid Uppsala univ., där han blev fil.
mag. 1925 och fil. lic. 1930. På hösten
s. å. disputerade ban på avli. "Ernst
Ahlgren i hennes romaner", som
belönades med Warburgska priset; 1930
—37 var L. docent i
litteraturhistoria vid Uppsala univ. Han var 1935
—37 vik. lektor och 1937—39 adjunkt
i Örebro samt blev sistn. år lektor
vid läroverket i Nyköping. Från 1935
höll han regelbundet
litteraturkrönikor i radio. Han valdes 1936 till
vik. led. och 1938 till led. av Sv. akad:s
Nobelinst. som sakkunnig rörande
fransk litteratur. — L. har publicerat
Oliver Linder.
uppsatser i Ord och Bild, bl. a. "Axel
Lundegård 1861—1930" (1931) och
"Tor Hedbergs diktning" (s. å.) samt
utgivit i bokform "Ibsen, Strindberg
och andra" (1936) och
Verdandiskrif-terna "Bo Bergman" (1940) ocli
"August Strindberg" (1942). L:s
arbeten utmärkas av noggrann
vetenskaplig dokumentering, psykologisk
kunnighet och intuition och säkert
estetiskt omdöme. Spec. ägnade han
sig åt den sv. åttiotalsdiktningen,
vars relationer till nordisk och fransk
realism lian belyste i perspektivrika
undersökningar; Ernst
Ahlgren-mono-grafin är av grundläggande karaktär.
Med sin anspråkslösa natur var L. som
modersmålslärare omtyckt av eleverna
och känd som en skicklig pedagog. —
Gift 1936 med Astrid Ellen Naëmi
Brundin. H. L—r.
Linder, Sven Wilhelm, teolog,
präst, f. 31 dec. 1887 i Längjums skn,
Skarab. län, † 2 aug. 1947 i Sätra
brunn, Kila skn, Västmanl. län.
Föräldrar: kyrkoherden Algot Lorens L.
och Maria Margareta Sandzén. ■—•
Efter mogenhetsex. i Skara 1906 stu-
Sven Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
