- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
644

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linder, Sven - Linder, Vilhelm, sjöofficer, ämbetsman, se s. 645 - Linder, William - Linder, Viveka - Linder, släkt - Linder, Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindenau

044

Lindequist

Viveka Linder.

derade L. i Uppsala, där lian avlade
teologisk-filosofisk ex. 1907, blev teol.
kand. 1911, fil. kand. 1916, teol. lie.
191S och efter disp. 1922 teol. dr
1924. Han prästvigdes 1919 och var
1919—23 v. pastor i Vaksala förs.
och 1923—24 tf. kyrkoherde därstädes.
Docent i exegetik vid Uppsala univ.
1922 uppehöll han professur i exegetik
där 1924—27 och var från 1927 till sin
död prof. i exegetik därstädes. Han blev
led. av Uppsala domkapitel 1927 samt
deltog i 1938 och 1941 års kyrkomöten.
—- L. var en vederhäftig och
samvetsgrann forskare inom den
gammaltestamentliga exegetiken, inom vilket
område lian bl. a. skrivit "Sauls Gibea"
(drsavh., 1922) och "Studier till Gamla
testamentets föreställningar om
Anden" (1926). Han var en mycket god
kännare av palestinensiska
förhållanden och arabisk folkkultur och har
i flera skrifter, bl. a. i "Vad Det
heliga landet berättar" (1933),
återgivit sina intryck och vetenskapliga
rön från studieresor i Palestina. Han
var 1926—46 sekr. i Sv.
Jerusalems-fören. — Gift 1919 med Ulrika (Ulla)
Katarina Trotz. D. T.

Linder, V illi el m, sjöofficer,
ämbetsman, se s. 645.

Linder, Fredrik William,
ju-rist, ämbetsman, politiker, f. 3 juni
1876 i Östra Kärrstorps skn, Malmöli.
län. Föräldrar: stationsinspektoren
Olof Nilsson och Johanna Österling.
— L. avlade i Lund mogenhetsex. 1895
och jur. utr. kand.-ex. 1903. Efter
fullbordad tingsmeritering gick han 1907
i tjänst hos Göta hovrätt, där han
blev fiskal 1911 och var hovrättsråd
1912—22. Han tjänstgjorde 1912—13
som tf. revisionssekr. Åren 1916—23
var han knuten till Ecklesiastikdep.,
där han som särskild föredragande
hade att handlägga ärenden rörande
prästerskapets lönereglering. L. var
1922—25 häradshövding i Hall. läns

niell. domsaga och 1925—41
borgmästare! i Malmö. Han fungerade under
hela sin borgmästartid som ordf. i
poliskollegiet för Malmö stad samt
var ordf. i stadens byggnadsnämnd
1929—41. Vid sidan av tjänsten hade
L. flera sakkunniguppdrag. I nära
samband med hans nyssnämnda
verksamhet i Ecklesiastikdep. stodo sålunda
ett par andra ecklesiastika
utredningar (dyrtidstillägg åt präster i
nyreg-lerade pastorat 1918, ändrad
indelning av Lunds och Visby stift 1918—
22). L. tillhörde 1919—20 den s. k.
lilla strafflagskommissionen och
biträdde 1920—23 med
strafflagstiftningsfrågor i Justitiedep. Han var
ordf. i Lärarnas lönekomniitté 1920—
23 och utredde 1931—32 ändrade
grunder för biskoparnas avlöning. L.
var även under många år politiskt
verksam. Ansluten till
socialdemokratiska partiet tillhörde han Första K.
1919 (urtima riksdagen) —47, satt i
andra lagutskottet från 1920 och var
juni—okt. 1920 konsultativt statsråd
i Brantings första ministär. -— Gift
1910 med Betty Josefina Hansson.

Spr.

Linder, Viveka Hilda Ellen,
solodansös, skådespelerska, f. 13 okt.
1918 i Stockholm. Föräldrar:
ryttmästaren Frans Georg L. och
Marguerite Clotilde Clemence Pauline
Peyron. — Efter avslutade skolstudier
i Franska skolan i Stockholm
studerade L. dans för Jenny Hasselquist ocli
Carin Fischer-Hugne i Stockholm och
för Carina Ari och Olga Preobrajenslca
i Paris. Hon slog igenom vid Jenny
Hasselquists elevafton 1935 och hade
egen dansafton s. å. Som dansös har
hon gästspelat på Théåtre des Champs
Elysées och Salle Plevel i Paris samt
på Det nye Teatret i Oslo och
företagit turnéer i Frankrike, Belgien
och Sverige. L. har även haft egna
dansaftnar i Berlin och Stockholm.
Bland hennes solodanser märkas "Det
var en gång" ur "Ode till rosen" (av
Carina Ari), "På en bakgård i Paris",
"Söndag i Dalarna", "Singoalla",
"Vita nuova" m. fi. egna
kompositioner. — L. har bedrivit teaterstudier
för Gösta Ekman, Julia Håkansson
och Valborg Hansson samt för
Madame Howe i Paris. Hon debuterade
hösten 1936 som Hedvig i
"Vildanden". Sina största framgångar
hittills har hon vunnit genom sitt
sprudlande humör och sin smittande
spelglädje som Puck i Shakespeares
"En midsommarnattsdröm" på Malmö
stadsteater (hösten 1944) och på
Skansens friluftsteater (sommaren 1945),
som Eliza i Shaws "Pygmalion" på
Malmö stadsteater (våren 1945) och
på Riksteaterturné (hösten 1945) samt
som Shaws "Major Barbara" (folkpar-

Ernst Linder.

kerna 1946). — Gift 1940 med
redaktören Per Torsten Ulrik Quensel.

C. F., R. L—y.

Linder, sv.-finländsk släkt,
härstammande från Lenhovda (förr
Lind-hövda) skn, Kronob. län, och känd
sedan 1500-talet. Rusthållaren i
Al-gutsboda, nämndemannen ögge
Andersson (f. omkr. 1672, † 1743), hade
sonen Magnus (döpt 1709, † 1799),
som på 1740-talet flyttade till
Finland och slutligen var brukspatron
på Svarta i Karis skn, Nylands län
därstädes. Han blev farfar till
överstelöjtnanten Carl Anton L. (f. 1795, †
1866), som 1830 upphöjdes i finskt
adligt stånd. En sonson till denne var
generalen Ernst L. (se nedan). —
Litt.: H. Södersteeni i Personhist.
tidskr. 1924.

Linder, Ernst, arméofficer, f. 25
april 1868 på Åminne, Pojo skn i
Nylands län, Finland, † 14 sept. 1943
i Stockholm. Föräldrar: godsägaren
och politikern Kristofer Alexander
Ernst L. och Maria Amelie Alhinia
Lavonius, omgift Ekman, bd 2 s. 368.
—- L., vars far dog endast några
dagar efter lians födelse, kom redan
1872 med sin mor till Sverige. Han
blev underlöjtnant vid Livgardet till
häst 1889, genomgick Krigshögskolan
1900—02, var aspirant vid
Generalstaben 1903—05, militärattaché i
Paris och London 1909—11, utnämndes
till major 1912 och var chef för
Ridskolan på Strömsholm 1912—15. År
1915 blev han överstelöjtnant i armén,
överste där 1918 och generalmajor i
generalitetets reserv 1927. — Vid
finska frihetskrigets utbrott 1918 tog
L. avsked ur sv. tjänst och var den
förste sv. officer, som inträdde i finska
armén. Han blev chef för
Satakunta-gruppen, vars front sträckte sig från
Bottenhavet till Kuro och hade en
bredd av 110 km. Han intog bl. a.
På-mark, Lavia och Lassila och segrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0700.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free