Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linder, Ernst - Linder, släkt - 1. Linder, Carl Wilhelm - 2. Linder, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindenau
645
Lindequist
vid Ikalis och vid Kyröskoski. Han
deltog därefter med delar av sin grupp
i Tammerforsoperationen samt
befriade bl. a. Björneborg och Raumo
och besatte hela Björneborgsbanan.
Därefter blev han chef för
Savolaks-gruppen och tog Kotka och
Fredrikshamn. Efter Tammerfors fall
utnämndes L. till finsk generalmajor. Han
tillhörde finska armén 1918—20 och
var bl. a. inspektör hos
riksföreståndaren 1919. Efter återkomsten till
Sverige inträdde han i sv. arméns
reserv. Vid utbrottet av finska
vinterkriget. 1939 tog L., som 1938
befordrats till generallöjtnant i finska
armén, avsked ur sv. generalitetets
reserv och inträdde i finsk aktiv tjänst
som chef för den sv. frivilligkåren,
vilken opererade i n. Finland, där B.
hade sitt högkvarter först i Torneå och
därefter i Rovaniemi. I slutet av
februari 1940 blev L. chef för Lapplands
operationsområde, d. v. s. Finland
norr om Uleåborg. Efter fredsslutet
utnämndes han till finsk general av
kavalleriet. ■— L. genomgick som ung
officer 1893—95 Militair Reitinstitut
i Hannover. Han var en av Sveriges
framgångsrikaste ryttare och segrade
i alla slag av tävlingar. Han vann
Sveriges första fälttävlan, segrade i
steeplechaser från sina första
officersår fram till femtioårsåldern, slog
Europas bästa ryttare i prishoppning
pä kontinentens banor och i London
samt erövrade guldmedalj i Olympiska
spelens prisridning i Paris 1924. L.
var master i Stockholms fältrittklubb
1896—1900, sekr. i Jockeyklubben
1905—07 och v. ordf. där 1933—43.
Ilan var hedersled, av Stockholms
fältrittklubb från 1918 och Stockholms
kapplöpningssällskap från 1930. —
Under sin militärattachétid komL. till
insikt om flygets framtida betydelse
som samfärdsmedel och i krig. Han
stiftade 1910 det första sv. flygpriset
(för flygning över Öresund). Han var
en av Aerotransports stiftare och i
många år ordf. i dess styr. Han var
initiativtagare till och ledare av Nordens
finlandsvecka i Stockholm 1925 samt
ordf. i Samfundet Sverige-Finland
1920—43. — L. har av trycket
utgivit två skildringar av Finlands
frihetskrig, som äro värdefulla källor på
grund av rik dokumentering: ’’Från
Finlands frihetskrig" (1920) och
"Efter sexton år. En återblick på mitt
deltagande i Finlands frihetskrig"
(1935). Sin insats i vinterkriget liar
han skildrat i broschyren "Kring
Finlands andra frihetskrig" (1942).
Dessutom har ban skrivit och utgivit
"Studieresor till utländska ridskolor
1913" (1920), "Om kavalleriet. Några
krigserfarenheter" (1930) samt
författat en mängd artiklar i militära,
ridtekniska och politiska frågor,
särskilt rörande Finland och
förhållandet mellan Sverige och Finland. Han
blev led. av Krigsvet. akad. 1927. —
Gift 1) 1894—1905 med friherrinnan
Augusta Wrangel von Brehmer; 2)
1905 med friherrinnan Märtha
Johanna Fredrika Cederström, f 1925; 3)
1927 med Wiveka Trolle. F. M.
Linder, släkt från Vists skn,
östergötl. län, vars äldste kände stamfar
var hemmansägaren Carl i Gålby,
Tjärstads skn, samma län. Hans
sonsons son Per Carlsson (f. 1759, † 1824)
blev 1800 arrendator av Torpa
Norrgård under Säby gods, Vists skn.
Släktnamnet L. antogs av hans sonson,
klassiske filologen och teologen Carl
Wilhelm L. (L. 1), som blev far till
a) sjöofficeren och ämbetsmannen
Vilhelm L. (L. 2), b) hamnkaptenen i
Stockholm Carl Adolf Marcus L. (f.
1858, † 1911), gift med Sv. röda
korsets delegat Anna L., f. friherrinna
Pfeiff (L. 3), c) förste bibliotekarien
vid K. bibi. Knut Ludvig Sextus L.
(f. 1862, † 1944) och d) förf. Ulla
Elisabeth L. (f. 1873).
1. Linder, C arlW ilh elm,
klassisk filolog, teolog, f. 10 mars 1825 i
Vists skn, östergötl. län, † 20 okt.
1882 i Linköping. Föräldrar:
hemmansägaren och rusthållaren Daniel
Persson och Christina Nilsdotter. •—
L. avlade mogenhetsex. i Linköping
1845 och blev student i Uppsala s. å.,
där han ägnade sig åt klassiska
studier och blev magister 1851, docent i
latin 1S52 samt adjunkt i grekiska
1854. Han var prof. i grekiska vid
Lunds univ. 1859—68. Tills, med A. T.
Lysander upprättade han där ett
filologiskt seminarium 1866 men lät s. å.
prästviga sig. Han var domprost i
Västerås 186S—77 ocli i Linköping från
1877. Sistn. år blev han teol. dr i
Uppsala. — L. var mycket uppskattad både
som lärare och präst, och hans stora
arbetsförmåga togs ofta i anspråk för
Vilhelm Linder.
allmänna uppdrag. Han var 1873 och
1878 stiftets repr. vid kyrkomötet
samt 1875—78 landstingsman ocli
1876—81 riksdagsman i Andra K.,
där han uppträdde som avgjord
motståndare till Lantmannapartiet. Åren
1865—66 var han medl. av kommittén
för språkundervisningen vid
läroverken och 1870—72 av
läroverkskommittén. I Linköping ägnade ban stor
uppmärksamhet åt folkskolefrågan.
Han genomdrev, att den Ljungstedtska
skolan i enlighet med donatorns
bestämmelser blev en teknisk
yrkesskola ocli att staden fick en ny
folkskola. — L. framträdde tidigt som
skicklig versifikatör både på latin
och svenska; lians "Carmina latina"
utkom 1855. Dessutom har han
publicerat ett stort antal
vetenskapliga avli. både på latin och svenska.
Bland hans arbeten märkas: "Om
gre-kernes theater och skådespel" (1865),
"Om liturgiens betydelse i och för
kulten inom den evangeliskt lutherska
kyrkan" (1871) samt "Ljungstedtska
friskolan i Linköping och dess öden"
(1882). Tills, med C. A. Walberg
utgav han också ett sv.-grekiskt lexikon
1862. ■— Gift 1854 med Anna Maria
ülrilca Wallenberg. T. M.
2. Linder, Daniel Ulrik Vilhelm,
sjöofficer, ämbetsman, f. 8 aug. 1855
i Uppsala, † 13 mars 1924 i
Stockholm. Son till L. 1. — L. blev
underlöjtnant vid flottan 1876 samt
tjänstgjorde 1881—83 i franska flottan,
varunder han bl. a. genomgick
minskolan i Boyardville. Efter
hemkomsten ämnade lian först ägna sig
åt industriell verksamhet och
tillbringade därför två år vid Hofors
bruk men återvände 1885 till flottan.
L. utnämndes 1S97 till
kommendörkapten av andra och 1900 av första
graden. Åren 1885—1900 tjänstgjorde
han som kadettofficer ocli lärare vid
Sjökrigsskolan, som kompanichef m.
Carl Wilhelm Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
