Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Linder, Vilhelm - 3. Linder, Anna - 1. Linder, Nils - 2. Linder, Gurli - Linderholm, Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindenau
646
Lindequist
Anna Linder.
ra. i Stockholm, i Flottans stab ocli till
sjöss. Han utnämndes till generaldir.
och chef för Lotsstyr. 1901 (tf. från
1900) och avgick 1920. — L:s stora
duglighet och enastående
arbetsförmåga medförde, att lian blev anlitad
i flera uppdrag, som statsrevisor 1894
—95, stadsfullmäktig i Stockholm
1895—1901, flerårig led. och ordf. i
direktionen för Stockholms
navigationsskola samt ordf. i styr. för Tekn.
högskolan 1908—19. Dessutom deltog
han i ett flertal kommittéer och
utredningar rörande flottans
stations-frågor samt var ordf. i
vintersjö-fartskommittén för Norrland. L.
utgav bl. a. en förtjänstfull lärobok i
sjömanskap för Sjökrigsskolan (1S96).
lian blev 1S92 led. av
örlogsmannasällskapet samt 1898 av Krigsvet.
akad. — Gift 1) 1887 med Sigrid
Lilliehöök, † 1893; 2) 1895 med
friherrinnan Elin Maria Pfeiff, syster
till L. 3. A. G.
3. Linder, Anna Viktoria,
filantrop, f. 24 sept. 1873 på Eneboga, Lilla
Malma skn, Södermani. län.
Föräldrar: lantbrukaren friherre Alexander
Theodor Pfeiff och friherrinnan Ottilia
Carolina Fredrika Fleetwood.
Svägerska till L. 2. — L. gick i skola i
Nyköping och i Linköping. Från 1911
arbetade lion inom Sv. röda korset
ocli var under första världskriget med
om att utrusta invalidtågen, som
fördes fram genom Sverige, samt de
Sveabolagets båtar, med vilka
invalidut-växlingen mellan Trelleborg och
Sassnitz företogs. Åren 1915—20 verkade
hon bland krigsfångarna i Tschita i
Sibirien och sedan i Samara i det
europeiska Ryssland. Åren 1923—24
ledde L. den sv. hjälpverksamheten i
Ruhr. För sina insatser erhöll L. 1920
lllis quorum och blev 1927 med.
he-dersdr. i Uppsala. Hon har erhållit
Sv. röda korsets guldmedalj samt en
mängd medaljer och förtjänsttecken
från olika länder. — Gift 1898 med
hamnkaptenen Carl Adolf Marcus
Linder. H. ö.
1. Linder, Nikolaus (Nils),
språkman, f. 13 febr. 1835 i Vissefjärda skn,
Kalmar län, † 21 jan. 1904 i
Stockholm. Föräldrar: hemmansägaren
Petter Karlsson ocli Ingrid Nilsdotter.
— L. avlade studentex. i Uppsala 185S
och inskrevs vid univ., där lian blev
fil. kand. 1865, fil. dr 1866 och
utnämndes till docent i nordiska språk
1867. Han var 1868—1904 lektor i sv.
språket och litteraturhistoria vid
Högre lärarinneseminariet i
Stockholm. Han anlitades på 1870-talet som
sakkunnig i skolfrågor ocli var 1891
—93 liberal led. av Andra K. En
viktig insats gjorde lian med startandet
av Nord. familjebok 1875, som lian
redigerade till 1880 och vars
språkliga utformning lian särskilt
uppmärksammade. Förutom drsavh. "Om
Nils Linder.
allmogemålet i Södra Möre härad af
Kalmar län" utgav L. ett stort antal
filologiska arbeten, bl. a. i
språk-riktighetsflågor. Ett på sin tid
mycket anlitat arbete var hans "Regler
och råd angående svenska språkets
behandling i tal och skrift" (1882),
grundat på en omfattande
materialsamling. Han skrev också språkliga
och litterära artiklar i tidn. och
tidskr., bl. a. i Aftonbladet, där lian
uppträdde mot 90-talsförfattarna.
"Svenska språket i modern diktkonst"
(1902) blev ryktbar för sin skarpa och
i viss mån ensidiga kritik av
Heidenstams språk; den bemöttes av Böök i
"Skald och skolmästare" (s. å.). -—
Gift 1887 med författarinnan Gurli L.,
f. Peterson Kavli (L. 2). H. L—r.
2. Linder, Ane Gurli Peterson
Kavli, författarinna, f. 1 okt. 1865
på Irvingsholm, Tysslinge skn,
öre-bro län, † 3 febr. 1947 i Stockholm.
Föräldrar: godsägaren Carl Gustaf
Gurli Linder,
Peterson och Marié Christine Kavli.
— Efter avgångsex. från Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1885 var
L. flickskolelärarinna till 1887. Hon
var därefter föreståndare för
Fred-rika-Bremer-förb:s hemstudiekurs i
sv. språket och litteraturhistorien, en
i blygsam skala utförd begynnelse till
sv. korrespondensundervisning. Ett
omfattande arbete utförde hon inom
Sv. dräktreformfören. (verksam 18S6
—1902), som sökte införa förnuftigare
klädesvanor bland kvinnor och barn;
bl. a. var hon dess ordf. 1892—96 ocli
v. ordf. 1898—1902. Åren 1910^-11
var hon led. av kommittén för
främjande av god ocli billig nöjesläsning.
— L. medarbetade flitigt i tidn. ocli
tidskr. Bl. a. var hon i Dagens
Nyheter 1899—1935 recensent av barn- och
ungdomslitteratur, den första i
Sverige med verkligt allvar och intresse
för uppgiften. I "Våra barns
nöjesläsning" (1902; omarb. uppl. med titeln
"Våra barns fria läsning", 1916)
framlade lion utgångspunkterna för
denna verksamhet. Hon utgav
därutöver ett flertal skrifter i olika
länder, bl. a. om kvinnofrågans historia i
Sverige. Av stort intresse äro
memoar-volymerna "Sällskapsliv i Stockholm
på 1S80- och 90-talen" (1918) och "På
den tiden. Några bilder från lS70-talets
Stockholm" (1924). L:s hem var
under lång tid en betydelsefull
träffpunkt för det litterära och
publicistiska Stockholm. — Gift 1887 med
lektorn Nils L. (L. 1). IL ö.
Linderholm, Johannes
Emanu-e l, kyrkohistoriker, f. 4 april 1872 i
Hakarps skn, Jönköp. län, † 8 aug.
1937 på Mössebergs sanatorium,
Frig-geråkers skn, Skarab. län. Föräldrar:
lantbrukaren Johannes L. och Edla
Clementine Ekéblom. — Efter
mogenhetsex. 1897 blev L. teol. kand. 1905,
teol. lic. 1908 samt docent i
kyrkohistoria 1911, teol. dr 1915 och prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
