Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Linderoth, John - Linders, Jacob, jurist, se nedan - Linders, Josua - Linders, Sven, lantbrukare, politiker, se nedan - 1. Linders, Jacob - 2. Linders, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindenau
049
Lindequist
värdefulla föremål ur sin samling. —
År 1898 erhöll L. Litteris et artibus.
— Ogift. — En adoptivson till L. var
hovurmakare Lars L. (f. 1877, † 1942),
som 1924 övertog firma G. W.
Linderoth och utnämndes till hovurmakare.
J. E. B.
Linders, Jacob, jurist, se nedan.
Linders, Frans Josua,
statistiker, f. 26 okt. 1882 i Göteborg, † 16
okt, 1938 i Uppsala. Föräldrar:
handelsföreståndaren Frans Wiktor
Pettersson och Karolina Elisabet
Svensson. ■—■ L. avlade mogenhetsex. i
Göteborg 1902 och studerade först vid
Göteborgs högskola ocli från 1903 vid
Lunds univ., där han blev fil. kand.
1906 och fil. lic. i astronomi 1911.
Efter disp. 1025 förordnades lian till
docent i statistik vid Uppsala univ.
s. å. och blev fil. dr där 1926. L.
tjänstgjorde 1906—09 under prof. C.
V. L. Charlier som amanuens vid
astronomiska observatoriet i Lund och
studerade därvid kroppars rörelser i
närheten av de Lagrangeska
triangelpunkterna. Genom Charliers
banbrytande arbeten rörande den
matematiska statistikens teori ocli metodlära
väcktes L:s intresse för statistik,
och från 1912 ägnade lian sig helt åt
statistiken. Han var amanuens ocli
aktuarie i Statistiska centralbyrån
1912—17 och 1920—21 samt i
Socialstyr. 1913, statistiker i Sv.
socker-fabriksab. 1917—19 och aktuarie i
Skolöverstyr. 1921—22. Han
tjänstgjorde därefter som statistiker och
chefens ställföreträdare vid Statens
inst. för rasbiologi samt som sekr. i
dess styr. 1922—27. Åren 1926—31
uppehöll han periodvis professurerna
i statistik vid Uppsala och Lunds
univ. och var vid olika tillfällen 1927
■—29 tf. inspektör vid Sv.
arbetsgivare-fören:s statistiska byrå. L. återvände
1929 till Statistiska centralbyrån som
bibliotekarie, blev förste aktuarie där
följ. år ocli utsågs till ledare för 1930
Josua Linders,
års folkräkning 1931. Sistn.
befattning kom han blott att påbörja, enär
han s. å. utnämndes till prof. i
statistik vid Uppsala univ. Som statistisk
sakkunnig biträdde han åtskilliga
statliga kommittéer och
sakkunnigutredningar samt privata institutioner. — L.
var praktiskt och teoretiskt verksam
inom vitt skilda grenar av statistiken;
sin mest betydande insats gjorde lian
inom befolkningsstatistiken. Han såg
som sin uppgift att sprida kännedom
om den moderna statistiska
metodiken, och det är till stor del hans
förtjänst, att denna i vårt land mera
allmänt börjat vinna insteg. ■— L. utgav
talrika arbeten i statistik,
antropologi och astronomi, bland vilka
märkas "Demografiska studier rörande
svenska kyrkans prästerskap" (1,
1925, drsavh.), "The racial characters
of the Swedish nation" (tills, med H.
Lundborg, 1926), "Om sambandet
mellan nyfödda barns längd och vikt
och moderns havandeskapstid" (1930),
"Bidrag till kännedomen om den
kommunala beskattningen i Sveriges
landskommuner" (1933), "The chanees of
deteeting infections with intestinal
protozoa" (tills, med Ruth Svensson,
1934), "Formulas, tables, and graphs
concerning the addition of two
normal frequency curves" (1936) och
"En statistisk undersökning rörande
vid Uppsala universitet under åren
1909—-1934 avlagda filosofiska
ämbetsexamina, särskilt rörande
studietidens längd" (tills, med F. E.
Länder, s. å.). Därjämte publicerade lian
officiella statistiska berättelser ocli
åtskilliga smärre skrifter,
huvudsakligen i religions- och
konfessionsstatistiska samt andra demografiska
ämnen. L. blev led. av Internat,
statistiska inst, 1933 samt tillhörde flera
utländska statistiska sällskap. Han
var Sveriges repr. vid Internat,
statistiska inst:s sammanträden i Mexico
City 1933 oeh i London 1934. Vid
flera tillfällen erhöll han offentligt
understöd för sin forskargärning och
hedrades med in- och utländska
belöningar. — Gift 1910 med Maria
(Maja) Naëmi Strömberg. K. L.
Linders, Sven, lantbrukare,
politiker, se nedan.
1. Linders, Jacob, jurist, f. 25
juli 1868 i Nevishögs skn, Malmöh.
län, † 31 maj 1946 i Lund.
Föräldrar: lantbrukaren Nils Andersson
och Ingår Olsdotter. —- Efter
mogenhetsex. i Hälsingborg 1885
studerade L. vid Lunds univ., där han
avlade fil. kand.-ex. 1888 och hovrättsex.
1890. Han blev assessor vid Svea
hovrätt 1902, revisionssekr. 1906 samt
utnämndes 1909 till häradshövding i
Södra Åsbo och Bjäre härads domsaga
i Kristianst. län; han avgick 1938. Sin
Jacob Linders.
stora insats har lian gjort inom den
sociala lagstiftningen. Åren 1907—20
var han led. oeh sekr. i
fattigvårds-och lösdrivarlagstiftningskommittén
och slutligen 1921—22 kommitténs
ordf. Ss. sekr. fick han biträda det
särskilda utskott, som hade hand om
dessa frågor vid 1918 års riksdag.
Han utgav 1918 lagkommentaren "Lag
om fattigvården den 14 juni 1918".
Åren 1921—28 föreläste L. vid
Social-inst. i Stockholm. Han var Sveriges
delegat samt ordf. vid
förhandlingarna mellan Sverige, Norge och Danmark
om fattigvårdskonventionen 1913. L.
nedlade ett stort arbete på
utvecklingen av alkoholistvården i
Sverige. Han var led. av
Venngarnskom-mittén 1914—16 samt led. av styr.
för statens alkoholistanstalter 1916—
22. Han liar även i tryck behandlat
hithörande problem. L. var
stadsfullmäktig i Ängelholm 1929—32, led. av
1937 års
lösdrivarlagstiftningskom-mitté samt ordf. i Kristianst. läns
fattigvårdsförb. 1938—39. — Gift
1903 med Selma Paulina Lindgren.
E. G.
2. Linders, Sven, lantbrukare,
politiker, f. 14 febr. 1873 i Nevishögs
skn, Malmöh. län, † 16 dec. 1932
därstädes. Bror till L. 1. — L. övertog
faderns gård i Nevishögs skn, som
han brukade till sin död. Tidigt
anslöt han sig till det
socialdemokratiska partiet, vars främste
jordbruksexpert lian blev. Från 1910 tillhörde
han Malmöh. läns landsting, vars
ordf. lian var i flera repriser. Åren
1909—17 var lian led. av Andra K.
och 1927—32 av Första K. I
jordbruksutskottet satt han 1912—17 ocli
1928—32. Sedan han lämnat l
iksdagen 1917, blev han följ. år
domänintendent i Malmöh. län. Vid
bildandet av den första socialdemokratiska
regeringen 1920 var L. självskriven
som jordbruksminister men blev för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
