Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindgren, Dora - Lindgren, Erik - Lindgren, Folke - Lindgren, Gustaf, arkitekt, se s. 657 - Lindgren, Gustaf Birch-, arkitekt, se s. 657 - Lindgren, Gustaf - Lindgren, Gustav, boktryckare, se s. 658 - Lindgren, Hellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindegren
654
Lindehn
Erik Lindgren.
varm personlig timbre, och hennes
framförande av skilda stilar präglas
av musikalitet oeh artistisk finess. —
Ogift. R. L—y.
Lindgren, Lars Erik,
trädgårdsman, f. 2 febr. 1S28 i Balingsta skn,
Uppsala län, † 17 nov. 1911 i
Rönninge, Salems skn, Stockholms län.
Föräldrar: lantbrukaren Lars Olsson
och Anna Greta Ersdotter. — Efter
elevtjänst vid trädgårdar 1850—55,
därav 1851—53 vid Lantbruksakad:s
experimentalfält, var L. 1855—58
trädgårdsanläggare och 185S—63
föreståndare för Trädgårdsfören. i Skara
och samtidigt lärare i
trädgårdsskötsel vid Folkskoleseminariet där. Åren
1863—1900 var han knuten till
Lant-bruksakad:s experimentalfält, först
som trädgårdsmästare ocli från 1881
som föreståndare (direktör) för
träd-gårdsavd., varjämte lian förestod
trädgårdsskolan där. — L. tillhör
trädgårdsskötselns märkesmän i vårt land
genom sina betydande insatser som
odlare, lärare och författare. Han
införde nya odlingsmetoder, undersökte
värdet av talrika äldre oeh nyare
trädgårdsväxter och bidrog därigenom till
utgallrandet av ej fullgoda sorter,
gjorde omfattande försök med
utländska prydnadsväxter, särskilt träd
och buskar, och uppdrog värdefulla
frukt- och bärsorter. Åren 1862—1901
utgav han den mycket spridda Tidn.
för trädgårdsodlare (1S70—83 jämte
medarb.), och han lämnade talrika
bidrag i in- och utländsk fackpress.
Hans viktigaste större skrifter äro
"Trädgårds-bok för folkskolor oeh
landtmän" (1861; S:e uppl. 1905),
"Handledning i trädplantering"
(1865), "Trädgårdsbok för Norden"
(1S68, tills, med L. A. Ringius) ocli
det förträffliga verket "Handbok i
svenska trädgårdsskötseln" (1—S,
1872—84, tills, med A. Pihl och G.
Löwegren; alla delar i nya uppl.). L.
företog med statsunderstöd flera
studieresor till utlandet. År 1887 blev
lian led. av Lantbruksakad. — Gift
1863 med Johanna Fredrika
Torstenson. S. L.
Lindgren, Folke, ingenjör, f. 9
jan. 1900 i Stockholm. Föräldrar:
kamrern Gunnar L. och Hilma
Johanna Emilia Svensson. — L. avlade
studentex. i Stockholm 1918 och
utexaminerades från Tekn. högskolan
1925. Efter kortare anställning i
Halmstad var han 1927—30
försäljningsingenjör hos Avesta jernverks
ab. och A. Johnson & co. och
tjänstgjorde under denna tid även
utomlands, bl. a. i Tyskland ocli Brasilien.
År 1930 blev han expertingenjör hos
Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, ocli 1934 knöts lian
till Sveriges
standardiseringskommission, där han sedan 1938 är verkst.
led. Han har publicerat uppsatser i
standardiseringsfrågor. L. var 1933—
39 red. för Dagens Nyheters Tekn.
nyheter, ocli sedan 1937 är han red. för
Bonniers tekn. folkbibi. Han är även
led. i redaktionsnämnden för tidskr.
Teknik för alla. I sin hemort
Stocksund var han bl. a.
kommunalfullmäktig 193S—41. — Gift 1929 med Anna
Märta Behm. J. E. B.
Lindgren, Gustaf, arkitekt, se
s 657.
Lindgren, Gustaf Bireh-,
arkitekt, se s. 657.
Lindgren, Gustaf Helge,
konsthistoriker, intendent, f. 21 mars 1903
i Malmö. Föräldrar: konsuln Carl
Hugo Östen Vilhelm L. och Anna
Emilia Åberg. — Efter studentex. 1923 vid
Lundsbergs skola studerade L.
konsthistoria i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1928, fil. lic. 1931 och fil. dr
1933. Han var amanuens vid Uppsala
univ:s konstsamling 1925—27 och
extra amanuens vid Nat. mus. 192S—
30. Vid Konstakad :s
jubileumsutställning 1935 tjänstgjorde han som
Gustaf Lindgren.
Hellen Lindgren.
kommissarie och likaså vid den nord.
utställningen 1941 i Konstakad. och
vid den finska utställningen i Nat.
mus. 1944. År 1937 blev L. sekr. i
Statens konstråd, och sedan 1938 är lian
intendent vid Prins Eugens
konstsamlingar. År 1945 utsågs L. till verkst.
led. och förb.-sekr. i Nordiska
konst-förb. Han var v. sekr. i
Konstnärsklubben 1940—44. Åren 1927—33
företog han konsthistoriska och museala
studieresor till Tyskland, Frankrike,
Österrike, Italien och Grekland. -—
Utom artiklar i tidn. ocli tidskr. har
L. publicerat "Landskapsmålaren
Gustaf Wilhelm Palm 1810—1890"
(drsavh., 1933), monografin "Prins
Eugen" (i serien Sv. konstnärer,
1944), "Beskrivande katalog över K.
O. Bonniers konstsamling" (1935)
och "Waldemarsuddes konstsamling"
(1939). — Gift 1934 med Carin
Wige-lius. R. L—y.
Lindgren, Gustav, boktryckare,
se s. 658.
Lindgren, Albert Hellen Gustaf
Benedikt, litteraturkritiker, f. 13 juni
1857 i Hedemora, † 9 febr. 1904 i
Stockholm. Föräldrar: prosten Bengt
Gustaf L. och författarinnan Hilda
’Augusta Amanda Hallström, sedan
omgift Kerfstedt, s. 221. — L. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1876 och
bedrev där humanistiska studier till
1878. Han var lärare vid Anna
Sandströms skola och i Whitlockska
skolan, båda i Stockholm, och var
samtidigt fr. o. ni. 1S83 teaterkritiker
i Ny illustrerad tidn. och från 1891
litteraturkritiker och tidvis även
teaterkritiker i Aftonbladet. Han blev
känd som föreläsare i litterära ämnen
oeh var en tid lärare vid Dramatiska
teaterns elevskola. Med utgångspunkt
från Sainte-Beuve, Brandes och
engelska essäister stod L. som kritiker och
essäist nära Unga Sverige men
eftersträvade dock en opartisk hållning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
