Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lindh, Nils - Lindhagen, släkt - 1. Lindhagen, Georg - 2. Lindhagen, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindhagen
660
Lindheström
stilgjuteriet, som lian dock drev
huvudsakligen för eget behov. Även ett
pappersbruk, det av fadern anlagda
Lindbacka, tillhörde i flera år
tryckeriet. — L. var sin tids störste
bokförläggare i Sverige. Till hans förlag
hörde arbeten av Geijer, Franzén,
Choraeus, Nicander, Gibbon m. fi. De
ur ekonomisk synpunkt viktigaste
förlagsartiklarna utgjordes emellertid av
katekeser, psalmböcker och
andaktsböcker, som i stor utsträckning såldes
på marknader. Hans framgångsrikaste
affär var tryckningen av ärkebiskop
Lindbloms katekes, varpå lian under
lång tid lyckades upprätthålla
monopol. Dessa enklare alster från L:s
tryckeri voro på sin tid ökända för sina
"klumpiga stilar, suddiga svärta ocli
usla gråpapper". — L. förvärvade en
stor förmögenhet och ägde utom flera
fastigheter i Örebro även Trystorps
säteri, Axbergshammar, Laimafors,
Runnby, Lindbacka m. fi. betydande
bruk och egendomar. —- En större
samling brev och handlingar rörande L:s
boktryckeri och förlag finnes i K. bibi.
— Gift 1801 med Ulrica (Vila) Justina
Öijcr. C. B.
Lindhagen, släkt, vars äldste
kände stamfar var innehavaren av
gästgivarehemmanet Målbäck i Skeda skn,
östergötl. län, Samuel Olofsson Lindh
(f. omkr. 1684, † 1738). Hans son
Daniel (f. 1709, † 1753), gästgivare
efter fadern, ändrade släktnamnet till
Lindenhagen, vilket ändrades till L.
av dennes son, kyrkoherden i
Aske-by, östergötl. län, Daniel L. (f. 1750,
† 1819). Den sistnämndes söner,
komministern i Kök och Heda, östergötl.
län, Daniel Tiburtius L. (f. 1777, †
1839) och komministern i Skeppsås
och Älvestad, östergötl. län, Carl
Israel L. (f. 1789, † 1S39), blevo
stamfäder för släktens två huvudgrenar.
Carl Israel L:s äldste son,
kyrkoherden i Väderstad och Hogstad,
östergötl. län, Fredrik Israel L. (f. 1815,
† 1884), blev far till kyrkoherden i
Stockholm Teodor L. (L. 6). En son till
denne är civilingenjören, direktören
Manne L. (L. 10). En yngre son till
Carl Israel L., astronomen och
geode-ten Georg L. (L. 1), blev far till
astronomen Arvid L. (L. 3), lärarinnan
Anna L. (L. 4) och läkaren Manne L.
(L. 7). En yngre bror till Fredrik
Israel L. och L. 1, ämbetsmannen ocli
kommunalmannen Albert L. (L. 2),
blev far till ämbetsmannen, politikern
och skriftställaren Carl L. (L. 5),
kanslirådet i Ecklesiastikdep. Albert
Israel L. (f. 1865, † 1923), vars son är
sportjournalisten Sven L. (L. 11),
kommunal- och socialpolitikern Anna
L. (L. 8) och juristen Arthur L. (L. 9).
1. Lindhagen, Daniel Georg,
astronom, geodet, f. 27 juli 1819 i
Georg- Lindhagen.
Askeby skn, östergötl. län, † 5 maj
1906 i Stockholm. Föräldrar:
komministern Carl Israel L. och Jacobina
Maria Köhler. — L. blev student 1837,
fil. kand. 1846 och efter disp. sistn. år
fil. dr 1848, allt vid Uppsala univ.
Efter amanuenstjänstgöring vid
observatoriet i Uppsala 1843—46 blev
lian 1847 knuten till ryska
centralobservatoriet i Pulkova nära S:t
Petersburg, från 1849 som ord. astronom.
År 1850 blev han docent i astronomi
vid Uppsala univ. men kom aldrig att
tjänstgöra där. L. kallades 1855 av
Vet. akad. till bitr. astronom vid
Stockholms observatorium, anlände
följ. år till Stockholm, blev 1865
akad:s andre astronom och erhöll s. å.
prof:-s titel. Han invaldes i Vet. akad.
1859 och var dess sekr. 1866—1901.
Därjämte var han bl. a. led. av
Krigs-vet. akad. från 1866. ■— Under sin tid
i Ryssland gjorde L. omfattande
astronomiska iakttagelser, och han
publicerade där och i Sverige flera arbeten,
ss. "Om terrestra refractions theorie"
(1856), samt utgav "Astronomiens
grunder" (1—3, 1858—61). Främst
var lian dock verksam som geodet.
Åren 1850—51 deltog han
förtjänstfullt i de väldiga rysk-skandinaviska
gradmätningsarbetena (1816—51),
genom vilka en 25° 20’ lång
meridianbåge mellan Donau och Norra ishavet
(Fuglenæs) uppmättes, och han
förband trigonometriskt det finska
triangelnätet med det svenska. För vårt
lands deltagande i en allm. europeisk
gradmätning utförde L. under
1860-talet geodetiska och astronomiska
arbeten, och i samarbete med kolleger i
Köpenhamn och Kristiania bestämde
han telegrafiskt längdskillnaden
mellan observatorierna i Stockholm ocli
dessa städer. — Som sekr. i Vet. akad.
under trettiofem år utförde L. ett högt
skattat arbete. Åren 1863—88 var lian
även led. av direktionen för
Stockholms stads undervisningsverk. — Gift
1854 med Anna Olga Wilhelmina
Struve från Ryssland. — Litt.:
biografi av B. Hasselberg i Vet. akad:s
lefnadsteckn. (4, 1899—1912). S. L.
2. Lindhagen, Claes Albert,
ämbetsman, kommunalman, f. 25 juli
1823 i Askeby skn, östergötl. län, †
21 okt. 1887 i Stockholm. Bror till
L. 1. — Efter skolgång i Linköping
blev L. student 1841, fil. kand. 1847
och fil. dr 1848 (på avh. "Om de
orsaker, som föranledde 1809 års
statshvälfning") samt avlade hovrättsex.
1849, allt i Uppsala. Efter
tingstjänstgöring och utnämning till v.
häradshövding 1853 gick lian i tjänst hos
Svea hovrätt, där han blev fiskal och
fick adjunktion 1856 samt var
assessor 1860—63. Utnämnd till
revisions-sekr. sistn. år var L. 1864—66
expeditionschef i Civildep. samt tillhörde
1869—74 Justitiestatsexpeditionen,
till 1871 som byråchef för lagärenden,
därefter som led. av Lagbyrån. L. var
1874—86 justitieråd. Han tillhörde
1869 Andra K. och från 1883 Första
K. — L:s mest betydande insats kom
att förläggas utanför området för
hans egentliga ämbetsverksamhet.
Alltifrån de nya
kommunalförfattningarnas första tillämpning 1863
tillhörde han Stockholms
stadsfullmäktige, inträdde 1863 i
fattigvårdsnämnden, 1864 i stadsfullmäktiges
beredningsutskott och 1867 i
drätselnämnden samt fungerade från 1879 som
stadsfullmäktiges v. ordf. Tack vare
sin nitiska och intresserade
verksamhet som kommunalman och sitt
anseende som skicklig jurist fick han i
uppdrag att utarbeta förslagen till de
betydelsefulla, för decennier gällande
stadgorna för rikets städer, 1868 års
ordningsstadga samt IS74 års
byggnads-, brand- och hälsovårdsstadgor.
Främst är L:s namn förknippat med
Stockholms, den växande storstadens,
stadsplan. Regleringen av städernas
bebyggande hade blivt en av de första
uppgifterna för de nyinrättade
kommunalstyrelserna, och L. var nu den
drivande kraften i en av Stockholms
drätselnämnd för ändamålet tillsatt
kommitté, som 1866 framlade ett för
dåtida förhållanden storstilat förslag
till reglering av Stockholms
stadsplan. Enligt kommitténs i dec. 1S66
avgivna, av L. undertecknade
utlåtande vore gaturegleringar för den
närmaste framtiden ej tillfyllest. Den
starka ökning av huvudstadens
folkmängd, som kunde förutses,
nödvändiggjorde en stadsplan för lång
framtid, en plan med perspektiv av stora
mått, breda avenyer, gördlar av alléer,
torg, parker, sjöfyllningar och
bergssprängningar. Allt detta skulle "från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
