Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindholm, Charles - Lindholm, Elmo - Lindholm, Ferdinand - Lindholm, Helge - Lindholm, Lorentz August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindhagen
666
Lindheström
Ferdinand Lindholm.
villabyggnader i Lidingö, Djursholm,
Göteborg oeh omgivning omfattar
L:s verk ett stort antal offentliga
byggnader, ss. handelsinst. i
Göteborg och ombyggnaden av
navigationsskolan därstädes,
Skogshögskolans, Statens skogsförsöksanstalts och
Statens provningsanstalts byggnader
i Stockholm samt en del
fabriksanläggningar ocli telegrafhus. För
museala anläggningar har L. haft ett
särskilt intresse. Åren 1904—06
medverkade han vid ordnandet av Nord.
mus. och Livrustkammaren, och senare
uppgjorde han ritningar till
Västergötlands fornminnesfören:s vackra
museibyggnad i tegel i Skara. Han
har varit led. av Sv. slöjdfören:s styr.,
av Göteborgs mus:s konstnämnd ocli
av Röhsska konstslöjdmus:s styr. Han
är led. av Konstakad. sedan 1916. —
Gift 1895 med Beda Lindgren. M. L—n.
Lindholm, Otto Gottfrid El mo,
skolman, politiker, f. 5 juni 1897 i
Nosaby skn, Kristianst. län.
Föräldrar: folkskolläraren Anders L. ocli
Nilla Olssoti. — L. avlade
student-ex. 1915 i Kristianstad, blev fil. kand.
1921, fil. lic. 1927 och fil. dr 1931,
allt vid Lunds univ., där han också
var docent i latinska språket och
litteraturen 1931—35. Han var lektor vid
Högre allm. läroverket för flickor i
Örebro 1935—38 och är lektor i latin
och grekiska vid Katedralskolan i
Lund sedan 1939. L:s drsavh.
"Stilis-tische Studien zur Erweiterung der
Satzglieder im Lateinischen" (1931)
är en utförlig undersökning av en
allmänspråklig stilistisk lags
förekomst i latiniteten från de äldsta
dokumenten fram till de senlatinska
skrifterna. Den rymmer en mängd fina
stilistiska iakttagelser till de olika
förf:s språkbehandling, ofta under
jämförelse med deras grekiska
förebilder, och ger även resultat av vikt
för textkritiken. — År 1926 blev L.
led. av förbundsstyr. för Sveriges
nationella ungdomsförb. och 1928 led.
av dess verkst. utskott. Han var ordf.
där 1932—34 och i Sveriges nationella
förb. 1934—40. År 1934 utgav han
"Inför avgörandet", där han lägger upp
sitt politiska program. — Gift 1930
med Karin Svenborg Larsson. Å. ,T.
Lindholm, Vilhelm Ferdinand
Valdemar, meteorolog, f. 19 dec. 1883
i Piteå. Föräldrar:
läroverksadjunkten Karl Valdemar L. och Marie
Marguerite Vilhélmine Franke. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1903 blev
L. vid Uppsala univ. fil. kand. 1907,
fil. lic. 1911 och fil. dr 1913. Han var
1908 amanuens vid fysiska
institutionen i Uppsala och 1909—13 assistent
vid solarundersökningar därstädes
samt blev 1914 e. o. meteorolog vid
Meteorologiska centralanstalten i
Stockholm. Sedan 1919 är han förste
statsmeteorolog vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut och
sedan 1930 docent i meteorologi vid
Stockholms högskola. — L. har
huvudsakligen ägnat sig åt studier över
strålning, aerologi och
luftelektricitet järnte jordmagnetism. Han var
efter kallelse föreståndare för
fysika-lisk-meteorologiska observatoriet i
Davos i Schweiz 1926—29, ledde en
schweizisk expedition till Gällivare
1927 för strålningsundersökningar vid
solförmörkelsen ocli utförde därunder
omfattande registreringsmätningar,
studerade kosmisk strålning på
Muot-tas Muraigl i Schweiz 1928 och 1929
och utförde solstrålningsmätningar på
Gornergrat därstädes 1929. Han var
ledare för den sv.
Spetsbergsexpeditionen i samband med andra internat,
polaråret 1932—33. L. tillhörde den
militära flygkommissionen 1921, är
led. av internat,
strålningskommissionen sedan 1923, av Sv.
nationalkommittén för vetenskaplig radio sedan
1936 samt var sakkunnig i
Försvars-dep. ang. den militära väderlekstjän-
sten 1943. Bland hans skrifter märkes
"Över solstrålningens absorption i
jordatmosfären" (1913, drsavh.). —
Gift 1914 med Nora Eriksson. C. C. W.
Lindholm, Helge, kommunalman,
f. 11 april 1886 i Karlskoga, † 15 nov.
1926 på Mörby lasarett vid
Stocksund. Föräldrar: rektorn vid
Karlskrona praktiska läroverk Johan L.
och Selma Spik. — Efter
mogenhetsex. i Karlstad 1905 studerade L. vid
Uppsala univ., där han avlade fil.
kand.-ex. 1911. Redan 1909 inträdde
lian i Sv. stadsförb., i vars tjänst han
stannade till sin död. Efter mera
tillfälliga anställningar knöts lian
småningom fastare till förb.; hanblev 1915
dess sekr. oeh slutligen 1920 dess dir.
och red. för dess tidskr. Från 1914
var han därjämte sekr. i Sv.
liamn-förb. samt från 1918 led. av Statens
byggnadsbyrå. När Lidingö 1926 blev
stad, valdes L., som tagit en
framträdande del i samhällets utveckling, till
stadsstyr :s första ordf. Sv.
stads-förtes utveckling till ett för rikets
kommuner oumbärligt organ är till
stor del hans förtjänst. På grund av
sin stora sakkunskap i kommunala
och sociala ting anlitades han för en
mängd utredningar. Han utgav bl. a.
"Drätselförvaltningens organisation"
(1915) samt tills, med G. Bergqvist
"Kommunal affärsverksamhet i de
svenska städerna" (1924). L. anslöt
sig icke till något politiskt parti,
ehuru han under sin studietid i
Uppsala liade tillhört Laboremus. — Gift
1912 med Inez Larsson. E. G.
Lindholm, Lorentz August,
målare, f. 5 okt. 1819 i Stockholm,
† 11 april 1854 i Rom. Son till
traktörsänkan Dorothea Björkman. —
L. började som ung pojke i
Konstakad^ principskola. Redan från
början blevo de gamla holländska
genremålarna, som L. studerade och
noggrant kopierade i K. mus.,
bestämmande för hans motivval oeh
mål-ningssätt. Han målade med förkärlek
enkla scener ur vardagslivet. De
Nat. mus. tillhöriga "Rökande man",
"Den sönderslagna spilkumen" och
"Bondfamilj" (samtligafrån 1849) äro
karakteristiska för hans ämneskrets.
Efter att 1849 ha erhållit
Konstakad :s k. medalj och ett
resestipendium begav sig L. till Antwerpen,
Haag och Amsterdam och fortsatte i
maj 1850 till Paris. År 1851 målade
och hemsände L. bl. a. genrebilden "En
trasslig härva" (nu i Nat. mus.),
ansedd som konstnärens förnämsta
arbete. Under sitt sista levnadsår
vistades han i Rom. En ljusare, fylligare
och livligare kolorit och en större
fysionomistisk skärpa i
individualise-ringen av figurerna äro karakteristika,
som i regel skilja hans senare arbeten
Helge Lindholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
