- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
675

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindmark, John - Lindmark, Knut, ingenjör, se nedan - Lindmark, Tore, ingenjör, ångtekniker, se nedan - Lindmark, Zakarias - Lindmark, släkt - 1. Lindmark, Knut - 2. Lindmark, Tore

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindhagen

675

Lindheström

Lindmark, John Erie,
industriidkare, f. 2 juni 1792 i Ekerö skn,
Stockholms län, † 24 juli 1S68 i New
York. Föräldrar: mjölnaren Erie L.
och Elisabet Björkstedt. — L.
emigrerade någon gång mellan 1809 och 1817.
Åren 1817—18 var lian sjöman i
amerikanska flottan. Han slog sig sedan
ner i New York, där han 1829
konstaterats vara specerihandlare, 1831—32
köpman i galanterivaror och 1834—35
åter specerihandlare. Från 1836
ägnade lian sig åt tillverkning och
försäljning av parfymer ocli smycken och
övergick sedan till att därjämte
producera fjäderdammvippor. Han blev med
tiden en förmögen man och ägde bl. a.
åtskilliga fastigheter på Manhattan.
Han var varmt religiös och en av de
ledande männen inom stadens
meto-distförs., som han ekonomiskt
understödde. Dessutom var lian även starkt
teaterintresserad. Han var troligen
den förste sv. emigrant, som
framträdde som skönlitterär förf.; 1832
utgav han en liten volym innehållande
två berättelser: "The Vigilant
Farmers, a Western Tale", där han
särskilt kritiserar nybyggarnas
jordförvärvsmetoder och behandling av
indianerna, och "The Magic Stone, an
East-ern Tale", en till Persien lokaliserad
skildring av folksagetyp. — L. var en
mångsidigt intresserad man, en
idealist med särpräglade idéer. Under
inbördeskriget gjorde han ritningar till
ett pansarfartyg av annan typ än
John Ericssons Monitor, men
marin-dep. förkastade projektet. Av större
intresse är ett 1857 utarbetat förslag
till ett slags Nationernas förbund,
baserat på största möjliga frihet för
individen och allmän nedrustning.
Dessutom sökte han konstruera ett
världsspråk att användas i det
internat. samarbetet. — Gift omkr. 1820
med Elizabeth Sehuyler. — Litt:
biografi av Adolph B. Benson i American
Swedish Historical Museum Yearbook,
1946. T. M.

Lindmark, Knut, ingenjör, se
nedan.

Lindmark, Töre, ingenjör,
äng-tekniker, se nedan.

Lindmark, Josef Zakarias,
lekmannapredikant, folkskollärare, f. 30
jan. 1833 i Glommersträsk,
Arvidsjaurs skn, Norrb. län, † 28 aug. 1893
därstädes. Föräldrar: hemmansägaren
Zakarias Nilsson oeh Margareta
Jonsdotter. — L. gick ej i någon skola utan
undervisades endast av föräldrarna.
Han var till en början lantbrukare,
men efter att vid tjugusju års ålder
lia blivit omvänd kom han snart
till P. A. Ahlbergs missionsskola i
Vetlanda, där han studerade 1864—
65. Han verkade därefter som
ambulerande skollärare i hemförs. 1865—

Knut Lindmark. Träsnitt.

77. I allmänhet stannade han någon
månad på varje plats, och det kunde
dröja upp till fem år, innan lian
återkom till samma ort. Genom
förmedling av C. O. Rosenius erhöll L. 1868
Evangeliska fosterlandsstiftelsens
kol-portörsbetyg, och från 1877 ägnade
han sig uteslutande åt
predikoverksamhet. L. kom att göra en betydande
insats i Norr- och Västerbottens
religiösa liv. — Gift 1856 med Anna
Fredrika Johansdotter. — Litt.: C.
Edquist, "Z. L." (1911). T. M.

Lindmark, släkt, från Linköping,
vars äldste kände stamfar,
komministern i Ekebv och Rinna Nicolaus
Sve-nonis L. (f."l669, † 1704), blev farfar
till komministern i Väderstad Seved
L. (f. 1751, † 1807). En äldre son till
denne, kyrkoherden i Vallerstad,
prosten och riksdagsmannen Gustaf
Fredrik L. (f. 1784, † 1857), hade sönerna
a) kommendören vid flottan,
riksdagsmannen Carl Gustaf L. (f. 1826,
† 1892), far till civilingenjören Töre L.
(L. 2) och civilingenjören Gunnar L.
(L. 3), samt b) ingenjören Knut L.
(L. 1).

1. Lindmark, Knut Seve,
ingenjör, f. 28 dec. 1838 i Vallerstads skn,
östergötl. län, † 17 aug. 1892 i
Stockholm. Föräldrar: prosten Gustaf
Fredrik L. och Sigrid Andrietta
Norberg. — L. blev student i Uppsala
1S56 och genomgick Högre
artilleriläroverket å Marieberg i Stockholm
1859—61. Han var nivellör vid
Statens järnvägsbyggnader 1861—66,
blev löjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren 1863 och kapten där 1874
samt tog sistn. år avsked. Åren 1867
—76 vistades han i Argentina först
som v. dir. och sedermera som dir.
för republikens ingenjörkår. Efter
hemkomsten utövade ban privat
ingenjörsverksamhet i Stockholm,
och från 1889 arrenderade lian
Lång-holmsvarvet därstädes. — L. var en

skicklig och framstående ingenjör,
som utförde flera uppmärksammade
arbeten. Särskilt har han lovordats
för byggandet av Katarinahissen 18S1
—83 och Brunkebergstunneln 1S84—
86, båda i Stockholm. Som
industriman lyckades han mindre väl, oeh
ekonomiska bekymmer drevo honom
slutligen att taga sitt liv. —- Gift
1887 med Ebba Skogman. S. L.

2. Lindmark, Töre Gustaf
Emanuel, ingenjör, ångtekniker, f. 26 okt.
1872 i Stockholm. Föräldrar:
kommendören Carl Gustaf L. ocli Jenny
Carolina Charlotta Wahlberg.
Brorson till L. 1. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1890 utexaminerades L.
från Tekn. högskolan 1894. Han
arbetade 1894—97 i Gustaf de Lavals
experimentlaboratorium och hade 1897
—1915 olika befattningar i ab. de
Lavals ångturbin. Efter två års
verksamhet som överingenjör vid ab.
Vapor-ackumulator i Stockholm kallades
L. 1917 till prof. i ångmaskinlära,
senare ångteknik, vid Tekn.
högskolan; han avgick 193S. Han var
högskolans prorektor 1922—26 och
rektor 1927—31. — L. var under sina
anställningar inom industrin
verksam som konstruktör av ångturbiner
och ångackumulatorer. Därigenom
och genom sin verksamhet som
inspirerande och framstående lärare liar
ban i hög grad bidragit till att vårt
land vidmakthållit sin framskjutna
ställning på ångteknikens område. L:s
forskningsarbeten lia resulterat i ett
antal uppsatser och avh. i
fackpressen, särskilt behandlande
ångturbinens, ångpannans och
ånganläggningens värmetekniska problem. Därjämte
har lian bl. a. utgivit "Ångteknik"
(Uppfinningarnas bok, 2, 1925) oeh
"Ångpannor" (De tekniska
vetenskaperna, 3: 1, 1927). L:s insatser inom
den högre tekniska undervisningen
gjorde sig gällande på många sätt.
Han nydanade undervisningen inom

Töre Lindmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free