- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
8

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindqvist, Josef - Lindqvist, Lars - Lindqvist, Märta, journalist, se s. 10 - Lindqvist, Natan - Lindqvist, Ragnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindquist

8

Lindquist

Lars Lindqvist.

sistn. år sin tidigare
affärsverksamhet, vilken han utvidgade genom
förvärv av J. E. Löfgrens speceriaffär
och 1921 ombildade till ab. Josef L.
Lindqvist; han innehar tillika
glas-mästeri. L. är led. av
stadsfullmäktige i Uppsala sedan 1943. ■— L. har
nodlagt betydande arbete inom
köpmännens organisationer. Efter att ha
varit sekr. och v. ordf. i Upplands
köp-mannaförb. var han dess ordf. 1935
—42, tillika medl. av Sveriges
köp-mannaförb:s styr. och arbetsutskott.
Han blev ordf. i Sveriges speceri- ocli
livsmedelshandlareförb. 1939 och var
ordf. i Sveriges köpmannaförb. 1941—
48. Därjämte liar han varit verksam
inom det s. k. Ica-företaget. — L.,
som med framstående
köpmannaegenskaper förenar ideella intressen, liar
under många år varit v. ordf. för
K. P. U. M. i Uppsala, verkst. dir.
för Sällskapet Hjälp genom arbete ab.
samt led. av styr. för arbetsliemmet
Björknäs. — Gift 1917 med Gerda
Elisabet Bosæus. E. Rn.

Lindqvist, Lars Ferdinand,
bokhandlare, f. 27 april 1862 i
Stockholm, † 30 sept. 1947 i Djursholm.
Föräldrar: postvaktmästaren Lars L.
och Christina Boman. Brorson till
veterinären Johan Lindequist (bd 4 s. 642).
— L. var från 1875 anställd i
Looström & co:s bokhandel, Stockholm,
först som springpojke. År 1885
lämnade han firman för att enligt
branschtraditionen fullborda sin utbildning i
bokstaden Leipzig och var där anställd
hos B. Giegler 1886. Återkommen till
Stockholm tog lian på nytt
anställning hos Looström ocli från 1889 lios
A. Grönwall, vars bokhandel s. å.
övertogs av H. Sandberg. Där
stannade L. till 1891 och återvände redan
följ. år dit efter en kortare tids
verksamhet som’ egen bokhandlare. Då
Sandberg 1895 ombildade affären till
ab., blev L. verkst. dir. och lade genom

stor duglighet grunden till den starka
utveckling som fortsatt, även sedan
han 1920 lämnat ledningen av
företaget, Han var från 1920 till sin död
ordf. i styr. för ab. Sandbergs
bokhandel. — Få sv. bokhandlare ha utfört
ett så intresserat arbete inom
branschens organisationer som L. Han var
medl. av centralstyr. för Sv.
bokhand-larefören. och ordf. i dess
stockholmskrets (sedermera
hedersordf.),medstif-tare av Bokhandelsmedhjälparefören.,
dess sjuk- och begravningskassa och
Bokhandelsskolan samt ordf. i den
sistn. och i Bokhandlarnas
ömsesidiga garantiförsäkringsfören. m. m.
— Gift 1912 med Ebba Sofia Heloise
Ewf.rlöf. E. En.

Lindqvist, Märta, journalist, se
s. 10.

Lindqvist, Adolf Natanael
(Natan), språkman, f. 5 april 1882 i
Nässjö. Föräldrar: målarmästaren
och handlanden Jonas August L. ocli
Maria Andersson. — Efter
mogenhets-ex. i Linköping 1902 blev L. fil. kand.
1908, fil. lic. 1912, fil. dr 1918 ocli
s. å. docent i sv. språket, allt i
Uppsala. Jämsides med studierna deltog L.
1907—13 och 1926 tidvis på uppdrag
av Ortnamnskommittén i
granskningen av ortnamn i olika delar av
landet. Han medarbetade i Sv. akad:s
ordboksred. 1914—16, i Uppsala
landsmålsarkiv 1926—30 och var
1927—39 sekr. i Ortnamnskommittén.
Åren 1930—36 var han föreståndare
för Landsmålsarkivet i Lund, och 1931
blev han docent i nordiska språk vid
Lunds univ. L. utnämndes 1929 till
lektor i modersmålet och filosofi vid
Högre allm. läroverket i Örebro men
tillträdde aldrig denna tjänst. År
1925 var han under två månader tf.
prof. i sv. språket vid Uppsala univ.,
och 1936 utnämndes han där till
prof. i sv. språket; han avgick 1947.
—- Bedan med sin drsavh.
"Studier över reformationstidens bibel-

svenska" (1918) vann L. ett gott
namn som filolog. Hans
undersökningar "Ha danska sättare inverkat
på reformationstidens bibelsvenska?"
(Arkiv för nordisk filologi, 1927),
"Översättaren av Nya testamentet
1526. Olavus Petri eller Laurentius
Andreæ?" (Arkiv för nordisk filologi,
1929 och 1930) äro alla samlade kring
frågan vem som översatt Nya
testamentet 1526. L. försvarar gentemot
H. Schück m. fi. den gamla
uppfattningen, att övers, huvudsakligen är
ett verk av Laurentius Andreæ. I
sammanhang därmed framhåller L. det
inflytande, som Laurentius Andreæ
och den västmanländska dialekten
därmed kommit att utöva på det nysv.
riksspråkets utdaning. I
"Bibelsvenskans medeltida ursprung" (Nysv.
studier 1929) uppvisar L., att
reformationsbiblarnas språk och därmed även
det nysv. skriftspråket tagit starkt
intryck av vadstenaklostrets
religiösa språkbruk, varjämte han gör
gällande, att Laurentius Petri är
liuvud-översättaren av Gustav Vasas bibel,
en tes som han underbygger i senare
skrifter. Undersökningen
"Bjärka-Säby ortnamn" (1, 1926) omfattar
omkr. tvåtusen namn och är
genomförd mecl stor grundlighet och full
förtrogenhet med den moderna
ortnamnsforskningens källor och
metoder. L. har även ägnat sig åt
dialektgeografi och bl. a. utgivit
"Sydväst-Sverige i språkgeografisk belysning"
(1—2, 1948). Sedan 1939 är han red.
för språkliga delen av "Atlas för
svensk folkkultur". — År 1921 utgav
L. "En isländsk svartkonstbok från
1500-talet" med övers, och kommentar
och 1941 "Nya testamentet i Gustaf
Vasas bibel. ..". Bland L:s övriga
arbeten må nämnas den populära
skriften "Stort och smått i språkets
spegel" (1927). -— L. blev 1941 teol.
hedersdr i Uppsala. — Gift 1931 med
Anna Viktoria Grönlund. A. L—t.

Lindqvist, Ragnar Henrik,
väg-och vattenbyggare, f. 18 okt. 1889 i
Stockholm. Föräldrar: direktören
Johan August Maurits L. och Laura
Augusta Ottilia Björkman. ■— Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1907
utexaminerades L. från Tekn. högskolan
1912. Efter skilda anställningar, bl. a.
i järnvägstjänst, var lian knuten till
H. Kreügers och O. Lintons
ingenjörsbyrå för brobyggnader 1917—18, blev
byråingenjör vid Vattenfallsstyr :s
byggnadsbyrå 1919 och tf. förste
byråingenjör 1920 samt var tf.
byrå-di r. därstädes 1926—30. Eå den
gamla frågan om Vänerns reglering ånyo
togs upp 1923, ledde L. skickligt
dithörande undersökningar, som
avslutades 1930. År 1932 blev han
teknologie dr och docent i vattenkrafttek-

Natan Lindqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free