Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lindroth, Carl - 3. Lindroth, Sten - Lindroth, Linderoth, släkt - Lindroth, Hjalmar - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth
12
Lindschöld
sig åt en djurgeografisk-ekologisk ocli
systematisk behandling av familjen
Carabidae bland skalbaggarna i
Nordeuropa, särskilt åt istidens inflytande
på dessa djurs utbredning. Bland hans
viktigare arbeten märkas
"Hetero-mera" och "Carabidae" (båda i
"Svensk insektfauna", 1933, 1942),
"The Boreo-British Coleoptera..."
(Zoogeographica 1935), "Die
skandi-navische Käferfauna als Ergebnis der
letzten Vereisung" (1939) och "Die
fennoskandischen Carabidae" (1—2,
1945). Ett populärt arbete är "Våra
skalbaggar och hur man känner igen
dem" (1—3, 1942—45). — Gift 1931
med Gunvor (Gun) Bodman. B. T—d.
3. Lindroth, Sten Hjalmar,
lärdomshistoriker, f. 28 dec. 1914 i Lund.
Bror till L. 2. — Efter mogenlietsex.
i Göteborg 1933 blev L. fil. kand.
1936, fil. lic. 1940 och fil. dr 1944,
allt vid Uppsala univ.; sedan 1943 är
han docent i idé- och lärdomshistoria
i Uppsala. — L:s drsavh.,
"Para-celsismen i Sverige till 1600-talets
mitt" (Lyehnos-bibliotek 7, 1943,
belönad med Sv. läkaresällskapets
jubileumspris 1946), är en med stor
lärdom genomförd undersökning av äldre
sv. naturfilosofi och läkarvetenskap
samt utgör ett viktigt bidrag till
kännedomen om 1600-talets idéliv
överhuvud. L. har i Lychnos publicerat en
rad uppsatser, huvudsakligen rörande
medicinens och biologins utveckling,
bl. a. "Pharmacopoeia Holmiensis
1686" (1943) och en studie i
linné-ansk naturforskning, "Adam Afzelius"
(1944—45). Ett populärt arbete är
"Charles Darwin" (1946). — Gift
1941 med Gunilla Kollberg. M. v. P.
Lindroth, Linderoth, släkt
från Stora Malms skn, Södermani.
län, där den äldste kände stamfadern
var mjölnare under 1700-talets
senare hälft. Från en sonson till honom,
snickaren och byggmästaren Carl
Fredrik L. (f. 1826, † 1866),
härstamma alla nu levande medl. av släkten.
En äldre son till denne,
fängelsepastorn i Göteborg, missionären Carl
Fredrik L. (f. 1858, † 1945), blev far
till teologen Hjalmar L. (se nedan).
Två grenar av släkten, härstammande
från andra söner till Carl Fredrik L.,
skriva namnet Linderoth.
Lindroth, Augustinus Hjalmar
Johannes, teolog, f. 17 nov. 1893 i
Chindwara i Indien. Föräldrar:
fängelsepastorn och missionären Carl
Fredrik L. och Emma Kristina
(Kerstin) Sandström. — Efter studentex.
i Linköping 1912 avlade L. fil.
kand.-ex. 1915, teol. kand.-ex. 1918 oeh teol.
lic.-ex. 1922, allt vid Uppsala univ.;
han blev 1926 docent i
religionsfilosofi ocli 1927 teol. dr. Han
prästvigdes 1920, blev tf. kyrkoherde i Dan-
Hjalmar Lindroth.
marks förs. 1922 och var kyrkoherde
där 1924—36. Vid Uppsala univ. var
han 1928—29 och 1932—34 lärare i
symbolik, upprätthöll lit 1929
professur i dogmatik och moralteologi oeh
blev 1931 docent i systematisk teologi.
Åren 1934—36 var L. tf. prof. i
systematisk teologi vid Åbo akad. och är
sedan 1936 prof. i dogmatik och
moralteologi (från 1938 dogmatik med
symbolik) vid Uppsala univ. Han innehade
1928—33 David Carnegies
docentstipendium i apologetik. Han är sedan
1940 led. av Uppsala domkapitel. -—
L. är en filosofiskt skolad systematiker
men har också en intim bekantskap
med den exegetiska forskningen. Bland
hans skrifter märkas "Sehleiermachers
religionsbegrepp" (1—2, 1926—30),
"Verkligheten och vetenskapen"
(1929), "Den apostoliska
trosbekännelsen" (1933), "Tron och vetandets
gräns" (s. å.), "Katolsk och
evangelisk kristendomssyn" (s. å.),
"Försoningen. En dogmhistorisk och
systematisk undersökning" (1935), "Hur
de kristna dogmerna blevo till"
(1938), "Lutherrenässansen i nyare
svensk teologi" (1941) samt "Vår
första dogmatik på svenska" (1941).
— Gift 1922 med Astrid Carolina
Jungner. D. T.
Lindschöld, Erik, före adlandet
Lindeman, friherre och greve,
politiker, skald, f. 2 febr. 1634 i Skänninge,
† 11 juni 1690 i Stockholm.
Föräldrar: smeden och borgmästaren i
Skänninge Olof Håkansson och Margareta
Nordanväder. ■—- Redan vid fem års
ålder inskrevs L. i Linköpings
gymnasium. År 1651 började han studera vid
Uppsala univ. och antog då namnet
Lindeman. Han ägnade sig främst åt
de politiska lärdomsgrenarna och
disputerade 1654 för prof. Edmund
Figrelius på en avh. om rådsherrens
plikter. Uppgiften att Karl Gustav
bevistat akten och därvid fäst sig vid L. är
säkerligen felaktig, då den blivande
konungen först sex dagar senare höll
sitt intåg i staden. Betydelsefullt för
L:s karriär blev, att han 1658 på
förslag av Figrelius utsågs till preceptor
för Karl Gustavs naturlige son Gustaf
Carlsson. Han åtföljde sin discipel på
dennes långa edukationsresa (1659—
68), som omfattade fleråriga vistelser
i Strassburg, Heidelberg och Sedan
men också utsträcktes till England,.
Holland, Paris och Italien. Därunder
tillägnade sig L. tidens franska
världs-mannaideal, och intrycken från
Ludvig XIV.-s Frankrike torde ha utövat
ett väsentligt inflytande på hans
senare statsrättsliga åskådning. Det vill
synas, som om han redan vid denna
tid haft politiska ambitioner oeh
bestämt sig för en ämbetsmannakarriär.
L. erbjöds professur såväl i Lund som
i Uppsala men avböjde för att i stället
vid hemkomsten 1668 bli sekr. i
Kansliet. Till denna befattning hade lian
rekommenderats av änkedrottningen,
vars gunst han genom sina
sällskapstalanger lyckats förvärva. Året därpå
brukades han som sekr. vid Claes Totts
ambassad till polska konungavalet.
Vid återkomsten blev L. adlad med
namnet Lindenschöld, som han snart
ändrade till L., och genom giftermål
med en dotter till kammarrådet Isak
Cronström skaffade han sig både
inflytelserika relationer och en solid
ekonomisk ställning. I febr. 1670
skickades L. på en hemlig mission till
Köpenhamn för att inhämta
upplysningar om den politiska situationen efter
Kristian V:s trontillträde. Under
förmyndartidens sista år tjänstgjorde
han huvudsakligen som protokollssekr.
i rådet (protokoll av hans hand äro
bevarade för åren 1671—73), varvid
han även enligt utbildad praxis
biträdde vid de olika expeditionerna.
Med Karl XI :s regeringstillträde
öppnade sig lysande konjunkturer för
Kansliets sekr. L. blev en av dem, som
anlitades som föredragande i den
kabinettskonselj, vilken inrättades av
Magnus Gabriel De la Gardie i avsikt
att skjuta rådet åt sidan och
säkerställa hans eget inflytande över den
lättpåverkade unge konungen. I
längden ledde emellertid systemet till ett
underminerande av kanslerns egen
ställning och till stärkandet av
sekr.-nas direkta inflytande. Genom
krigsutbrottet 1675 avslöjades svagheterna i
förmyndarregeringens förvaltning, och
riksdagen s. å. betecknade slutet på
De la Gardies förtroendeställning. I
motsats till flera andra av Kansliets
sekr. framträdde L. icke öppet på
riksdagen men stod säkerligen bakom den
skarpa opposition mot kanslern, som
bl. a. framdrev tillsättandet av en
kommission för undersökning av för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
