Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindsström, Claës - Lindstam, Sigfrid - Lindstedt, Pauline, skådespelerska, teaterchef, se Brunius - 1. Lindstedt, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindstedt
16
Lindstedt
Claës Lindsström.
adjutant 1925) samt tjänstgjorde
1913—14 bl. a. i en
försvarsberedning. Åren 1917—19 var ban
marinattaché i Berlin och Köpenhamn,
1919—25 chef för Marinstabens
ope-rationsavd., 1919—24 lärare i
strategi vid Sjökrigshögskolan, 1930—33
chef för Sjökrigshögskolan samt 1933
—39 sjömilitär sakkunnig i Sveriges
delegation vid Nationernas Förbunds
nedrustningskonferens i Genève. Åren
1933—36 var L. befälhavande amiral
och stationsbefälhavare i Karlskrona,
1936 chef för Marinstaben, 1936—37
stationsbefälhavare vid Flottans
station i Stockholm samt 1937—42
befälhavande amiral i Ostkustens
marindistrikt. Sedan 1937 är L. militär
led. av Högsta domstolen. -— Under
sina talrika sjökommenderingar var
L. bl. a. flaggadjutant på åtta olika
expeditioner åren 1905—13, chef för
skjutskolavd. 1920, chef på
pansarkryssaren Fylgia under långresa runt
Sydamerika 1922—23, fartygschef på
pansarskeppet Drottning Victoria
1924, eskaderchef för Vintereskadern
1926, flaggkapten å kustflottan 1925
—30 samt chef för ubåtsavd. 1932. —
Sedan avskedet är L. anställd hos
Rederiab. Nordstjernan i Stockholm.
— På grund av sin begåvning och
arbetsförmåga jämte framstående
egenskaper både som talare och förf.
har L. gjort stora insatser för flottans
utveckling och för att utbreda
förståelse för sjöförsvarets betydelse för
vårt land. Han har utgivit "Lärobok
i elektricitetslära" (tills, med J.
Eklund, 1903), "Maritima
operationsbaser" (1905), "Lärobok i artilleri för
K. sjökrigsskolan" (1908),
"Världs-isläran, en bro mellan vetenskap och
myt" (1935) samt dessutom skrivit en
mångfald smärre uppsatser och
broschyrer i sjömilitära frågor. L.
invaldes i Örlogsmannasällskapet 1912 och
i Krigsvet. akad. 1923. — Gift 1919
med Hertha von lioerner från
Tyskland. Å. G.
Lindstam, Sigfrid Assaf Esaias,
språkman, f. 5 dec. 1879 i Ramkvilla
skn, Jönköp. län, † 20 maj 1939 i
Göteborg. Föräldrar: kyrkoherden
Johan Magnus L. och Hildegard
Vilhelmina Elisabet Wallerström. —
Efter mogenhetsex. i Växjö 1S98 blev
L." fil. kand. i Lund 1902, fil. lic. i
Uppsala 1908 och fil. dr därstädes
1911. Han var lektor i klassiska språk
vid Högre allm. läroverket i
Jönköping 1915—20 och vid Högre
latinläroverket i Göteborg från 1920 till sin
död; under sistn. period var han också
docent i bysantinsk och nygrekisk
filologi vid Göteborgs högskola. Vid
flera tillfällen uppehöll han
professuren i grekiska vid denna högskola och
vid Lunds univ. — L:s förnämsta
vetenskapliga insats var den på
omfattande och noggranna
handskriftsstudier grundade utgåvan (1924) av brev,
skrivna av Georgius Lacapenus, en lärd
bysantinsk skolmästare från början
av 1300-talet. L. skrev i Norstedts
världshistoria (4, 1928 och 5, 1936)
översikterna över det östromerska
rikets och det bysantinska rikets
historia. Genom talrika smärre
vetenskapliga uppsatser dokumenterade sig L.
som en mångsidig kännare av den
bysantinska litteraturen och kulturen.
Postumt publicerades 1940 hans övers,
av det berömda bysantinska
hjälteeposet om Digenis Basileios Akritas.
— Gift 1914 med Mathilde (Matlii)
Juliana Schram. Å. J.
Lindstedt, Paul i ne,
skådespelerska, teaterchef, se Brunius.
1. Lindstedt, Anders, astronom,
matematiker, ämbetsman, f. 27 juni
1S54 i Sundborns skn, Kopparb. län,
† 16 maj 1939 i Stockholm. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Samuel L.
och Maria Lovisa Skoglund. — Efter
mogenhetsex. i Falun 1872 studerade
L. vid Lunds univ. med astronomi
Sigfrid Lindstam.
och matematik som huvudämnen. Han
hade uppmuntrats därtill av prof. Axel
Möller, vilken som censor vid
mogenhetsex. i Falun lagt märke till hans
utpräglat matematiska begåvning.
Möller, som icke långt dessförinnan
grundat ett nytt astronomiskt
observatorium i Lund, utsåg L. att handha en
meridiancirkel. L. blev 1874 fil. kand.,
uppehöll 1874—75 observatorstjänsten
vid Hamburgs observatorium och blev
sistn. år amanuens vid Lunds
observatorium samt 1877 fil. lic., fil. dr på
avh. "Undersökning af
meridiancirkeln på Lunds observatorium jemte
bestämning af densammas polhöjd"
och docent i astronomi. I den av
internationella astronomiska sällskapet
beslutade bestämningen av positionerna
på norra stjärnhimlen av alla
stjärnor ljusare än nionde storleken åtog
sig L. 1877 den zon, mellan 35° ocli
40°, som tilldelats Lunds
observatorium. Innan lian hunnit slutföra denna
omfattande uppgift, kallades lian
1879 till astronomie observator vid
Dorpats univ., där lian fortsatte
arbetet med positionsbestämningarna
på den Dorpat tilldelade zonen. År
1883 kallades lian till prof. i använd
matematik vid samma univ., och 1886
■—-1909 var han prof. i matematik
och teoretisk mekanik vid Tekn.
högskolan i Stockholm ( rektor där 1902—
—09). Åren 1888—89 var han
dessutom lärare i mekanik vid
Stockholms högskola. Han var 1890—1902
inspektör över försäkringsanstalterna
i riket och 1890—1909 föredragande
i Civildep. i försäkringsärenden. Till
den 1909 inrättade Regeringsrätten,
den högsta domstolen i administrativa
mål, knöts L. s. å. genom utnämning
till regeringsråd, vilket ämbete lian
innehade till 1916. Åren 1917—24 var
han president i Försäkringsrådet.
Han blev led. av Vet. akad. 1889 ocli
erhöll Vasaordens storkors 1921. —
L. var en framstående astronomisk
forskare. Han gjorde sig känd genom
flera värdefulla arbeten rörande den
celesta mekaniken, dels teorin för de
störningar, som uppstå i planeternas
elliptiska banor genom deras
inbördes attraktion, dels det berömda
tre-kropparsproblemet. Det förra
problemet har lian behandlat i tre avh. i
Astronomische Naehrichten (1882,
18S3) samt i "Beitrag zur Integration
der Differentialgleichungen der
Stör-ungstheorie" (S:t Petersburgsakad:s
handl., 1883), det senare problemet
främst i "Sur la détermination des
distances mutuelles dans le problème
des trois corps" (Annales scientifiques
de l’Ecole normale supérieure, 1884).
L. publicerade även rent matematiska
arbeten. Han stod i livlig brevväxling
med ledande forskare på området, 6S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
