Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindström, Herman - Lindström, Ivar, ingenjör, jordbrukare, se s. 24 - Lindström, Johan, tidningsutgivare, se Saxon - Lindström, Julius, affärsman, kommunalman, politiker, se s. 24 - Lindström, Karl Adam - Lindström, Martin, teolog, skolman, se s. 26 - Lindström, Mauritz - Lindström, Rickard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindstrand
22
Lindström
Karl Ådam Lindström. Träsnitt.
en av vår kyrkas förnämsta vältalare,
jämförlig med Tegnér. Bland hans
skrifter märkas: "De legis XII
tabu-larum reliquiis" (1868), "Om synden,
dess väsende och ursprung" (1891),
"Herdabref till Växjö stifts
prästerskap" (1894), "Hvad är oföränderligt
oclx hvad är föränderligt i
kristendomen?" (i Tidskr. för teologi 1891).
"Tron på Kristus och tron på bibeln"
(i Sv. bibelsällskapets årsbok 1895).
Bland hans tal och föredrag i
"Handlingar rörande prästmöten i Växjö"
må särskilt framhållas "Några
grunddrag i Luthers lära om lagen"
(1902). Postumt utgavs "En årgång
högmässopredikningar" (1920). —
Gift 1875 med Beata Christina
Brorström. G. C.
Lindström, Ivar, ingenjör,
jordbrukare, se s. 24.
Lindström, Johan,
tidningsutgivare, se Saxon.
Lindström, Julius, affärsman,
kommunalman, politiker, se s. 24.
Lindström, Karl Adam,
publicist, f. 20 okt. 1816 i Tillberga skn,
Västmanl. län, † 4 juni 1885 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Carl
Fredrik L. och Anna Carlsdotter. —
L. blev student vidl Uppsala univ.
1838, fil. kand. där 1847 och fil. dr
1848. Han tjänstgjorde vid
Eckle-siastikdep. och Riksarkivet och var
185S—62 amanuens i sistn. verk. L.,
som i tidn. Väktaren skrev
uppmärksammade utrikespolitiska artiklar om
Krimkriget 1853—56, erbjöds posten
som huvudred, för den 1859
grundade Nya Dagligt Allehanda. Där
verkade L. till sin död, och under hans
skickliga ledning vann tidn. snart
stort inflytande och anseende som
landets främsta konservativa organ. För
de samtida nationalistiska rörelserna
i Ungern och Italien var han en ivrig
förespråkare. I samband med
150-års-minnet av slaget vid Poltava 1709
publicerade han en rad ryssfientliga
och hetsande artiklar, stundom
inspirerade av den ryske agitatorn och
anarkisten Michail Bakunin, vilken
som landsflyktig uppehöll sig i
Sverige 1863, och ofta av den finske
publicisten K. G. Wetterhoff, vilken 1859
flytt till Sverige, där lian anställdes
som medarb. i L:s tidn. Trots sin
starka konservativa läggning ingrep
L. ofta mot byråkratiska övergrepp
och missförhållanden. Journalistikens
frihet var hans stolthet. "När jag
sköter Allehanda, lyssnar jag varken
till förkunnarna av folklighetens eller
kunglighetens vilja", uttalade han vid
flera tillfällen. — Gift 1861 med
Amalia Kronesz från Ungern. II. Ö.
Lindström, Martin, teolog,
skolman, se s. 26.
Lindström, Arvid Mauritz,
målare, f. 26 april 1849 i Björksta skn,
Västmanl. län, † 11 dec. 1923 i
Stockholm. Föräldrar: lantmätaren Per
Fredrik L. och Hedvig Ringström. —
L. studerade vid Konstakad. 1869—72
men avbröt sistn. år sina studier där
för att i Munchen utbilda sig till
historiemålare. I stället kom han
emellertid att ägna sig åt
stämningslandskapet och "lärde sig måla
vinterbilder med gul strimma vid
horisonten — den av oss s. k.
München-strimman — en effekt som även var
modern i Dusseldorf" (G. V. Pauli
i "Konstnärsbrev", 1, 1928). Han
nådde snart en viss popularitet med
sina höst-, vår- och
vinterstämningar i grått och brunt. År 1876 flyttade
han till Paris och arbetade sig under
inflytande av det franska
frilufts-måleriet fram till en friskare
naturuppfattning och en ljusare kolorit.
Ären 1880—88 var han bosatt i
London och deltog därifrån med iver i
opponentrörelsen, som han försökte
driva i en mot Konstakad. mera
kon-ciliant reformistisk riktning. Ett par
år efter hemkomsten till Sverige 1S89
utträdde han ur Konstnärsförb. och
gick sedan egna vägar. Han bosatte sig
i Ängelsberg men flyttade senare till
Stockholm och vidmakthöll in i
ålderdomen en livligt uppskattad
produktion av landskapsmålningar, till
större delen med motiv från hans
västmanländska hemtrakt. Han är repr. i
Nat. mus. med "Höstlandskap" (1875)
och "Landskap, motiv från
Skottland" (1885). — Gift 1888 med Anna
Elisabet Helena von Götz från
Dresden. Th. N.
Lindström, Karl Alfred
Rickard, tidningsman, politiker, f. 1
sept. 1894 i Hosjö förs., Vika skn,
Kopparb. län. Föräldrar:
brädgårdsförmannen Carl Edvard L. och Laura
Karlsson. — L., som 1906—18 hade
tjänst som brädgårdsarbetare, anslöt
Rickard Lindström.
sig 1910 till Korsnäs
socialdemokratiska ungdomsklubb och blev 1913
sekr. i arbetarekommunen där samt
ordf. 1917. År 1918 blev han
plats-red. för Dala-Demokraten i Mora ocli
liar sedan dess verkat som journalist,
llan var red. för Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbis tidn. Frihet
1920—29 (ordf. i förb. 1922—28) ocli
för tidskr. Tiden 192&—29; 1929—30
var han londonkorrespondent för sv.
socialdemokratiska tidn. Åren 1933—
40 var han chefred, för Ny Tid ocli
1940—44 för Social-Demokraten
(Mor-gon-Tidn.), där han sedan dess är
politisk och kulturell medarb. — L. har
under de senaste två decennierna räknats
till den sv. socialdemokratins främsta
krafter. Han togs tidigt i anspråk
inom partiets centrala ledning, först
som bitr. partisekr. 1920—24 och
senare som tf. partisekr. 1924—26 och
1930—33 samt sedan 1936 som led. av
partistyr. Åren 1932—39 tillhörde
han Socialistiska
arbetarinternatio-nalens exekutiv och byrå. Han har
bedrivit en energisk
upplysningsverksamhet inom ungdomsrörelsen, partiet
och Arbetarrörelsens bildningsförb.
samt liar varit agitator under
valkampanjer. Han har utgivit
"Socialistisk vardag" (1928), "En
socialist. Fragment ur en självbiografi"
(1930), "John Bull hemma hos sig"
(s. å.) och "På Helgeandsholmen"
(1933) samt en mängd politiska
broschyrer. — Sedan 1930 är L. led. av
Första K.; han har bl. a. varit medl.
av "välfärdsutskottet" 1933,
statsutskottet 1935,
folkpensioneringsutskottet 1935, försvarsutskottet 1936
och 1942, finansförvaltningsutskottet
1943 och civilförsvarsutskottet 1944.
Han är sedan 1933 medl. av
socialdemokratiska riksdagsgruppens
förtroenderåd. — L. har inom det
socialdemokratiska partiet bekämpat den
marxistiskt ortodoxa riktningen ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
