Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lindström, Erik Gustaf - 2. Lindström, Julius - 3. Lindström, Ivar - 4. Lindström, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindstrand
24
Lindström
modern riktning. L:s främsta
gärning som kommunalman blev hans
initiativ till förbättrande av
arbetarklassens bostadsförhållanden. Efter
ett förslag av honom på allmän
rådstuga 1847 bildades ett bolag för
uppförande av arbetarbostäder, varvid
Göteborgs stad iklädde sig garanti
för amorteringslån. L. tillhörde
dessutom som ordf. eller led. flera styr.
och fören. av välgörenhetskaraktär.
Som stadens repr. var han led. av
borgarståndet vid riksdagarna 1844
-—45 och 1847—4S ocli väckte därvid
motioner ang. närings- och
undervisningsfrågor i liberal anda. Såväl i
livstiden som testamentariskt gjorde
L. donationer till
välgörenhetsanstalter och stiftelser. — Gift 1823 med
Carolina Johanna Linderot. H. Wn.
2. Lindström, Julius Bernhard,
affärsman, kommunalman, politiker,
f. 6 maj 1825 i Göteborg, † 24 dec.
1904 därstädes. Son till L. 1. — L.
genomgick Göteborgs handelsinst. ocli
anställdes vid faderns tobaksfirma,
blev 1847 delägare däri och var 1849
■—95 ensam innehavare av densamma.
Dessutom ägde han lantegendomarna
Trystorp i Närke och Nolhaga vid
Alingsås, på vilka han drev ett
mönsterjordbruk. I hemstaden intog L. en
framskjuten ställning ss. en av
borgerskapets äldste 1857—62, medl. av
stadsfullmäktige 1863—S8 och av
drätselkammaren 1S64—67. Han var
även led. av fattigvårds- ocli
folkskolestyr. samt av styr. för Göteborgs
mus. Han representerade Göteborg i
borgarståndet på riksdagarna 1862—
63 och 1865—66 och i Andra K. 1867
—72 samt Örebro län i Första K. 1879
—SI. Liberal och frihandlare ägnade
lian sig där särskilt åt bankfrågor
och merkantila ärenden och var medl.
av bankoutskottet 1862—70. L., som
var mer livlig, stridbar ocli talför än
fadern, hade ärvt dennes sociala
intressen ocli grundade 1S76 i Göteborg
en stiftelse för pauvres honteux,
vilken bär lians namn, samt gjorde även
en donation för uppförande av
Göteborgs gymnastik- ocli exercishus. —
Under sina sista år ägnade L. sig åt
filosofiska och psykologiska studier.
— Gift 1) 1850 med Amanda Fredrika
Wahlgren, † 1870; 2) 1871 med
Christine Zachau. H. Wn.
3. Lindström, Knut Ivar,
ingenjör, jordbrukare, f. 1 jan. 1857 i
Göteborg, † 28 april 1925 i Djursholm.
Son till L. 2. •— L. genomgick Tekn.
högskolan 1876—79 och Ultuna
lant-bruksinst. 1880—81. Efter att 1S82—
83 ha varit förste lärare vid Skarab.
läns lantbruksskola på Ivlagstorp kom
lian ut i praktiskt jordbruk. Han
arrenderade 1884—93 Åkerby i Gräve
skn och 1S93—1906 Norrtorp i
Sköllersta skn, båda i Örebro län, ägde 1906
—15 Nykvarn och Vidbynäs i Turinge
skn, Stockholms län, och arrenderade
1915—21 Nygård under Taxinge-Näsby
i Taxinge skn. Södermani. liin. -—■ L.
var en framstående jordbrukare, som
gjorde viktiga insatser särskilt till
främjande av nötboskapsaveln. Själv
stor kreatursuppfödare tog lian
initiativ till bildandet 1891 av
Avels-fören. för rödbrokig sv. boskap med
uppgift att söka skapa en nationell
rödbrokig boskapsras av bestämd typ;
den nya sammanslutningen, i vilken
L. var ordf. 1915—25, visade 3 000
stamboksförda djur 1903 och 62 000
djur 1924. L. publicerade ett flertal
avh. om jordbruk och husdjursavel,
däribland "Afvelsföreningens för
rödbrokig svensk boskap utveckling ocli
verksamhet 1891—1911" (1911). För
bestämning av fetthalten i mjölk
konstruerade han 1889 den s. k.
Lindströms butyrometer, som nu allmänt
användes i vårt land. Därjämte
uppfann han den sinnrika
mjölkningsmaskinen Omega. -— Bland L:s många
uppdrag märkes, att lian var led. av
Örebro läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1885—1905, led. av
styr. för Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet från
1906 och styr.-led. i Sveriges allm.
lantbrukssällskap från 1917. Han
invaldes i Lantbruksakad. 1899 och blev
hedersled, där 1918. — Gift 1887 med
Ellen Keiller. — Litt.: biografi av
H. Tigerschiöld i Landtbruksakad: s
handl. och tidskr. 1925. S. L.
4. Lindström, Albert Julius,
hippolog, ämbetsman, f. 7 sept, 1859 i
Göteborg, † 15 april 1939 i Stockholm.
Bror till L. 3. — Efter
jordbrukspraktik utgick L. 18S2 från Ultuna
lantbruksinst. Han var 1S82—84
bokhållare på faderns egendom Trystorp
i Tångeråsa skn, Örebro län, samt
1885—190S delägare i och disponent
för egendomen och från 1897 förestån-
dare för mejeristationen där. Åren
1903—07 ägde ocli brukade han
Steninge i Husby-Ärlinghundra skn,
Stockholms län, och 1908—16 Ljungs
säteri i Ljungs skn, östergötl. län. —
L. var tidigt intresserad för avel
särskilt av ädla hästar, och på sina
egendomar, där lian höll stora stuterier,
var han en framgångsrik
hästuppfödare. Han företog talrika
hippologis-ka studieresor inom Europa. År 1904
blev han led. av Stuterikommissionen
(från 1909 Stuteriöverstyr.), och 1916
utnämndes han till överdir. och chef
för Stuteriöverstyr.; vid dess
uppgående i Lantbruksstyr. 1933 erhöll
lian avsked. Därjämte var han bl. a.
ordf. i statens hästexportkommission
1914—18. Av L:s förtjänstfulla
arbete till hästavelns fromma bör främst
nämnas, att han genomdrev
upprättandet 1922 av statsstuteriet på
Flyinge i Skåne och tog initiativet
till återinförandet i vårt land 1923
av totalisator vid kapplöpningar och
travtävlingar. L. publicerade talrika,
huvudsakligen hippologiska
uppsatser i lantbrukspressen och utgav
dessutom "Vårt lands hästavel och
särskilt hästaveln i Skåne" (1922) och
"Kort handledning i hästavel och
hästuppfödning" (1934). Vid allm. sv.
lantbruksmötet 1901 erhöll han dess
Större guldmedalj för sitt främjande
av den ädla hästaveln, och 1902 blev
han led. av Lantbruksakad. -— Inom
det stockholmska sällskaps- och
klubblivet var L. en känd och uppskattad
gestalt. Ytterst elegant till sin
apparition utmärkte han sig för en sirlig
förbindlighet, som bar prägeln av
gamla tiders fina salongskultur. -—
Gift 1898 med Hulda Maria Broman.
—■ L:s dotter Eva Amelie Maria L. (f.
1905, † 1938), gift först Dickson,
sedan von Bliæen-Finecke, var en
skicklig bilist och företog flera resor i
främmande världsdelar; lion utgav
"En Eva i Sahara" (1933). S. L.
Ivar Lindström.
Albert J. Lindström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
