- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
29

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ling, Hjalmar - Linge, Karl - Lingen, von, ätt - Lingen, Reinhold Johan von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Linge

29

von Lingen

var han från 1838 extra biträde i
sjukgymnastik vid Gymnastiska
een-tralinst. i Stockholm. Han var
underlärare vid inst. 1843—58, tf.
överlärare 1S58—64 och överlärare med
prof:s namn 1864—82. — Av fadern
införd i studiet av gymnastiken
fortsatte L. detta hela sin levnad, men
han var också livligt intresserad av
både naturvetenskapliga och
humanistiska discipliner; han företog
studieresor till Berlin (1851) och Paris (1854
—55), där han bl. a. åhörde Claude
Bernards fysiologiska föreläsningar
och följde den kliniska undervisningen
vid H6tel-Dieu. Utom anatomi och
fysiologi studerade han entomologi
och etnologi. — I sin utpräglade
originalitet och självständighet var L.
lik fadern, och han är otvivelaktigt
en av vår gymnastiks främsta
märkesmän. Ehuru han började som
sjukgymnast, fick han en grundligare
kännedom om hela rörelseförrådet än
någon annan, vare sig svensk eller
utlänning. Sin bestående insats gjorde
han genom att efter faderns död
komplettera, sovra, ordna och gruppera
dennes gymnastiksystem. Utan hans
ingripande hade man kunnat befara,
att det förvanskats och utplånats i
konkurrens med främmande system.
Det ärL:s förtjänst,
attlinggymnasti-ken kunnat utveckla sig till en
världsomfattande rörelse. I hans program
intogo formbestämda, konstruerade
(artificiella) rörelser en framträdande
plats, dock alltid vid sidan av motion,
rekreation och tillämpade övningar,
vilkas nytta han bestämt framhöll.
Han har givit dagövningen,
tabella-riskt uppställd, en fast och elastisk,
men ingalunda stel ram. Genom
troppindelningen med rotmästare skapades
förutsättningar att med ordning leda
ett betydande antal upp till 150—200
gymnaster i samma sal. L. pläderade
för god inredning i
gymnastiksalarna, bättre utnyttjande av golvytan,

Hjalmar Ling.

ändamålsenlig placering av redskapen.
Han konstruerade nya, mångsidigt
användbara redskap, praktiska och
smidiga. Därmed vanns bl. a.
effektivitet, tid, större arbetsglädje och
trygghet mot olycksfall. L. har
förvärvat ett namn även som främjare
av kvinnogymnastiken. Ett enastående
arbete äro de över 2 000
pennteckningar, som han utförde för att
förhindra övningssystemets
förvanskning; 1893 utgav Gymnastiska
central-inst. ett urval på 500 stycken. —• L:s
viktigaste skrifter äro: "Tabeller för
Gymnastiska Centralinstitutets
pedagogiska lärokurs" (1866; 8:euppl.
1924) samt "Tillägg" (1869; 6:euppl.
1913), vilka äro grundläggande för
utvecklingen av gymnastiken i
Sverige, "De första begreppen af
rörelseläran ..." (1866) och "Förkortad
öfversigt af allmän rörelselära . .."
(1880). I Tidskr. i Gymnastik
publicerade L. ett flertal artiklar och
meddelanden av stort värde för
kännedomen om gymnastikens utveckling
under denna tid. — Gift 1S67 med
Josephine Rolph. — Litt.: "K.
Gymnastiska centralinst:s historia 1813—
1913" (1913); G. Moberg, "Sv.
gymnastikens märkesmän" (1920) och "Hj.
L." (1940); C. A. Westerblad, "Hj.
L., hans levnad och hans betydelse"
(1939). C. A. W., G. M—g.

Linge, Karl Johan, skolman, f. 9
april 1879 i Svärdsjö skn, Kopparb.
län. Föräldrar: hantverkaren Anders
Andersson och Anna Eriksson. •— L.
avlade folkskollärarex. 1901 i
Karlstad och mogenhetsex. 1907 i
Stockholm samt blev fil. kand. 1910, fil.
lic. 1913 och fil. dr 1914 vid
Stockholms högskola. Efter att ha varit
folkskollärare i Karlstad 1901—05
och i Stockholm från 1907 var han
1915—44 folkskolinspektör i
Dalarnas n. inspektionsområde. Han är
landstingsman och innehar flera
kommunala förtroendeuppdrag. L. har
publicerat en rad värdefulla
skolhistoriska undersökningar: "Hur den
svenska folkskolan kom till" (1911),
"Den lägre yrkesundervisningen"
(s. å.), "Folkundervisningen i
Stockholm före 1842" (Samfundet S:t Eriks
årsbok, 1912), "Stockholms
folkskolors organisation och förvaltning åren
1842—1861" (drsavh., 1914) samt
"Bidrag till kännedom om
folkundervisningen i Dalarne fore 1S42" (1929).
Dessutom har han utgivit
hembygdsskildringen "Svärdsjö socken med
En-viks kapell" (1929; 2:a uppl. 1930)
och "Dalarne, läsebok" (1926). —
Gift 1) 1915 med Frida Maria
Dill-ström, † 1924; 2) 1929 med Agnes
Teresia Rosén. T. M.

Lingen, von, ätt, vars stamfar
Johan Claesson von L. († efter 1672)

Reinhold Johan von Lingen. Målning (detalj)
av D. "Woge 1759 (Gripsholm).

tillhörde en gammal tysk adelsätt i
markgrevskapet Ansbach; han var
storköpman i Amsterdam och senare
på Gotland samt arrenderade denna
ö av drottning Kristina. Hans son,
handlanden i Stockholm Peter von L.
(† 1710), överinspektör över
salpetersjuderierna i Uppland, Södermanland,
Finland och på Gotland, blev far till
arméofficeren Beinhold Johan von L.
(se nedan), som 1743 adlades med
bibehållet namn och 1764 upphöjdes i
friherrligt stånd. Ätten utdog 1867.

Lingen, Reinhold Johan
von, friherre, arméofficer, f. 2S aug.
1708 i Visby, † 30 sept. 1785 på
Nor-mestorp, Slaka skn, östergötl. län.
Föräldrar: överinspektören Peter von
L. och Margareta Tersmeden. — L.
blev 1723 matros vid Amiralitetet
men prejades två år senare under en
sjöresa till soldat vid ett irländskt
reg. i fransk krigstjänst. Vid sin
hemkomst 1730 blev han kornett i
sv. armén. S. å. trädde han
emellertid i kursachsisk tjänst, där han
s. å. utnämndes till premiärlöjtnant
och 1735 till kapten vid Weimarska
reg. Sedan ban följ. år erhållit
avsked, övergick lian i rysk krigstjänst,
där han 1737 blev sekundmajor vid
Wiborgska reg. och 1739
överstelöjtnant vid Kievska reg. och deltog
i kriget mot turkarna. Vid det
förestående krigsutbrottet mellan Sverige
och Byssland återvände lian hem och
deltog i kriget 1741—42, från sistn.
år som överstelöjtnant. I juni 1743
utmärkte han sig för den snabbhet och
beslutsamhet, med vilken han
över-bragte den preliminära fredsakten
från Åbo till Stockholm, och
upphöjdes i anledning därav i adligt stånd.
Färden över Östersjön till Sverige
företog han i en kasserad, öppen båt,
som därefter intogs och förvarades i
Arsenalen. Sedan han 1743—44 tjänst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free