- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
33

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Linné, Carl von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Linné

33

von Linné

mineralsystemen hade L. behandlat i
"Systema naturæ"; åtminstone det
förra förbättrades därigenom avsevärt,
ehuru det icke ordnade kaos till
kosmos med samma mirakulösa
förenkling som det botaniska systemet. Det
var som dettas skapare L. vann snabb
berömmelse. Han hälsades redan nu
som en botanikens furste, och även om
den linnéanska reformens mottagande
i det lärda Europa ännu ej närmare
undersökts, veta vi dock, att den
genast vann entusiastiska anhängare.
— Från Holland reste L. till Paris,
där han blev bekant med de
framstående botanistbröderna de Jussieu och
valdes till korresponderande led. av
franska vet. akad. Efter en månad for
ban sjövägen hem och var i juni 1738
åter i Sverige. L. slog sig hösten s. à.
ned som praktiserande läkare i
Stockholm. Under tre år dröjde han i denna
syssla; hans praktik blev snart
inbringande, och ban vann förnäma
vänner, bland dem den mäktige
hattledaren C. G. Tessin. L. utnämndes 1739
till amiralitetsmedikus ocli erhöll s. å.
anslag för hållande av offentliga
föreläsningar på Riddarhuset. Nu
gifte han sig och deltog detta år även
verksamt i stiftandet av Vet. akad.,
vars förste och nitiske preses han på
sommaren blev. Med 1741 började en
ny period i L:s liv. Han blev, efter
en i delvis skandalösa former förd
befordringsstrid, 5 maj s. å. utnämnd
till prof. i praktisk medicin vid
Uppsala univ.; i jan. 1742 skedde dock
ett byte med kollegan N. Rosén von
Rosenstein, varvid L. övertog dennes
undervisning i botanik, dietetik,
materia medica o. a. ämnen.
Ungdomsårens resor ocli intellektuella äventyr
voro nu avslutade. Återstoden av sitt
liv residerade L. som den
världsberömde botaniske laggivaren i
Uppsala. Han byggde vidare på sitt
livsverk, medan lärjungar strömmade
till honom från alla länder och
iire-betygelserna hopades. Genom en
väldig korrespondens stod han i
förbindelse med biologer världen runt. Hans
levnad erbjuder därefter inga mera
anmärkningsvärda data; en oerhörd
arbetsbörda gav den innehåll. Som
universitetslärare var L. oförliknelig.
Det blev på modet att bevista hans
föreläsningar eller privata kollegier;
berömda voro i synnerhet de av
honom ledda exkursionerna i Uppsalas
omgivningar, de s. k. "lierbationes
up-salienses". Mycket arbete ägnade L.
den gamla botaniska trädgården vid
Svartbäcksgatan. Han gjorde om den
till en anläggning i fransk stil; frön
och växter sändes till honom från
vänner och beundrare, så att trädgården
snart blev tidens ur vetenskaplig
synpunkt förnämsta. L., som under sitt

återstående liv bodde i dess
prefekthus, ägde från 1759 sin son Carl
L. (L. 2) som medhjälpare och
de-monstrator. Universitetets
naturhistoriska samlingar grundades även av
L. Energiskt strävade han som led.
av medicinska fakulteten att höja
läkaryrket och förbättra
läkarutbildningen. Från 1744 var L. inspektor
för Smålands nation och tre gånger
(1750, 1759 och 1772) univ:s rektor.
Från 1750-talet knöts han tidvis till
hovet genom sitt arbete med Adolf
Fredriks och Lovisa Ulrikas
natura-liekabinett, varöver han utgav
beskrivningar. År 1747 erhöll L.
arkia-ters titel, 1753 blev han riddare av
Nordstjärneorden, 1762 adlades han
och blev s. å. en av franska vet.
akad:s åtta utländska ledamöter.
Sedan några år ägde L. då utanför
Uppsala egendomarna Hammarby och
Sävja. På den förra lät han uppföra
ett vackert tvåvåningshus, och dit
flyttade han med familjen och ibland
några utländska lärjungar var
sommar; ännu står "Linnés Hammarby",
pietetsfullt bevarat, som det mest
levande av linnéanska minnesmärken.
— L:s forskningsarbete under den
mogna mannaåldern inleddes med hans
resor i de sv. provinserna. På uppdrag
av rikets ständer inventerade ban
naturtillgångarna i skilda landskap;
sommaren 1741 besöktes Öland och
Gotland, 1746 Västergötland och
Bohuslän, 1749 Skåne. Hans
beskrivningar över dessa färder, "Carl Linnæi
Öländska och Gothländska resa"
(1745), "Carl Linnæi Wästgöta-resa"
(1747) och "Carl Linnæi Skånska
resa" (1751), äro de mest lästa av
hans skrifter; om senaste uppl. se
s. 34. De äro geografiskt av största
vikt och överflöda av iakttagelser
över natur, djurliv och växtvärld,
etnografi och ekonomi; av särskilt
värde äro de geologiska notiserna.
Stilen är L:s vanliga, kort, kraftig
och saklig, ofta präglad av humor
och lyrisk naturkänsla. Med "Flora
svecica" (1745), omfattande 1 140
arter, och "Fauna svecica" (1746) gav
L. vår biologiska fältforskning för
lång tid oumbärliga handböcker. I
"Philosophia botanica" (1751)
sammanfattade och utvidgade han sina
tidigare studier i botanikens teori, i
synnerhet terminologi och
organbeskrivning; det botaniska fackspråket
präglas alltjämt av denna L:s insats.
Redan nu hade L. koncipierat sin sista
stora reform i systematiken: den
bi-nära nomenklaturen. Han brukade
den konsekvent första gången i
"Spe-cies plantarum" (1753), hans käraste
arbete, där c:a S 000 växtarter
beskrivas. Genom denna metod —- att
beteckna varje växt med blott två namn,

ett för släktet, ett för arten —
skapade L. ännu en gång ordning i
förvirringen; den 10:e uppl. av "Systema
naturæ" (1758—59), där denna reform
genomförts, har blivit grundläggande
för all zoologisk nomenklatur, liksom
"Species plantarum" för den
botaniska. Utom dessa skrifter utgav L.
en slösande mängd akademiska
dispu-tationer, samlade under titeln
"Amoe-nitates academicæ" (1—7, 1749—69;
8—10 postumt, 1785—90); i dem
liksom i sina talrika bidrag till Vet.
akad:s handl. visar han sin
mångsidighet klarare än annars; hans
bidrag i ekologi, fysiologi,
spridningsbiologi, växtgeografi etc. återfinnas
företrädesvis där. I dessa senare
skrifter behöll L. ej alltid sin åskådning
från tidigare år. Läran om artantalets
konstans var han t, ex. böjd att
uppgiva; ban tänkte sig i stället, att nya
arter kunde bildas genom
bastarde-ring. Hela sitt liv strävade han att
uppställa ett naturligt system för
växterna. Sexualsystemet fattade han
själv mera som en praktisk hjälpreda;
i privata kollegier (publicerade 1792
av L:s lärjunge, tysken P. D. Giseke)
framlade han sina tankar om
växternas "ordines naturales". Också som
medicinsk förf. var L. framför allt
systematiker, varom i synnerhet hans
schematiskt uppställda "Clavis
medi-cinre" (1766) vittnar; redan 1749
utkom hans förträffliga "Materia
medica". Även inom fysiken gjorde L.
en betydande insats genom sin
termometerreform; det var han som, omkr.
1740, skapade den "rättvända"
hundra-gradiga skala vi nu bruka. I nära
samband med L:s verk stå hans
lärjungars resor i främmande länder.
Fr. o. m. 1746 var nästan alltid någon
av dessa linnéaner (Hasselquist, Kalm,
Löfling, Solander, Thunberg o. a.) ute
på forskningsfärd. L. verkade
oförtrutet för dem, ängslades med dem och
sörjde bittert, när de dogo, men de
samlingar de sände honom voro hans
största glädje. — Med tiden
mattades L:s arbetskraft. I maj 1774
drabbades han av slaganfall, hämtade sig
något men blev snart allt sämre. De
sista åren var han borta från världen,
delvis förlamad och minnesslö. L.
begrovs i Uppsala domkyrka. Hans
stora samlingar ocli bibliotek tillföllo,
efter svåra tvistigheter, sonen Carl;
efter dennes död 1783 avyttrades de
till den engelske botanisten J. E.
Smith ocli ägas nu av Linnean Society
i London. — L. var snarast liten till
växten men ägde ett stort liuvud med
livliga, bruna ögon; när han tänkte
säga någon elakhet, "gjorde lian ena
ögat långt mindre än det andra". Hans
lynne var sällsynt rörligt, lika snabbt
till glädje som till sorg och bitterhet.

3 Svenska miin och kvinnor V

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free