Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linnström, Hjalmar - Linroth, Klas - Linton, Olof - Linton, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linnerius
38
Linnqvist
Hjalmar Linnström.
decenniers trägna mödor och hela hans
förmögenhet. När sista häftet utkom,
nödgades L. gä i konkurs och därmed
också lämna Hiertas bokförlag i andra
händer. År 1886 återupptog han
för-läggarverksamlieten under eget namn.
L. erhöll från 1912 statspension. -—
Gift 18S6 med Hulda Maria Elisabet
Svahn. H. Fr.
Linroth, Klas Mauritz, läkare,
hygieniker, f. 20 juni 1848 i övre
Ulleruds skn, Värml. län, † 13 dec. 1926
i Djursholm. Föräldrar: bruksägaren
Claes Carl Axel L. och Laura Elvira
Dahlgren. — Efter mogenhetsex. i
Karlstad 186S blev L. med. kand. i
Uppsala 1872, med. lic. vid Karol.
inst. 1876 och med. dr i Uppsala 1879.
Militärläkare från 1872 blev han 1877
tf. och 1S78 ord. förste bataljonsläkare
vid flottans station i Karlskrona; 1881
blev han tf. förste sundhetsinspektör
i Stockholm och 1882 förste
stadsläkare där. År 1891 förlänad prof:s
namn var lian 1898—1913 generaldir.
och ordf. i Medicinalstyr. -— Som
huvudstadens ledande hygieniker tog L.
en rad betydelsefulla initiativ: hälso-
Klas Linroth.
vårdsnämndens kemiska och
bakteriologiska laboratorier inrättades,
mjölk-och övrig livsmedelskontroll infördes,
bostadsinspektionen tillkom,
vaccinationen främjades, renhållning och
dricksvattenhygien
uppmärksammades. Flera ny- och ombyggnader av
stadens sjukhus företogos, främst
Epidemisjukhuset (1890—93), S:t Görans
sjukhus (1885—88), Maria sjukhus
(ombyggt 1885—86), Sophiahemmet
(1889) och barnsjukhuset Samariten
(1890). L. medverkade vidare vid
revisionen av dödsorsaksstatistiken samt
i den under hans tid livligt
intensifierade tuberkuloskampen, där han var
en ledande kraft vid danandet av
folksanatorier. — Även som chef för
Medicinalstyr. uträttade L. betydelsefulla
ting. Sinnessjukvårdens utbyggnad,
Medicinalstyr :s omorganisation,
inrättandet av dess vetenskapliga råd, de
rättsmedicinska och rättspsykiatriska
nämnderna; Statsmedicinska
anstalten och Statens
veterinärbakteriologiska anstalt m. m. voro i mycket L:s
verk. — L. var bl. a. led. av olika
kommittéer, företog flera utländska
studieresor och bevistade som officiell
sv. repr. flera internat, medicinska
kongresser samt var medl. i flera
in-och utländska vetenskapliga samfund,
bl. a. i Krigsvet. akad. från 1902 och
i Vet. akad. från 1905. Bland hans
många skrifter om enskild och allmän
hälsovård må nämnas arbeten om
infektionssjukdomar, vaccination,
renhållning, dödlighetsstatistik och
död-föddhet. -—• En drivande kraft inom
Sv. läkaresällskapet, bl. a. vid
tillkomsten av dess nya byggnad 1906,
blev L. sällskapets hedersled. 1903. -—•
L:s väsen präglades av rättrådighet,
klok försiktighet, gedigenhet och en
enastående arbetsflit på de mest skilda
områden. — Gift 1877 med Hildur
Karolina Stuart. — Litt.: nekrolog av
B. Buhre i Hygiea 1927 och av H.
Wetterdal i Sv. iäkartidn. 1926. P. IL T.
Linton, Olof Ditlef, teolog, f. 25
sept. 1898 i Stockholm. Föräldrar:
kontorschefen Alfred Nils Lindton
och Anna Maria Lind. ■— L. avlade
studentex. i Stockholm 1917,
teologisk-filosofisk ex. följ. år, blev teol.
kand. 1923, teol. lic. 1928 och teol. dr
1932, allt i Uppsala. S. å.
utnämndes lian till docent i Nya testamentets
exegetik vid Uppsala univ. Han
prästvigdes 1934 och blev 1939 tf.
kyrkoherde i Estuna. Han lämnade såväl
docenturen som
kyrkoherdebefattningen 1946, då han blev lektor i
kristendomskunskap och filosofi vid Högre
allm. läroverket i Halmstad. Han
förordnades 1949 till prof. i
nytestament-lig exegetik vid Köpenhamns univ.
— Bland L:s många ocli mycket
vägande inlägg i den teologiska debatten
kunna nämnas "Der vermisste
Mar-kusschluss" (1929), "Den dialektiska
teologiens exeges" (1931), drsavli.
"Das Problem der Urkirche in der
neueren Forschung" (1932), "De tre
första evangelierna" (1938) samt en
mängd artiklar i sv. och utländska
teologiska tidskr. -—- Gift 1932 med
Irene Wallerius. P. A. D.
Linton, Otto N:son, väg- och
vattenbyggare, f. 4 juni 1S80 i Stoby
skn, Kristianst. län, † 17 okt. 1938 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Nils Nilsson och Hanna Pdlsdotter. -—
L. studerade vid Tekn. högskolan 1897
—1901 och vid Stockholms högskola
1902. Ären 1904—05 och 1906—07 var
han assistent i väg- och
brobyggnadskonst vid Tekn. högskolan; 1905—06
studerade han vid tekn. högskolan
i Berlin. Han blev 1908
byråingenjör av första klass och föreståndare
för brobyggnadsavd. vid
Järnvägs-styr^ bankonstruktionsbyrå, där lian
stannade till 1915. År 1912 docent
i brobyggnadslära vid Tekn.
högskolan var lian prof. därstädes i
järn-byggnadslära 1915—23 och i
brobyggnadslära från 1923 till sin död.
L. öppnade 1915 egen konsulterande
ingenjörsbyrå. Bland mera bemärkta
konstruktionsarbeten, som L. utfört,
märkas järnvägsbroarna över Stångån
vid Linköping, över Dalälven vid
Krylbo, över Ljusnan vid Edänge
samt över Faxälven, Skellefte, Pite,
och öre älvar, vidare en svängbro av
ny typ över Trollhätte kanal. Han
var led. av sv.-ryska
järnvägskommissionen 1915. L. har publicerat
bl. a. "Brobyggnader" (Järnvägsstyr :s
banlära 1916), "Inverkan av rörliga
kraftsystem" (De tekn.
vetenskaperna, 1924) samt ett antal artiklar i
facktidskr. och dagspressen. Han var
ofta tillkallad som sakkunnig i
bro-byggnadsfrågor även i utlandet, bl. a.
Norge och Ryssland. — Gift 1907 med
Gudrun Juliane Bon. J. H. N.
Otto Linton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
