Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lithander, Edvard - Lithberg, Nils - Litheim, Johan - Lithman, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lithberg
40
Lithman
Edvard Lithander.
var även 1921—26 och 1932—36 led.
i bevillningsutskottet, i olika
omgångar suppleant eller led. i särskilda
utskottet, utrikesutskottet och
utrikes-nämnden samt 1921—22 led. av
statsrevisionen, vars v. ordf. han var sistn.
år. L. var en vaken, kunnig och orädd
debattör, flitig talare och motionär.
Liksom sin fader nedlade han sitt
största intresse på de
näringspolitiska frågorna och förde en energisk
kamp mot de statliga
monopolise-ringssträvandena, bl. a. som led. av
spannmålsmonopolutskottet 1919.
Genom resor och giftermål nära
förbunden med engelsk miljö och väl
förtrogen med utländska förhållanden
var L. även den förste av riksdagens
högermän, som intresserade sig för
det interparlamentariska arbetet,
vilket dittills främst odlats av
vänsterpartierna. — Gift 1905 med Mabel
McClurc-Williams från England.
H. Wn.
Lithberg, Nils Jacob Mauritz,
folklivsforskare, f. 3 aug. 1S83 i
Norrlanda skn, Gotl. län, † 30 april
1934 i Stockholm. Föräldrar: folk-
Nils Lithberg:.
skolläraren Oscar L. och Selma
österberg. — Efter mogenhetsex. i Visby
1902 blev L. fil. kand. i Lund 1910,
fil. lic. i Uppsala 1914 och fil. dr
därstädes s. å. på en avh. om Gotlands
stenålder. Åren 1908—12 var han
amanuens vid Kulturhistoriska mus.
i Lund. Han flyttade 1912 till Nord.
mus., där ban var amanuens till 1919.
Sistn. år blev L. den förste
innehavaren av den Halhvylska professuren i
nordisk och jämförande
folklivsforskning vid Nord. mus., vilken han
innehade till sin död. —- Redan som ung
student började L. de forskningar
rörande Gotlands förhistoria och
folkliv, som utgöra en av hans viktigaste
insatser. År 1910 erhöll han av
grevinnan W. von Hallwyl i uppdrag att
leda utgrävningarna av det
tusenåriga slottet Hallwil i Schweiz; detta
arbete, som kom att kräva
huvuddelen av hans arbetsförmåga under
de närmaste decennierna, resulterade
i det stora verket "Schloss Hallwil"
(1—5, 1924—32). — För den rent
etnologiska forskning, som L. redan
tidigare bedrivit vid sidan av
nyssnämnda arbeten, framför allt betr.
Gotland, framlade han ett program i
uppsatsen "Till allmogekulturens
geografi" (Rig 1918) och i sin
installationsföreläsning (1919). Däri betonas
starkt de kulturgeografiska
sammanhangen och samarbetet mellan
arkeologi och folklivsforskning. L:s
etnologiska forskningar, som ägnatsi ett
stort antal ämnen, koncentrerades de
sista åren på den folkliga
tideräkningen och de s. k. runstavarna. Utöver
ett antal mindre uppsatser i olika
tid-skr. publicerades resultaten av dessa
forskningar först efter hans död av
E. Wessén i "Den gotländska
run-kalendern 1328" (Vitt. akad:s handl.
45: 2, 1939). — L. var bl. a. ordf. och
sekr. i 1920—23 års kommitté
rörande den sv. folklivsforskningen samt i
1928 års kommitté i samma fråga.
I styr. för Halhvylska mus. i
Stockholm och i Sällskapet för antropologi
och geografi gjorde han även stora
insatser, i nyssnämnda sällskap
framför allt i samband med
tillvaratagandet. av Andréefynden på Vitön. — Den
genom en donation av grevinnan W.
von Hallwyl tillkomna
Gotlandsfonden anses vara inspirerad av L., och i
styr. för denna fond utförde han ett
omfattande arbete för Gotlands
utforskande. Som tillkallad sakkunnig
bidrog L. att organisera Irlands
forn-minnesvård och upprätta det
kulturhistoriska mus. i Dublin 1927. -— Gift
1927 med Marit Gardell-Ericson. —
Litt,: biografi av S. Ambrosiani i Rig
1934, av H. Alilmann i Ymer 1934, av
S. Erixon i Ymer 1935 och Sveriges
natur 1935. S. N.
Lithei m, J o li an, före adlandet
Lithén, fortifikationsofficer,
tecknare, f. 1663 i Stengårdshults prästgård,
Jönköp. län, † 4 mars 1725 i Göteborg.
Föräldrar: kyrkoherden Laurentius
Lithenius och Elin Tranander. — L.
inskrevs vid Uppsala univ. 1682. S. å.
blev han volontär vid
fortifikationskontoret i Stockholm och fick
tjänstgöra som ritare i Antikvitetsarkivet.
Han blev fortifikationslöjtnant 1695,
kapten vid fortifikationen i Göteborg
1708 och adlades 1718. Frän 1689
biträdde han Erik Dahlbergh vid
arbetet med teckningarna över Karl
XI :s krig, och han utförde också en
rad teckningar för "Suecia antiqua
et hodierna". L. deltog som
fortifika-tionsofficér i Karl XII:s fälttåg
intill 1705 men sysslade sedan
huvudsakligen med kartografiska arbeten
och med teckningar över Karl XII:s
krig; bl. a. kartlade han platsen för
övergången av Düna 1701. Flera av
L:s mycket omsorgsfullt utförda
teckningar finnas bevarade i
Riksarkivet och i K. bibi. — Gift 1) 1698
med Anna Törnrose, † 1720; 2) med
Brita Christina Hård af Segerstad.
W. L.
Lithman, Karl Vilhelm,
affärsman, donator, f. 13 okt. 1853 i
Göteborg, † 9 jan. 1936 därstädes.
Föräldrar: handlanden Gabriel L. och
Augusta Ullgren. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1872 var L. kontorist
och prokurist i grosshandelsföretag i
Göteborg 1873—78. Han reste
därefter till Sydafrika och anställdes på
sv. generalkonsulatet i Kapstaden som
konsulatssekr. 1879, var sv.-norsk
vice-konsul där 1881—85 samt blev
konsul där för Venezuela 1887 och
generalkonsul för Siam 1914. Livligt
intresserad av att göra sv. industrialster
kända på den sydafrikanska
marknaden grundade L. 1886 i
Kapstaden egen import- och assuransfirma.
Vidare anlade han 1888 en tänd-
Karl Lithman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
