- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
44

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lizell, Sven - Ljuder, Anders - Ljung, se även Jung - Ljung, Claës - Ljung, Erik - 1. Ljung, Johan - 2. Ljung, Per - Ljungberg, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ljuder

44

Ljungberg

Erik Ljung,

stora fest 1927. L. utgav "Kortfattad
lärobok i Musikens första grunder"
(1927; 2:a uppl., 1—3, 1935) samt
publicerade sångpedagogiska artiklar
i bl. a. Vår sång. — Gift 1907 med
operasångerskan Paula L., i. Frödin
(L. 1). N.W.

Ljuder Anders Ersson,
lantbrukare, spelman, f. 16 febr. 1833 i Mora
skn, Kopparb. län, † 23 okt. 1923
därstädes. Föräldrar: lantbrukaren
Ljuder Erie Matsson och Carin
Anders-dotter. ■—- L., som hade ärvt rika
musikaliska anlag på både fädernet och
mödernet, var en uppburen spelman
i Mora. På 1840-talet gav han sig
ut på vandring tills, med en annan
spelman vid namn Knagg Anders
Ersson och förtjänade sitt bröd genom
att vandra omkring i s. Sverige och
spela Dal-låtar för folket. Omkr. 1850
upphörde L. fullständigt att spela på
grund av den kraftiga opinionen mot
musik och dans. Först omkr. 1905, då
Anders Zorn genom sitt inflytande
lyckades bryta den religiöst
inspirerade fientligheten mot profan musik,
begynte L. ånyo spela. Han hade ett
stort förråd av polskor, som lian
brukade spela i något hastigare tempo än
flertalet andra moraspelmän.
Ljudersläktens musikaliska anlag märktes
särskilt vid spelmansstämman i
Ge-sunda 1906 och i Mora 1908, där L.
uppträdde tills, med sin son samt
dennes dotter och tre söner. — Gift
1855 med Anna Olsdotter. M. R—g.

Ljung, se även Jung.

Ljung, Claes Elis, advokat,
tidningsman. f. 18 sept. 1900 i Fritsla
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
komministern Claes L. och Elisabeth
Ekström. —- L. tog studentex. i
Göteborg 1919 och jur. kand.-ex. vid
Uppsala univ. 1925. Han fullgjorde
tingstjänstgöring 1925—28. Sedan 1928 är
han advokat i Örebro ocli sedan 1930
led. av Sveriges advokatsamfund. — År

1933 blev L. verkst. dir. i Länstidn:s
tryckeriab. i Örebro och 1937 chefred,
för bolagets tidn. Nerikes Allehanda.
Med denna tidn. som utgångspunkt
har han under 1940-talet byggt upp
en betydande tidn.-koncern: 1943 blev
han verkst. dir. i Bergslagernas tidn.
ab. samt chefred, för Bergslagernas
Tidn. och Bergslagsposten, allt i
Lindesberg; 1944 införlivades
Nerikes-Tidn. i Örebro med Nerikes Allehanda,
varvid L. blev chefred, både för den
sammanslagna tidn. och för
Nerikes-Tidn:s lokaluppl. Kumla-Tidn.; 1947
inköptes också Askersunds Tidn. L.
liar i huvudsak ägnat sig åt
koncernens ekonomiska ledning. Han är
verkst. dir. i Oriel Blombergs Nva
ab. i Lindesberg (boktryckeri m. m.)
sedan 1944 och i ab. Ljungklichéer i
Örebro sedan 1945, ordf. i styr. för
Skandinaviska bankens B-kontor i
öre-bro sedan s. å. samt styr.-led. i flera
ab. av olika slag. Sedan 1939 är han
styr.-ordf. i Örebro stads fabriks- ocli
liantverksfören. och sedan 1943 led. av
stadsfullmäktige i Örebro. — Gift
1928 med Elsa Hedvig Josefina
Krabbe. U. D.

Ljung, Erik M7alfrid, agronom,
växtförädlare, ekonomichef, f. 15
april 1878 i Nyckelbv, Västra Stenby
skn, östergötl. län. Föräldrar:
lantbrukaren Anders August Jung och
Carolina Tollstedt. ■— L. genomgick
Kristinehamns praktiska skola 1896
—97 och utexaminerades från Ultuna
lantbruksinst. 1899. Efter ett par år
som förste lärare vid Orraryds
lantbruksskola i Småland kom lian 1901
till Svalöv i Skåne som lärare vid
lantmannaskolan. År 1904 erhöll han
anställning som assistent vid
Sveriges utsädesfören. i Svalöv, där lian
190S—45 var sekr. och 1914—45
därjämte skattmästare (från 1925
ekonomichef). L. ledde vid Svalöv från
1904 förädlingsarbetet med råg samt
uppdrog avkastningsrika och
strå-stvva sorter (st järnråg, förädlad
vasaråg, stålråg, kungsråg II,
malmråg m. fi.), som utlämnats i
marknaden. Han har flitigt anlitats som
föreläsare i jordbruksfrågor och var 1926
—44 utgivare och red. av Sveriges
ut-sädesfören:s tidskr. Han har
publicerat arbeten rörande jordbruk ocli
växtodling, ss. "Sorter och utsäde af
våra vanligaste åkerbruksväxter"
(1907), "Spannmålsodling" (1917) och
"Balj växtodling" (1918), samt utgivit
läroboken "Jordbrukslära för skolor
och självstudium" (1—2, 1911—12,
tills, med C. Rydberg m. fi.; 6:e uppl.
1933). Bland hans många offentliga
uppdrag märkes, att han var statens
inspektör över den lägre
lantbruksundervisningen i s. distriktet 1913—
18 och över rikets lantmanna- och

lanthushållsskolor 1919—33 samt som
sakkunnig har deltagit i flera
jordbruksutredningar. L. tillhörde
samtliga kyrkomöten 1920—46 ocli Lunds
domkapitel 1937—45, var led. av
Andra K. 1929—32 och är v. ordf. i
Malmöh. läns liögerförb. sedan 1927.
I Svalöv är han en betrodd
kommunalman. Han erhöll sällskapet Pro
pat-rias stora guldmedalj 1936 och blev
led. av Lantbruksakad. 1937. — Gift
1906 med Hilma Paulina Bondeson.

S. L.

1. Ljung, J ohan,
ornamentsbildhuggare, döpt 19 april 1717 i
Stockholm, † 3 sept. 1787 därstädes. Son
till drabanten L. — L. var som
sni-dare av trädekorationer ocli möbler
verksam i Stockholm, där lian
engagerades vid inredningsarbetena i K.
slottet. Kända verk av hans hand äro
bl. a. träskulpturerna i de s. k.
ordenssalarna i rådsvåningen därstädes
(1755, efter ritningar av C. F.
Adelcrantz). Han utnämndes till k.
hovbildhuggare. —- Gift 1740 med Maria
Elisabet Berg. M. L—n.

2. Ljung, Sven Petter (Per),
ornamentsbildhuggare, f. 8 juni 1743 i
Stockholm, † 11 okt. 1819 därstädes.
Son till L. 1. — L. utbildades av sin
fader och vid Konstakad. Bredvid sin
konstnärliga verksamhet gjorde han
insatser som lärare vid Konstakad.,
där han valdes till agré 1780 och
blev led. 1791. L:s viktigaste arbeten
utfördes för K. slottet, där de äro
representativa för den hårdare
klassicism, som i vissa interiördekorationer
infördes av arkitekterna G. af Sillén
och C. F. Sundvall. Är 1792 arbetade
L. på inredningen av stora
bibliotekssalen därstädes, 1793 medverkade han
vid tillkomsten av Lilla galleriet,
slottets dåv. museilokal. Därutöver
föreligga ett stort antal
skulpturdekorationer, möbler m. m. av hans
hand. L:s konst var, särskilt i
jämförelse med föregångaren J. B.
Masrelies’ fantasifulla nyklassicism, mera
torr och spartansk men representerar
en långt driven hantverksskicklighet.
— Ogift. M. L—n.

Ljungberg, Ernst Carl Robert,
arméofficer, ämbetsman, f. 17 juli
1S97 i Östersund. Föräldrar:
överstelöjtnanten Carl Johan L. och Hildur
Eva Amalia Boheman. — Efter
studentex. i Stockholm 1915 blev L.
fänrik vid fortifikationen 1917,
genomgick Artilleri- och ingenjörhögskolan
1919—20 och dess högre kurs 1920—
22 samt blev kapten vid Generalstaben
1930 och i fortifikationen 1931; han
övergick 1936 till reserven och
utnämndes 1940 till major. L.
tjänstgjorde vid Generalstabens
kommu-nikationsavd. 1930—36, i
Vattenfallsstyr. och i Bikskommissionen för eko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free