- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
45

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungberg, Carl - Ljungberg, Eduard, statistiker, politiker, se s. 47 - Ljungberg, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ljungberg

45

Ljungberger

nomisk försvarsberedskap 1932—30.
Sistn. år inträdde han som byråchef
vid Väg- och vattenbyggnadsstyr: s
järnvägs- och luftfartsbyrå, vilken
befattning han lämnade 1945 för att bli
överdir. och chef för det
nyorganise-rade ämbetsverket Luftfartsstyr. Åren
1931—34 var lian led. av
fartygsuttag-ningskommissionen. Han var led. av
1942 års flygutredning och av 1944
års flygplatsutredning, vilken
slutförde sitt arbete 1946. Sedan 1940 är
han led. av styr. för Flygtekn.
försöksanstalten och sedan 1947 v. ordf.
i byggnadsdelegationen för
storflygplatsen. Ilan är led. av Meteorologiska
och hydrologiska rådet sedan 1946.
Vid planeringen av den internat,
lufttrafiken har L. utfört ett högt skattat
arbete, bl. a. som Sveriges repr. vid
internat, luftfartskonferenser 1938,
1939, 1946 och 1947. — Gift 1927 med
Lilian Augusta Sophie Murray. Abg.

Ljungberg, E du a r d, statistiker,
politiker, se s. 47.

Ljungberg, Erik Johan,
metallurg, industriman, f. 4 mars 1S43 på
bergjsmannaegendomen Hammarn i
Grythyttans skn, Örebro län, † 5 april
1915 i Stockholm. Föräldrar:
bergsmannen och handlanden Erie L. och
Anna Charlotta Hagberg. — L.
stannade till sjutton års ålder i hemmet,
hjälpte fadern med olika arbeten inom
bergsbruket och jordbruket ocli erhöll
undervisning, med undantag av några
fä terminer i folkskolan, av den för
sin tid och sin samhällsställning
ovanligt kunskapsrika modern. Sedan
lian en kortare tid tjänstgjort som
kontorsbiträde vid Hällefors bruk,
antogs han 1S60 som brukselev vid
Vil-lingsbergs bruk, där han avancerade
till förste bokhållare och stannade till
1864. Efter att läsåret 1S64—65 ha
genomgått Bergsskolan i Filipstad
anställdes han 1865 som
smidesbokhål-lare vid det Uddeholmsverken
tillhörande Stjärnfors bruk. Redan följ.
år förflyttades lian till
Uddeholmsverkens största och viktigaste bruk,
Munkfors, som biträde åt brukets
förvaltare F. Lundin. Efter
dennes död 1S6S anförtroddes
förvaltningen av Munkfors åt den då
tjugu-femårige L. Jämsides med sin
yrkesverksamhet bedrev L. ihärdiga
självstudier, framför allt i metallurgi men
även i jordbrukskemi, främmande
språk m. m. Vid Munkfors deltog han
i de första försöken att i Sverige
införa martinprocessen och uppgjorde
därefter förslag till en ny martinugn
om två tons dräktighet vid Munkfors;
den uppfördes genast och blev den
första i sitt slag i Sverige. Efter L:s
ritningar uppfördes vid Munkfors
vidare ett stort sågverk om sex ramar,
en gasgenerator för lång ribbved m. m.

Erik Ljungberg.

Genom sitt framgångsrika arbete vid
Munkfors hade L. blivit känd som en
av de främsta bland Sveriges yngre
industrimän, och 1875 utsågs han,
blott trettiotvåårig, till disponent vid
Stora Kopparbergs bergslag, Falun.
När Bergslaget 1888 ombildades till
ab., blev L. jämväl dess verkst. dir.
och led. av dess styr.; 1896 valdes lian
till styr:s ordf. Från sina befattningar
som disponent och verkst. dir. avgick
han 1913, som styr.-ordf. fungerade
lian till sin död. — Stora
Kopparbergs bergslag, Sveriges äldsta ännu
bestående industriföretag, var redan
vid tiden för L:s inträde i dess tjänst
ett av landets största. Bergslaget hade
tidigare varit världens främsta
kopparproducent, men malmrikedomen
hade minskats, och det behövdes en
allmän omdaning av produktionen, om
företaget åtminstone i viss mån skulle
kunna bibehålla sin dominerande
ställning. Nva verksamhetsgrenar, bl. a.
träförädling och järnhantering hade
redan upptagits, men först under L:s
ledning genomgick företaget den kon-

centrations- och
moderniseringsprocess, som utgjorde början till en nv
blomstringsperiod. L. omdanade och
utvecklade Domnarvets järnverk och
införde nya metoder för
järnhanteringen, ss. de basiska
färskningsmeto-derna för såväl bessemer- som
martintillverkning; ett för sin tid
jättelikt valsverk anlades, och på
träkolningen område inlade L. stor
förtjänst genom sin vid Domnarvet
anlagda, om verkligt uppfinnargeni
vittnande kolugn. Ett av hans huvudmål
var tillverkningen av sådana billiga
järn- och stålprodukter, som tidigare
alltid importerats, och därför gällde
det att trygga tillgången på malm,
träkol och drivkraft. Stora inköp av
gruvor, bl. a. Grängesberg, skedde för
att på nära håll erhålla billig malm,
och väldiga skogsarealer inköptes,
varmed följde anläggandet av sågverk,
sulfat- och sulfitcellulosafabriker samt
ett pappersbruk (Kvarnsveden); var
och en av dessa anläggningar tillhörde
de förnämsta i sitt slag i Europa. L.
införde i vårt land cellulosatillverk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free