Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungberg, Erik - Ljungberg, Fred - Ljungberg, Göta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungberg
46
Ljungberger
ning av vanligt sågavfall, och han var
den förste, som i större skala
framställde etylalkohol ur sulfitlut. På en
rationell skogsvård nedlade han ett
outtröttligt arbete. Den för de olika
anläggningarna erforderliga
drivkraften erhölls genom inköp av vattenfall
i Dalälven. På alla områden inom
bolagets intressesfär, det må ha gällt
skogshantering, trävaruindustri,
papperstillverkning eller järnhantering,
verkade L. rastlöst som utvidgare,
nydanare och tillvaratagare av alla
goda uppslag och metoder. Under de år
han stod i spetsen för Bergslaget
ökades bolagets tillverkningsvärde från
c:a 4,5 mill. till nära 13 mill. kr. -—
Även på det sociala området var L. en
föregångsman, som till fullo insåg
såväl vikten av förbättrad standard för
industriarbetarna som det sociala
sambandet mellan jordbruk och industri.
Med praktisk klokhet främjade han
industriarbetarnas egnahemsfråga,
samtidigt som han sökte höja
jordbrukets avkastning. På hans initiativ
och i många fall på hans bekostnad
grundades, främst med tanke på
arbetarnas barn, bl. a, en teknisk skola,
en lanthushålls- ocli fyra
husmodersskolor. — Livligt intresserad av
allmänna uppdrag av icke politisk natur
var L. bl. a. extra fullmäktig i
Jernkontoret från 1905, led. av
Järnvägs-rådet från 1908, underhandlare ang.
tyska handelstraktaterna 1905 och
1910 samt led. av
järnvägstaxekommittén från 1907 och av
folkundervisningskommittén 1909—14. Han tog
initiativ till bildandet av Sveriges
in-dustriförb. 1910 och var dess ordf.
till 1912. L. blev 1900 led. av Vet.
akad. samt 1909 led. av
Lantbruks-akad., fil. liedersdr vid Stockholms
högskola ocli hedersvicepresident i
Iron and Steel Institute. Är 1907
erhöll han Vasaordens storkors oeli
Jernkontorets stora guldmedalj. — Av L:s
skrifter märkas "Tillverkningar föl-
Lundins vällugnar 1868" (1869),
"Kontinuerlig kolugn" (1897), "Om
bolagsvälde och bolagshat" (190S),
"Om vanhäfd och vanhäfdslagar"
(1910), "Emigrationen en
nationalför-lust" (s. å.) samt "Vår modernäring
och vår folkundervisning" (1914). —
Gift 1881 med llildur Margareta
Mel-kersson. —- Litt.: biografi av K.
Langenskiöld i Vet. akad:s
levnads-teckn. (6, 1921—38). S. W., G. M—e.
Ljungberg, Fredrik (Fred)
Hjalmar, industriman, f. 28 maj 1879 i
Tidaholm, † 12 mars 1944 i
Jönköping. Föräldrar: stationsinspektoren
Fredrik L. och Ida Bergström. — Efter
genomgång av folkskola i Tidaholm
kom L. vid aderton års ålder till
Vulcans tändsticksfabrik, först som
kontorselev i Tidaholm och sedan som
kontorist i Göteborg. Han övergick
1903 till den med företaget lierade
firman Trummer & Co. Succ., Ltd, i
London, och han blev 1927 dess verkst.
dir. Hos denna stora firma, som ledde
Sv. tändsticksab:s försäljningar på
utlandet, förvärvade L. en grundlig
kännedom om världens
tändsticksmark-nader. Efter Kreugerkraschen 1932
kallades han till posten som verkst.
dir. i Sv. tändsticks ab. och åtog sig
därmed den svåra uppgiften att sanera
och återuppbygga detta bolag. Tack
vare det förtroende han åtnjöt i
in-och utlandet samt genom skicklig
affärsledning ocli sträng sparsamhet
lyckades han småningom betala
bolagets utländska och största delen av
dess inhemska skulder, de utländska
kontrollrepr. i ledningen trädde
tillbaka, och rörelsen blev åter
inbringande. Han kvarstod i befattningen
till sin död. L. var ordf. i styr. för
ett flertal av bolagets sv. och
utländska dotterbolag samt tillhörde
Sveriges allm. exportfören:s styr. 1935
—44 och dess handelspolitiska
utskott 1942—44. — Gift 1912 med
Violet Nurse. Abg.
Ljungberg, Göta Albertina,
operasångerska (sopran), f. 4 okt. 1893 i
Sundsvall. Föräldrar: arbetaren Carl
Magnus Pettersson och Emma
Mathilda Olsson. Fosterdotter till fru
Hilma L., f. Herzman. — L. studerade
sång först för Gillis Bratt och i
Operaskolan, därefter för madame Cahier,
Filippi, Ferguson, Vittorio Vanzo och
Bacluier. Efter att ha framträtt på K.
teatern i Gutrunes roll i "Ragnarök"
gjorde hon sin egentliga debut där
1918 som Elsa i "Lohengrin", var
engagerad där 191S—19 och 1920—26
samt sjöng därunder en rad större,
främst dramatiska sopranpartier. Hon
gästspelade 1921 i Berlin och 1924 på
Covent Garden-operan i London,
engagerades 1926 vid Berlins statsopera
samt sjöng senare opera och operett
Göta Ljungberg.
vid olika större tyska scener. Under
ett av sina talrika gästspel på Covent
Garden kreerade hon 1925 titelrollen
i Goossens’ "Judith" vid dess
urpremiär. Ären 1932—35 sjöng hon på
Metropolit an-operan i New York flera
av sina större partier och sjöng 1933
Lady Marygolds parti i
sv.-amerika-nen Howard Hansons opera "Merry
Mount". Av Wagnerpartier har L.
sjungit Senta i "Den flygande
holländaren", Venus och Elisabeth i
"Tannhäuser", Isoide i "Tristan och Isoide",
Eva i "Mästersångarna", Freia i
"Rhenguldet", Sieglinde, Brünnhilde,
Fricka och Gerhilde i "Valkyrian" ocli
Kundry i "Parsifal". Bland L:s övriga
partier må nämnas Thetis i Uttinis
"Thetis och Pélée", Margareta i
"Faust", titelpartiet i "Aida",
Aste-ria i "Nero", titelpartiet i "Carmen",
Santuzza i "Cavalleria rusticana",
Nedda i "Pajazzo", titelpartierna i
"Tosca" och "Madame Butterfly",
Georgette i "Manteln", Nella i "Gianni
Schicchi", Myrtokle i d’Alberts "De
döda ögonen", titelpartiet i
"Salome", Chrysothemis och titelpartiet i
"Elektra", titelpartiet i Schillings
"Mona Lisa", Gunhild i "Arnljot",
Kersti i "Kronbruden" samt
operettrollerna Rosalinda i "Läderlappen",
titelrollen i "Den sköna Helena" och
Eurydike i "Orfeus i underjorden".
— Dramatiskt begåvad ocli mycket
charmfull till sin sceniska apparition,
har L. spänt över ett vidsträckt
register av roller; särskilt i veristiska verk
har hon haft mycken framgång.
Vokalt har hon varit mindre jämn:
tidtals har rösten haft en ovanlig fysisk
fägring, som gjort henne särskilt
lämpad för sådana partier som
glansrollen Salome, tidtals har den vanställts
av oren intonation. År 1932 fick hon
Litteris et artibus. — Gift 1) 1922—
29 med regissören Harry
Stangenberg; 2) med Edwin Wedge. P. H. T.
Fred Ljungberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
