- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
56

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljunggren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ljunggren

56

Ljunggren

Elof Ljunggren.

skrivit ett femtiotal arbeten främst
om urinvägarnas kirurgi. ■— Gift
1925 med Gerd Hedvig Lindvall.

P. H. T.

1. Ljunggren, Elof, tidningsman,
nykterhetsman, f. 5 okt. 1869 i Södra
Ljunga skn, Kronob. län. Föräldrar:
hemmansägaren Sven Nilsson och
Ingrid Greta Johannisdotter. — Efter
mogenhetsex. vid Fjellstedtska skolan i
Uppsala 1S92 ägnade sig L. först ät
teologiska och sociala studier. Han
blev tidigt verksam inom
nykterhetsrörelsen och stiftade 1896 Sveriges
studerande ungdoms helnykterhetsförb.
(S. S. U. H.), vars ordf. han var till
1906; under samma tid var han red. för
dess tidn. Polstjärnan. Han var 1899
—1941 red. för tidn. Blå bandet och
en tid ledare av Centralförb. för
nykterhetsundervisning men avsade sig
denna befattning 1903. S. å. blev han
chefred, för Nerikes-Tidn., på vilken
post han kvarstod till 1944, då tidn.
sammanslogs med Nerikes Allehanda.
Åren 1935—44 var L. ordf. i Mell.
Sveriges tidn.-utgivarefören. — L.var led.
av Första K. 1912—18 och av Andra K.
1925—36. Liksom brodern August L.
(L. 2) arbetade lian energiskt för
nykterhetsfrågans lösning genom
absolutism och rusdrycksförbud. År 1922
var han red. för tidn.
Förbudsomröstningen. — L. liar tillhört
Frisinnade landsfören:s förtroenderåd och
var led. 1923—36 av Folkfrisinnade
partiets (från 1934 Folkpartiets)
verkst. utskott och 1930—46 av dess
förtroenderåd. Han har även varit
landstingsman och 1906—43
stadsfullmäktig i Örebro. — Gift 1904 med
Tyra Emilia Ericsson. H. ö.

2. Ljunggren, August,
nykterhetsman, f. 29 okt. 1874 i Södra
Ljunga skn, Kronob. län, † 27 april
1943 i Stockholm. Bror till L. 1.
—■ L. avlade mogenhetsex. 1897 i
Nyköping, studerade ett år vid Uppsala

univ. och tog folkskollärarex. i
Linköping 1S99 samt blev fil. kand. i
Lund 1900. Han var lärare vid
Stockholms folkskolor 1901—09. L. var
dir. för Centralförb. för
nykterhets-undervisning 1903—41 samt från 1907
red. av förb:s tidskr. Tirfing. Han var
chefred, för Eskilstuna-Kuriren 1920.
Vidare var lian led. av Templarordens
verkst. råd 1902—20, ordenschef 190S
—09, led. av Sveriges
nykterhetssällskaps representantförs. och ordf. i
Stockholms nykterhetsfolks
centraiförs. 1904—17. — L. var
stadsfullmäktig i Stockholm 1910—19, väld
av de frisinnade, och led. av Första
K. 1912—26. Han var riksdagens
nykterhetsgrupps repr. vid en rad
internat. nykterhetskongresser. År 1903
var lian en av initiativtagarna till
Centralförb. för socialt arbete. — L.,
som ansåg, att nykterhetsfrågan
endast kunde lösas genom spritförbud,
var en av de främsta sv.
nykterhetsmännen på sin tid. — Gift 1) 1905
med Signe Draghi, † 1929; 2) 1930
med Sora Löfberg. H. ö.

Ljunghoff, Johannes
Nathanael, skolman, f. 10 sept. 1887 i
Asarums skn, Blek. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Anders Hansson L. ocli
Johanna Jönsson. — Efter
mogenhetsex. i Malmö 1905 blev L. fil. kand.
1910, fil. lic. 1916 och teol. kand. 1920,
allt i Lund. Han prästvigdes 1923 men
liar helt ägnat sig åt lärarverksamhet.
Han blev 1913 lärare vid Hammenhögs
folkhögskola i Skåne och tjänstgjorde
i början av 1920-talet som vik. lektor
vid olika folkskoleseminarier. Han var
lektor vid Folkskoleseminariet i
Kalmar 1924—40, vid Folkskoleseminariet
i Uppsala 1940—45 och är sedan sistn.
år lektor vid Folkskoleseminariet i
Lund. L. var granskningsman för
läroböcker i kristendomskunskap, 1928
—32 ss. suppleant, 1933—35 ss. ord.
Han har också tagit verksam del i
kyrkans gärning och var under sin
kalmartid led. av kyrkoråd och
kyrkofullmäktige, sekr. i Kalmar stifts
bibelsällskap m. m. Han var ordf. i
Växjö stifts
konfirmationsundervisningskommitté 193S—40. Han har
skrivit en rad tidskr.-uppsatser och
böcker i religiösa ämnen, bl. a.
behandlande katekesen och dess betydelse i
undervisningen. — Gift 1922 med
lärarinnan Aina Grauers. D. T.

Ljunglund, Leonard Christian
W infrid, tidningsman, f. 13 nov.
1867 i Kläckeberga skn, Kalmar
län, † 2S juli 1946 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Nikolaus L.
och Kristina Svensson. — Efter
mogenhetsex. i Kalmar 1885 blev L.
student i Lund s. å. Han var red. i
Skånska Dagbladet 1888—91,
red.-sekr. i Skånska Aftonbladet 1S91—

Leonard Ljunglund.

93, medarb. i Sv. Dagbladet 1893—97,
red. av Hvad Nytt från Stockholm
1897—1901, chefred, för
Stockholmsbladet 1901—06 och för Nya Dagligt
Allehanda 1906—36. Han var v. ordf.
i Allm. valmansförb. i Stockholm 1919
—22 och led. av Första K. 1926—29.
I Publicistklubben var han ordf. 1904
—05, 1924—25 och 1929—34. År 1923
blev lian hedersdr i statsvetenskap vid
univ. i Freiburg. L. deltog verksamt i
strävandet att främja
underrättelseväsendets frihet genom startandet av
ab. Tidningarnas telegrambyrå och ab.
Radiotjänst samt blev led. av dessa
institutioners styr. Hans förslag att på
liknande sätt i tidningarnas ägo
överföra Sv. pressbyrån stötte på
hindrande motstånd. Saken blev dock senare
upptagen och genomförd av pressen. —
L:s styrka som journalist och
tidn.-ledare var hans skarpa sinne för det.
som fängslar läsekretsen. Hans stil
var personlig och polemisk med stoff
från skilda kulturområden, särskilt
filosofiska. Han stred friskt med
andra publicister, bl. a. med Hjalmar
Branting i Social-Demokraten och
Jörgen i Figaro. Först i Nya Dagligt
Allehanda fann han emellertid sitt
rätta forum. Under L:s ledning blev
tidn. högerns främsta kamporgan och
huvudstadens mest uppmärksammade
kvällstidn. Hans politiska patos var
storsvenskt och gammaldags
auktoritärt, hans ekonomiska ideal liksom
lians etiska och estetiska snarast
småborgerligt. "Utan protektionism och
militarism ocli kanske rent av något
litet aktivism också skulle vårt
nationella framåtskridande ha tynat bort
i småborgerlighet och emigration,
så små och stagnerade som våra
förhållanden blivit i slutet av förra
seklet". Under första världskriget
sympatiserade ban med
krigsaktivisterna men ville inte tillstyrka ett
fredsbrott. Under mellankrigstiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free