- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
58

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljunggren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ljungman

5S

Ljungman

Axel Ljungman.

lians verksamhet efter Sv.
tobaksmonopolets tillkomst 1915 kommit att
ligga pä ett annat område. Sedan 192S
är han verkst. dir. i ab. Kerna, sedan
1934 styr.-ordf. i Centralbolaget för
kemiska industrier ab., styr.-ordf. och
jourhavande dir. i livförsäkringsab.
Thule med dotterbolag och styr.-ordf. i
Stora Kopparbergs bergslags ab. och
rederiab. Transatlantic samt sedan
1946 styr.-ordf. i Stockholms enskilda
bank ab., v. ordf. i styr. för ab. de
Lavals ångturbin, styr.-led. i Stockholms
superfosfatfabriksab., Liljeholmens
stearinfabriksab., ab. Investor m. fi.;
han blev fullmäktig i Stockholms
handelskammare 1939. Livligt intresserad
av internationella förbindelser och med
goda kontakter i utlandet var L. 1945
—4S ordf. i styr. för Sv. inst. för
kulturellt utbyte med utlandet; till
grundandet av denna institution hade
lian verksamt bidragit. — L.
utövar ett betydande inflytande i sv.
näringsliv, och han har även vid
åtskilliga tillfällen framträtt som en
orädd och skicklig förespråkare för
fritt enskilt initiativ. — Gift 1) 1924
med Emma Westervelt, † 1939; 2)
1941 med Sanna von Bergen. E. En.

Ljungman, Liungman, släkt
härstammande från Henrik
Svensson (f. omkr. 1609, † 1691), som var
ryttare för Ljunga kronohemman i
Dagsbergs skn, östergötl. län.
Släktnamnet L. antogs av hans son. Från
Henrik Svenssons ättling i sjätte
led, kyrkoherden i Klara förs. i
Stockholm, e. o. hovpredikanten Carl
Gustaf L. (f. 1S45, † 1886),
härstamma alla nu levande medl. av släkten.
Hans äldste son, löjtnanten vid
fortifikationen, telegrafingenjören Carl
Ernst L. (f. 1874, † 1938), var
disponent vid Värmskogs zinkgruvor; han
blev far till arkitekten och
författarinnan Kjerstin Göransson-Ljungman
<bd 3 s. 214). Yngre söner till Carl

Gustaf L. äro a) f. d. bitr. dir. i ab. Sv.
handelsbanken, f. d. auditören Carl
John Daniel L. (f. 1876), far till
rättsvetenskapsmannen Seve L. (L. 2), b)
föreståndaren för ab. Nordiska
kreditbankens notariatavd. Carl L. (f. 1879,
† 1908) och c) folkminnesforskaren
Waldemar Liungman (L. 1).

1. Liungman, Carl Gudmund
Waldemar, folkminnesforskare, f.
27 jan. 1883 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Carl Gustaf Ljungman
och Sophie Fredrique Malmberg. •—
L. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1901, blev underlöjtnant vid
Södermanlands reg. 1903, genomgick
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1905—06
och Krigshögskolan 1910—12 samt
blev kapten vid Södermanlands reg.
1917, på reservstat 1919 och i
reserven 1933. Vintern 1907—08
studerade han vid handelshögskolan i
Berlin, och vid upprepade tillfällen
besökte han Ryssland för
språkstudier. Åren 1917—19 var han
chefsassistent i firma F. W. Hasselblad &
co., Göteborg, och 1919—22 bitr. dir.
i samma firma, sedan den ombildats
till ab. L. liar därefter ägnat sig åt
folkminnesforskning. Han blev fil.
kand. i Lund 1922, fil. lic. i
Göteborg 1925 och fil. dr där s. ä. Åren

1925—31 var han docent i nordisk och
jämförande folkminnesforskning vid
Göteborgs högskola samt led. av styr.
för Inst. för folkminnesforskning och
föreståndare för folkminnesarkivet

1926—28. Sedan 1943 är han
docent i folkdiktsforskning vid
Stockholms högskola. Han kallades aitt
föreläsa vid univ. i Greifswald 1938—39.
Han är bosatt i Djursholm sedan 192S.
Bland L:s vetenskapliga skrifter
märkas "En traditionsstudie över sagan
om prinsessan i jordkulan" (1—2,
1925, drsavh.),
"Traditionswande-rungen Euphrat-Rhein. Studien zur
Geschichte der Volksbräuche" (1—2,
1937—3S), "Traditionswanderungen
Rhein-Jenissei. Eine Untersuchung
über das Winter- und Todaustragen
und einige hierhergehörige Bräuche"
(1—2, 1941—45) och "Der Kampf
zwischen Sommer und Winter" (1941),
de tre senare publicerade i Folklore
Fellows Communications. Dessutom
har han skrivit det mer populära
arbetet "De sex stora religionernas
grunddrag. Jämte valda tänkespråk
av förkristna filosofer" (1938). —
Gift 1911 med Aimie Tyra Augusta
Hasselblad. T. M.

2. Ljungman, KarlSeverin (Seve)
Beth, rättsvetenskapsman, f. 7 sept.
1909 i Stockholm. Föräldrar:
auditören Carl Jolin Daniel L. och Alfhild
Theresia Maria Silverstolpe. Brorson
till L. 1. — L. avlade studentex. i
Stockholm 1927 och blev jur. kand. i

Uppsala 1933. Efter tingsmeritering
1933—36 och tjänstgöring som fiskal
och adjungerad led. i Svea hovrätt
1936—42 blev L. vid Stockholms
högskola jur. dr 1943 på avh. "Om skada
och olägenhet från grannfastighet"
samt docent i civilrätt s. å. Sedan han
vid olika tillfällen upprätthållit
professuren där i speciell privaträtt
jämte finansrätt, blev han 1948 prof.
i dessa ämnen. — Gift 1937 med Agnes
Gunnel Eberstein. H. U.

1. Ljungman, Axel Wilhelm,
fiskeribiolog, politiker, f. 1 sept. 1841
i Ljungs skn, Göteb. län, † 27 okt.
1901 i Göteborg. Föräldrar:
lantbrukaren Carl Johan Gottfrid L. ocli
Brita Kristina Andersson. — L. blev
student vid Uppsala univ. 1859 och
fil. dr där 1872. Ären 1871—84 var
han docent i zoologi men var nästan
oavbrutet tjänstledig (1873—83) för
att på offentligt uppdrag undersöka
Bohusläns sillfiske. Under denna tid
utförde han bl. a. grundläggande
undersökningar över den periodiska
variationen i sillfisket samt
publicerade ett stort antal skrifter och
artiklar om sillens biologi och om
sillfisket. Han var medred. i Nord. tidskr.
för fiskeri 1879—82 och redigerade
den av honom grundade Bohusländsk
fiskeritidskr. 1884—95. Åren 1881—
99 tillhörde han Andra K. som repr.
för Orust och Tjörn; lian var under
denna tid bosatt på den sistnämnda
ön. Han var led. av
konstitutionsutskottet 1885—87 och 1891—99 samt
av bankoutskottet 1888—90. År 1900
blev han karantänsmästare på Känsö.
Som politiker tillhörde L.
Lantmannapartiet och kvarstod efter dettas
delning 18S8 i det gamla partiet. Han
var en av initiativtagarna till
återföreningen 1895. Till sin allm.
åskådning var lian moderat konservativ.
Han visade stort intresse för frågor
rörande kommunikationernas och
telefonnätets utbyggnad, särskilt i hans
hemprovins. Intresserad för
allmänpolitiska frågor utgav han 1895
skriften "Några ord om den unionella
frågans lösning". Han tillhörde även
kommittéer rörande fiske och
kommunal beskattning. — Ogift. T. F.

2. Ljungman, Andreas,
industriman, f. 31 jan. 1872 i Valla skn,
Göteb. län, † 4 febr. 1939 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Carl
Leopold Andreas L. och Emilia Josef ina
Oterdahl. Brorson till L. 1. — L.
avlade mogenhetsex. 1S90 i Göteborg ocli
utexaminerades från Tekn. högskolans
avd. för mekanik och skeppsbyggnad
1894. Han var överingenjör vid ab.
Arboga mekaniska verkstad 1897—
1903, verkst. dir. i ab. Diesels motorer
i Sickla 1903—15, hos Nydqvist &
Holm ab. i Trollhättan 1916—20, i ab.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free