Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ljungman, Andreas - Ljungner, se även Jungner - Ljungner, Erik - Ljungquist, se även Jungquist, Ljungqvist - Ljungquist, Birger, målare, se nedan - Ljungquist, Ivar, tidningsman, författare, se nedan - Ljungquist, Walter, författare, se s. 60 - 1. Ljungquist, Ivar - 2. Ljungquist, Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungquist
59
Ljungqvist
Erik Ljungner.
Birka regulator 1920—21, i Bergsunds
mekaniska verkstads ab. 1922—23
och i ab. Lindholmen—Motala 1923
•—27. Följ. år öppnade han en
konsulterande ingenjörs- och agenturfirma
i Stockholm. Han var led. av överstyr,
för Sveriges verkstadsfören. 1924—
27. Åren 1921—24 var han medl. av
tull- och traktatkommittén och 1934
—36 sakkunnig i industrilånefrågor
inom Socialdep. — L. var en
kraftfull och aktad industriledare och
känd för sin sällsynt stora
arbetsförmåga. — Gift 1896 med Anna
Axeline Påhlsson. K. E. L.
Ljungner, se även Jungner.
Ljungner, Erik, geolog, geograf,
f. 21 maj 1892 i Gusseröd, Ljungs skn,
Göteb. län. Föräldrar:
folkskolläraren och organisten Johan Reinhold L.
ocli Maria Johansson. — Efter
studentex. i Göteborg 1912 blev L. vid
Göteborgs högskola fil. kand. 1920 ocli
vid Uppsala univ. fil. mag. 1921, fil.
lic. 1924 samt fil. dr 1927 och docent i
geografi 1930. Han deltog som
kartograf i den sv. Asine-expeditionen 1924
ocli liar gjort flera resor inom Europa.
Åren 1927—31 var lian förste
statsgeolog i Argentina och företog
därunder forskningsfärder i landet samt
ledde 1932—34 en expedition till
Anderna i Patagonien. L. besökte 1935
Finland och Danmark och utförde
1939—40 undersökningar i
Lapplandsfjällen för Bolidens gruv-ab.
År 1940 blev han lektor i historia med
samhällslära och geografi vid
Folkskoleseminariet i Uppsala, och sedan
1948 är ban prof. i geografi, särskilt
naturgeografi, vid Lunds univ. I sin
vetenskapliga produktion har lian
behandlat geologiska ocli fysiskt
geografiska ämnen. Han liar bl. a.
publicerat "Spaltentektonik und
Morplio-logie der schwedisclien
Skagerrak-Küste" (drsavh., 1927—30), studier
rörande Bohusläns geologi ocli be-
byggelsegeografi, geologiska och
växtgeografiska undersökningar över
pa-tagoniska Anderna samt arbeten över
istidsförhållanden i de sv. fjällen och
om den sista nedisningens förlopp. —
Gift 1925 med Anna Hildegard
Svenson. S. L.
Ljungquist, se även Jungquist,
Ljungqvist.
Ljungquist, Birger, målare, se
nedan.
Ljungquist, Ivar, tidningsman,
författare, se nedan.
Ljungquist, Walter, författare,
se s. 60.
1. Ljungquist, Adolf Ivar,
tidningsman, författare, f. 27 maj 1892
i Kristdala skn, Kalmar län.
Föräldrar: redaktören Frans David L. ocli
Alma Nelson. — L. började sin
journalistbana 1909 som medarb. i
Oscarshamns Posten. Följ. år övergick han
till Hässleholmstidn. Norra Skåne,
varefter han var anställd i Sv.
notisbyrån 1912—16 och i Presscentralen
1916—17 samt var red.-sekr. i
Social-Demokraten 1917—19. Åren 1919—47
var han verksam i Dagens Nyheter,
först som notischef, därpå från 1924
som andre red. och ansvarig utgivare.
Han är styr.-led. i Dagens Nyheters
ab. sedan 1940 (suppleant 1925—40).
L. är en av de främsta krafterna
bakom den omfattande modernisering
och expansion, som tidn. under hans
tid genomgått. — Under 1920-talet
framträdde L. som romanförf. med två
berättelser från sin
nordöstsmåländska hembygd, "Det mörka Småland"
(1921) och "Livets strid" (1922),
samt med den historiska skildringen
"Nils Dacke" (1927). Hans
originellaste och värdefullaste litterära
prestation är otvivelaktigt
hexametereposet "Herrens lilla plantering"
(1936; under pseud. Bengt Östberg).
Även denna bok är förlagd till L:s
fädernebygd; skildringen av folklig
väckelse intar en central plats. Versen
Ivar Ljungquist.
Birger Ljungquist.
är bitvis knagglig, men teckningen av
miljö och personer är träffsäker ocli
åskådlig; den får ofta ett drag av
godmodig karikatyr. Den
traditiona-listiska tendens, som framträtt i L:s
tidigare författarskap och spec. i
debutromanen med dess idealisering av
den gamla bondekulturen, är i
verseposet föga påträngande. L. har också
utgett kåserisamlingen " ’Smålänning,
guhjälp!’" (1941) och romanen
"Bit-tenbergarna" (1948). — Gift 1915 med
Tora Dagmar Kristina Karlsson. —
Litt.: Bror Olsson, "I. L." (i Sv.
litte-raturtidskr. 1942). U. D.
2. Ljungquist, Göte Birger,
målare, f. 20 juli 1894 i Kisa skn,
öster-götl. län. Föräldrar: köpmannen Erik
Josef L. och Edla Josefina Cilia
Pettersson. Kusin till L. 1. — L.
arbetade i sin ungdom hos fadern, som
innehade ett accidenstryckeri i Kisa,
samt på ett tidn.-tryckeri i Kalmar.
För att ytterligare utbilda sig i
bok-tryckaryrket for lian till Stockholm,
där han som förberedelse till en
litografisk kurs 1917 blev elev i C.
Althins målarskola. Hans tydliga
konstnärliga anlag, speciellt för
figurmålning, kom honom att ändra
levnadsbana och helt ägna sig åt måleriet.
Hösten 1919 blev L. antagen vid
Konstakad., där han studerade till
1922. Hans lärare voro O. Björck ocli
W. Smith. Sistn. år for han till Paris,
där han tog intryck av Corot, Renoir
och bröderna le Nain. Han återvände
1923 efter ett kortare besök i
Holland till Stockholm, där han sedan
dess är bosatt. L. debuterade med
gruppen De tretton 1927 i
Lilje-valchs konsthall. Mer bemärkt blev
lian först genom en
separatutställning 1941 i Stockholm. En
retrospektiv utställning hölls 1944 i
Konstakad. — L:s måleri kännetecknas av
en utsökt kolorit — ban har kallats
"en svensk bonde-Eenoir" — och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
