- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
67

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungzell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lode

67

Lodin

1606, † 1659), vilka 1630
naturalise-rades som sv. adelsmän med namnet L.
Den sistnämndes sonson,
generalmajoren ocli kommendanten i Helsingfors,
sedermera i Fredrikshamn Jurgen
Johan L. (f. 1661, † 1728), blev far till
överstelöjtnanten vid Österbottens reg.
Otto Vilhelm L. (f. 1704, † 1776) ocli
överstelöjtnanten vid Nylands
infan-terireg. Reinhold Johan L. (f. 1716,
† 1793). Bland Otto Vilhelm L:s söner
märkas a) landshövdingen i dåv.
Kymmenegårds län Johan Herman L. (f.
1739, † 1817), far till v.
landshövdingen i Åbo och Björneborgs län,
sedermera direktören i Finlands banks
växel-, depositions- och lånekontor
Otto Herman L. (f. 1771, † 1852), som
ISIS immatrikulerades på
Riddarhuset i Finland, b) presidenten i Åbo
hovrätt Göran Vilhelm L. (L. 1) och c)
generaladjutanten av flygeln,
överstelöjtnanten i armén Carl Erik L. (f.
1752, † 1S38), far till majoren vid
Smålands grenadjärbataljon Otto
Göran L. (f. 1796, † 1SS4), med vilken
ätten utdog i Sverige. Ovannämnde
överstelöjtnanten Reinhold Johan L.
blev far till översten Carl Leonard L.
(L. 2). En sonsons son till denne,
Torsten Leonard L. (f. 1855, † 1924),
erhöll 1904 avsked som rysk
generalmajor och inträdde 191S i finländsk
krigstjänst.

1. Lode, Georg (Göran)
Vil-h e l m, ämbetsman, politiker, f. 19
mars 1742 i Åbo, † 11 sept. 1799
därstädes. Föräldrar: överstelöjtnanten
Otto Vilhelm L. och friherrinnan
Catharina Agneta Fleming af
Liebe-litz. —• L. blev student i Åbo 1756,
kanslist i Åbo landskansli 1757 och
auskultant i Åbo hovrätt 1766. Hans
ämbetsmannakarriär hade intimt
samband ined hans politiska
verksamhet. På riksdagarna 1769—70 ocli
1771—72 uppträdde lian som
energisk talesman för mösspartiet. Med
lidelse engagerade lian sig i
partistriderna och framstod som en av
hattpartiets främsta vedersakare. År 1775
blev han assessor vid hovrätten i Vasa,
en befattning som han innehade ända
till Gustav Hirs död. L. intog en
mycket kritisk ståndpunkt gentemot
konungen, och vid riksdagen 1789
uppträdde han med sådan hätskhet
mot Gustav III, att denne såg sig
nödsakad att ålägga honom hemresa.
L. var även närvarande vid riksdagen
i Gävle 1792. Vid denna tid var hans
rykte långt ifrån det bästa: lian
ansågs vara inblandad i ett mordförsök
på en av sina politiska motståndare i
Vasa, Genom Gustav III:s död och
Reuterholms makttillträde blev L:s
ställning förändrad; han blev nu en
av den nya regimens trognaste
anhängare. För detta sitt nit blev lian

belönad med höga ämbeten och
utmärkelser. År 1792 blev han sålunda
revisionssekr. ocli generalauditör samt
följ. år justitiekansler. Som sådan
gjorde han sig allmänt hatad genom
sin hänsynslöshet. År 1795 utnämndes
ban till president i Vasa hovrätt för
att följ. år erhålla samma tjänst i
Åbo. Med Reuterholms fall 1796
upphörde L:s politiska inflytande. —
Ogift. " S. O. S.

2. Lode, Carl Leonard,
arméofficer, f. 17 maj 1752 i Åbo, † 25
maj 1816 på sin gård Harjula vid
Kuopio, Finland. Föräldrar:
överstelöjtnanten Reinhold Johan L. och
friherrinnan Charlotta! Leonarda
Leijonhufvud. Kusin till L. 1. -—• L. blev
1762 volontär vid Tavastehus läns
reg., utnämndes 1775 till löjtnant i
armén och transporterades två år
senare till Rautalampi fribataljon, där
lian kvarstod till 1783, då han
befordrades till kapten vid Savolaks och
Ny-slotts läns reg. L. deltog med
utmärkelse i 1788—90 års krig, bl. a. i striderna
vid Parkumäki och Pirttimäki, och
utnämndes 1790 till major i armén. L.,
som 1796 blev överstelöjtnant vid reg.,
deltog även i 1808—09 års krig och
gjorde sig därvid känd för sitt
kallblodiga lugn i striderna vid Revolaks,
Lappo och Alavo. I sistn. slag, där lian
enligt Adlercreutz "utmärkt bidrog
till segern", sårades lian emellertid så
svårt, att lian ej vidare kunde deltaga
i kriget. Han utnämndes i okt. s. å.
till överste i armén och erhöll 1810
avsked. I sin dikt "Gamle Lode"
bygger Runeberg på en samtidas uppgift,
enligt vilken L., varje gång lian gick
i elden, först läste en bön framför
fronten. — Gift 1791 med Eva Sofia
Tawast. A. Åg.

1. Lodén, Dagmar Gurli
Elisabeth, målarinna, f. 2S dec. 1904 i
Stockholm. Föräldrar: köpmannen
Ernst Hennig ocli Karin Holmberg.

— L. studerade vid Tekn. skolan 1924
—25 och vid Konsthögskolan 1926—
31. Hon har företagit resor till Italien
1926 och 193S och Frankrike 1928 och
1930. Hon hade 1942 en
separatutställning i Stockholm. ■—■ L. målar
framför allt barn och blommor i en
summarisk formgivning och sval,
asketiskt gråstämd färg. Tills, med maken
utförde hon 1943 en altarmålning
"Heliga tre konungars tillbedjan" för
Södersjukhusets doprum i Stockholm.

— Gift 1930 med konstnären Karl
Lodén (L. 2). R. S.

2. Lodén, Karl. konstnär, f. 16
sept. 1905 i Gällivare, † 19 april 1944
i Stockholm. Föräldrar:
bagarmästa-ren Olof L. och Emma Danielsson. —
L. utbildades till dekorationsmålare
först hos Filip Månsson, sedan vid
Tekn. skolan 1923—25 och Konstliög-

Göran Vilhelm Lode. Reli«f av S. Hoffmeister
1795.

skolan 1926—31. Han företog
studieresor till Italien 1925 och 1938 och
Frankrike 1930. — L. har dekorerat
ett flertal kyrkliga lokaler,
restauranger, biografer m. m., bl. a.
Södersjukhuset ocli Oscars församlingshus
i Stockholm, lian var en uppslagsrik
medhjälpare åt stadsträdgårdsmästare
II. Blom i Stockholm och tecknade
även keramik, glas, silver, järnsmide
m. m. — Gift 1930 med målarinnan
Dagmar L., i. Hennig (L. 1). R. S.

Lodin, Sven Albert Vilhelm,
teolog, skolman, missionsledare, f. 23
sept. 1S96 i Stockholm. Föräldrar:
regementspastorn Fredrik (Fritz)
Albert L. och Maria Elisabetli (Lisa)
Wallin. — Efter studentex. i
Stockholm 1915 studerade L. i Uppsala, där
lian blev fil. kand. 1920 och teol. kand.
1924. Han prästvigdes 1925, blev teol.
lic. i Lund 1932 och teol. dr där 1935.
Han verkade inom Evangeliska
fosterlandsstiftelsen (EFS) som predikant
och lärare vid Johannelunds
missions-inst. i Stockholm 1921—33 och 1934
—35. Efter tjänstgöring vid Högre
allm. läroverket å Östermalm i
Stockholm 1933—36 var L. lektor i
kristendomskunskap och filosofi vid Högre
allm. läroverket i Strängnäs 1936—
45. Han är lektor vid Högre allm.
läroverket för flickor i Hälsingborg
sedan 1945 samt vid ett nyupprättat
folkskoleseminarium därstädes sedan
1946. — L. är ansluten till EFS sedan
1919, styr.-led. där sedan 1935 och
ordf. sedan 1944. Sin mest
uppmärksammade insats har L. gjort inom
Nordens evangeliska student- ocli
gymnasiströrelse, där han som sekr. i sv.
kommittén 1923—36 varit sv. repr.
och som ordf. sedan 1936 stått som
ledare för denna rörelses
sommarmöten. År 1932 blev han medl. i styr. för
Lutherska kyrkoförb. — L. har som
forskare huvudsakligen inriktat sig på
C. O. Rosenius, vars liv och
förkunnelse han behandlat i en kortfattad
studie (1922) och vars religiösa ung-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free