- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
69

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljungzell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lo-Johansson

69

Lokrantz

Gustaf Lohreman. Kopia av M. Hannibal
(Medicinalstyrelsen).

mas Lohrman och Helena
Gustafs-dotter. — L., som 1660 blev
informator för riksrådet friherre Svante
Banérs söner, studerade i Uppsala
naturvetenskap under O. Rudbeck d. ä.
Denne, som var gift med en syster till
L., presiderade vid sin unge svågers
disp. 1664 över ett botaniskt ämne
och skaffade honom s. å. stipendium
för en resa till Holland. Under en
förnyad studievistelse utomlands blev L.
1667 med. dr i Leiden; sedermera
besökte han England, Frankrike och
Italien, varvid han utom medicin och
naturalhistoria även studerade
hushållning, varför han efter hemkomsten
1670 först blev kommissarie i
Kommerskollegium. Sedermera var dock
medicinen hans levnadskall; han blev
1672 led. av Collegium medicum, 1675
amiralitetsmedicus och inspektor över
fältskärerna i Stockholm, s. å.
liv-medicus hos Karl XI, 1677
stads-fysicus i Stockholm, 1680 livmedicus
hos änkedrottning Hedvig Eleonora
samt 1691 arkiater och preses i
Collegium medicum. År 16S9 adlades ban
med namnet L. — L. var en nitisk
främjare av medicinen i Sverige och
fick bl. a, 1692 tills, med U. Hjärne
privilegier på en metod för
badbehandling vid olika sjukdomar. — Gift 1670
med Sophia Catharina Huswedel.

P. H. T.

Lo-Johansson, Karl Ivar,
författare, f. 23 febr. 1901 i ösmo skn,
Stockholms län. Föräldrar: stataren
Johan Gottfrid Johansson och Anna
Lovisa Ersson. — Efter att vid aderton
års ålder ha brutit sig ut ur den
sta-tarmiljö, där han var född, var L.
bl. a. skogsarbetare,
trädgårdsarbetare, journalist, brevbärare,
byggnadsarbetare och stenhuggare. Åren 1925—
29 genomströvade han som
kroppsarbetare och vagabond Frankrike,
Spanien, Italien, England, Österrike och

Ungern. Sedan 1929 ägnar han sig helt
åt författarskap och är sedan 1930
bosatt i Stockholm. — L.
debuterade 1927 med "Vagabondliv i
Frankrike’’, en okonventionell social
reseskildring, till vilken genre han
återvänt med de i engelska koldistrikt
ocli Londons slumkvarter utspelade
"Kolet i våld" (192S) och "Nederstigen
i dödsriket" (1929), den på
Ungernintryck byggda "Zigenare" (s. å.)
samt den översiktliga "Mina städers
ansikten" (1930). Sedan han utgivit
två något osäkra skönlitterära försök
—■ berättelsesamlingen "Ett lag
historier" (192S) och diktsamlingen "Ur
klyvnadens tid" (1931) —- samt den
uppmärksammade stridsskriften "Jag
tvivlar på idrotten" (1931),
debuterade L. 1932 som romanförf. med
kärleksromanen "Måna är död", varefter
han följ. år slog igenom med "Godnatt,
jord", en bred självbiografisk
statar-roman, vars oförbehållsamma
pubertetsskildringar väckte uppseende.
"Kungsgatan" (1935, filmad 1943) är
en roman om den till storstaden
inflyttade landsortsungdomen,
representerad av en bondson, som efter en
lång utveckling med svåra kriser
anpassar sig, och en statardotter, som
går under. L:s statardiktning
fortsattes med de dokumentariska och
tendentiösa novellsamlingarna
"Statarna" (1—2, 1936—37) och
"Jordproletärerna" (1941), behandlande dels de
viktigaste händelserna i
statarklas-sens historia, dels individuella öden ur
förf:s erinringar; de tre samlingarna
utgåvos 1945 i en volym
("Statar-noveller"). Ett av L:s främsta verk
är den gripande romanen "Bara en
mor" (1939) om en statarhustrus
hårda liv. "Traktorn" (1943)
behandlar livet på en sv. herrgård under de
år. då jordbrukets motorisering och
patriarkalismens avskaffande
slutföras samt krissvårigheterna under
andra världskriget sätta in. Romanen,
som innehåller partier av
reportagekaraktär, är sedd lika mycket från
godsägarens som från lantarbetarens
synpunkt. Den utspelas på ett gods,
där statsystemet ersättes med
kontant-lön. L:s författarskap torde ha haft en
viss betydelse för statsystemets
avskaffande i Sverige 1945. L. har
också flitigt medarbetat i
fackförb.-orga-net Lantarbetaren och andra tidskr.;
en rad på olika håll publicerade
programskrifter ocli sociala essäer (bl. a.
"Statarklassen i Sverige", förut som
verdandi skrift 1939) samlades 1946 i
"Stridsskrifter". Därefter har L.
utgett ännu en roman, "Geniet" (1947),
med en för I., ny miljö: läroverket.
Boken vill främst vara ett angrepp på
gängse sexualuppfostran och talar för
ett friare samliv mellan könen redan

Ivar Lo-Johansson.

i pubertetsåren; den har väckt en
omfattande pressdebatt. — L:s litterära
program, sådant han uttryckt det i ett
antal artiklar 1938—46 (i
"Stridsskrifter") och tillämpat det i
statar-novellerna och "Traktorn", syftar till
ett övervinnande av den
individualistiska förf.-attityden. "Den
ensamlevande, ensamtänkande författarens
roman har vi redan i minst tiotusen
föga varierande exemplar i den
svenska litteraturen, men var är
rörelsernas, miljöernas, kårernas, klassernas
epos?" (i Bonniers Litterära
Magasin 1938). Denna nya berättelsetyp
(kollektivroman, "social novell") skall
skilja sig från reportaget och från den
äldre naturalismen genom att den
gestaltas inifrån av förf., som inte
bara iakttagit utan upplevt den
verklighet, som framställes. — L. har med
sina statarskildringar grundligare än
någon annan sv. förf. gestaltat en hel
samhällsgrupps liv. Detaljrik
första-handserfarenhet och omfattande
fackstudier ha gett fasthet åt hans
naturalism. Stilen är episk, klar och
verkningsfullt enkel; den präglas av ett
starkt patos, grundat på övertygelsen,
att det till de nedtryckta och
eftersatta statarna går en direkt
förbindelselinje från "de trälar, som i
hedenhös fanns i Sverige". Hans
framställning är fri från sentimentalitet
och idealisering. — L. erhöll De nios
stora pris 1941. — Ogift. — Litt.:
K. Jaensson, "Nio moderna sv.
prosa-förf." (1941); Axel Strindberg,
"Människor mellan krig" (s. å.); H.
Hansen, "I. L„ Statarnes Digter" (1945;
sv. övers. 1946). R. A.

Lokrantz, vitt utgrenad släkt,
härstammande från Livland, där äldste
kände stamfadern Wolter Wolfgang
Lorentzski eller Lorentzen föddes av
polska föräldrar vid 1600-talets mitt.
lian blev officer i sv. tjänst, var i
början av 1700-talet ryttmästare ocli slut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free