- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
71

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lomberg, Oscar - Lomjansgutten, spelman, se Jönsson, Per, bd 4 s. 152 - Longberg, Johan - Longström, se även Långström - Longström, Peter - Loos, Cornelius, fortifikationsofficer, tecknare, se s. 72 - Loos, Viggo - Loos, ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lomjansgutten

71

Loos

sig ned som sånglärare i Berlin. Efter
några år återvände iian till Stockholm
och skapade sig där snart ett namn
som en av våra mest framstående och
skickliga lärarförmågor. — Ogift.

A. L.

Lomjansgutten, spelman, se
Jönsson, Per, bd 4 s. 152.

Longberg, Jolian Peter Olsson,
hemmansägare, politiker, f. 26 febr.
1781 i Borås, † 27 juli 1839 i
Strömstad. Föräldrar: handelsmannen Olof
L. och Brita Christina Sundström. —
Som yngling ägnade sig L. åt
gård-farihandel, varunder han bereste stora
delar av vårt land. Efter sitt
giftermål övertog ban 1803
svärföräldrarnas gård Hillers i Årsunda,
Gästrikland, med Sorby gästgivargård, vilken
senare han innehade till 1830. Han
utvidgade sitt hemman med flera gårdar
och gjorde det till en mönsteregendom.
År 1810 invaldes han tjuguåttaårig i
bondeståndet, där han sedan kvarstod
hela sitt liv. L. tillhörde efter
vartannat så gott som samtliga utskott och
valdes från 1812 varje riksdag till
bankofullmäktig. Vid 1812 års riksdag
gjorde L. motstånd mot tryckfrihetens
inskränkning, och från 1817—IS
framstod han tills, med västgötabonden
Anders Danielsson som ledare för den
begynnande oppositionen i bondeståndet.
L. krävde sålunda sparsamhet och
näringsfrihet och yttrade 1S23 till
försvar för Danielsson, vars
oppositionella hälsningstal väckt kritik hos
medstånden, att man väl ej ’’skulle
förmena det får, som klippes för nära,
den ömkliga lindringen att yttra sin
kvidan". Vid riksdagen 182S—30
utnämndes L. till talman i bondeståndet,
vilket av Danielsson hälsades som ett
förebud till lyckligare tider. Det
visade sig emellertid, att regeringen
räknat rätt: den forne oppositionsmannen
gick som talman regeringens ärenden

Johan Longberg. Etsning av L. H. Roos 1823.

och styrde tämligen egenmäktigt
ståndet till dennas favör. Det kom till
fullständig brytning mellan L. och
oppositionspartiet, och Danielsson angrep
hätskt sin forne vän. Vid riksdagen
1834—35 återställdes dock i viss mån
harmonin. L. återinsattes som
talman, men makten över ståndet gick
över i Danielssons händer. — L. var
en mångsidig och talangfull man. En
hälsningsdikt till bondeståndet av hans
hand finnes bevarad. År 1836 kallades
ban till led. av Lantbruksakad. — Gift
1803 med Katarina Larsdotter Hiller.

S. S\v.

Longström, se även Långström.

Longström, Peter (Per),
arméofficer, f. i Savolaks, Finland, † 24
nov. 1718 i Stjördalen, Tröndelagen,
Norge. — L. var bondson. Han blev
fänrik vid Björneborgs infanterireg.
1710 och gjorde sig snart känd som
en av den finska arméns djärvaste
officerare. Av general Nieroth erhöll
lian därför befälet över ett särskilt
kompani av skickliga, väl beridna
skyttar och utnämndes i dec. 1711 till
kapten efter att vid Trångsund ha
kapat en hel fiendeflotta. Med sitt
kompani förde L. under de följ. åren
ett eget gerillakrig mot ryssarna i
de av dem besatta områdena i Finland
och gjorde därigenom sv. armén stora
tjänster. År 1713 blev han
tillfångatagen av fienden men lyckades snart
fly och företog även efter den
Arm-feldtska arméns utrymning av Finland
djärva strövtåg i Österbotten och
tillfogade ryssarna förluster. Vid anfallet
mot Norge 1718 ingick L. med sitt
frikompani på c: a sextio man i Armfeldts
jämtländska armé och anförtroddes
under fälttåget farliga uppdrag bakom
fiendens linjer. I nov. s. å. fick L. order
att med ett tjugutal av sina män bege
sig till Sverige med viktiga rapporter
om härens tillstånd. I en förhuggning
vid Stornäset i älven Forras dalföre
blev emellertid styrkan beskjuten av
norska bönder, varvid L. dödligt
sårades och hans post beslagtogs, medan
hans folk däremot lyckades slå sig
igenom till Sverige. — Kring L. och
hans död bar en rik sägenflora vuxit
upp. Enligt en uppgift skall L. för
sina bedrifter av Karl XII ha blivit
adlad till Långsvärd. — År 1931 restes
ett monument över L. i Lerfald vid
Forraälven. — Troligen ogift. A. Åg.

Loos, Cornelius,
fortifikationsofficer, tecknare, se s. 72.

Loos, Viggo Sebastian,
tidningsman, konsthistoriker, f. 12 maj 1895
i Malmö. — Efter realskolex. i Malmö
blev L. medarb. i Skånetidn. Dagen
1916. Sedan 1920 är ban knuten till
Norrköpings Tidningar, där han först
var red.-sekr. och 1934 blev andre red.
och politisk medarb.; han är också

Viggo Loos.

tidn:s konst- och teateranmälare.
Jämsides med sitt publicistiska arbete
studerade L. konsthistoria och utgav
1928 sin första konstbok ("Carl
Skånberg"; utökad uppl. 1947). Vid
1930-talets början upptog han
examensstudier; ban avlade studentex. som
pri-vatist i Lund 1933, blev fil. kand. och
fil. lic. 1934 samt fil. dr 1937, allt vid
Stockholms högskola. — Som
konsthistoriker tar L. avstånd från den
ensidigt formala metoden och sätter i
stället konsteij i samband med de
kulturella och sociala strömningarna.
Sådana synpunkter prägla bl. a. ett par
arbeten om 1800-talets målarkonst,
"Stilväxlingar i 1800-talets måleri"
(drsavh., 1937) och "Friluftsmåleriets
genombrott i svensk konst 1860—
1885" (1945). I det stora verket
"Tintoretto" (1940) förklarar L. den
venetian ske målarens uttryckssätt ss,
betingat av motreformationens religiösa
krisstämningar; han söker också
påvisa ett socialt intresse hos Tintoretto
och framställer honom som
konsthistoriens förste folklivsskildrare. I
"Samhället och bildkonsten" (1947)
belyses bildkonsten genom tiderna
mot bakgrunden av den sociala
utvecklingen. — L. var ordf. i
Norrköpings teaterfören. 1933—38 och medl.
av Riksteaterns publikorganisations
centralstyr. 1934—36. Sedan 1934 är
han ordf. i Norrköpings konstgille.
Utöver sitt konstskriftställarskap har
han publicerat skriften
"Kulturteater —■ provinsteater" (1933) samt
fem diktböcker, bland vilka märkes
"Ansikte" (1947), en samling till
formen förfinad lyrik, närmast i Vilhelm
Ekelunds anda. — Gift 1919 med
Anna Maria Heintze. B. R.

Loos, ätt, vars äldste kände
stamfar, kaptenen Cornelius L. († 1655),
blev far till Claes Corneliusson L. (‡
1659), kapten 1658 på Gustaf Wrangels
amiralsskepp Hercules. Bland Claes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free