Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loos, ätt - Loos, Cornelius - Looström, släkt - 1. Looström, Ludvig - 2. Looström, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Loos
72
Looström
L:s sonsöner, vilka 1711 adlades med
bibehållet namn, märkes
fortifikationsofficeren och tecknaren Cornelius
L. (se nedan). Hans styvson Mikael
Detlef Emstech († efter 1756), kapten
vid finska brigaden av fortifikationen,
adlades 1731 och adopterades på
styvfaderns namn och nummer. Cornelius
L:s barn överflyttade till Pommern;
släkten fortlever ännu i Tyskland.
Loos, Cornelius,
fortifikationsofficer, tecknare, döpt 4 febr. 16S6 i
Stockholm, † 15 april 1738 i
Hamburg. Föräldrar: borgaren och
köpmannen Cornelius Claesson L. oeh
Maria Newe (de Näf). — L. blev tidigt
volontär vid fortifikationen,
utnämndes 1704 till konduktör vid densamma
i Reval och kallades 1707 till sv. armén
i Sachsen, lian tjänstgjorde vid denna
under ryska fälttåget och blev 170S
löjtnant vid fortifikationen och s. å.
livdrabant. L. medföljde Karl XII till
Bender och fick där i uppdrag att
utföra illustrationerna till ett nytt
exercisreglemente för armén (förvaras
nu i Krigsarkivet). I jan. 1710
avsändes L. med två följeslagare
därifrån på en Orientexpedition — den
första sv. av detta slag — med uppgift
att studera och avrita minnesmärken
och fästningar. Expeditionen avreste
först till Konstantinopel och fortsatte
därifrån till Egypten, Palestina oeh
Syrien. Från Damaskus gjorde L. —
enligt sin egen reseberättelse — ensam
en färd till ruinstaden Palmyra. Resan
gick vidare över Mindre Asien till
Smyrna oeh via Konstantinopel till
Bender, dit man anlände i juli 1711.
L., som redan i april s. å. befordrats
till major vid fortifikationen,
upphöjdes i aug. jämte sin broder i adligt
stånd. Efter återkomsten till Bender
arbetade han flitigt på färdigställandet
av sina ritningar från resan. Tyvärr
förstördes större delen av L:s
samlingar, bl. a. 250 ritningar, vid
kalabaliken i Bender 1713. Återstoden av
ritningarna -— 42 stycken — samt en
karta över Orienten förvaras nil i Nat.
mus. — År 1714 erhöll L.
anställning hos den förre polske konungen
Stanislaw Leszczynski och begav sig
till Zweibrucken, där han
kvarstannade till 1716. S. å. fortsatte han till
Frankrike med uppdrag att för sv.
armén värva franska
fortifikationsofficerare. Utnämnd till
generalkvartermästarelöjtnant 1717 inställde han
sig följ. vår hos Karl XII i Lund,
tjänstgjorde under det norska
fälttåget vid den bohuslänska armén och
deltog senare i Fredrikstens
belägring. L., som synes lia haft
förbindelser med det holsteinska partiet,
förflyttades efter fredsslutet till
forti-fiicationen i Pommern och befordrades
först 1734 till överste vid densamma
Ludvig Looström.
i Stralsund. År 1736 erhöll lian på
egen begäran avsked med
generalmajors titel och trädde i tjänst som
garnisonschef hos den fria riksstaden
Hamburg. Där avled han, strax innah
lian skulle tillträda posten som
överkommendant. — L. var en skicklig
tecknare och god fortifikationsofficer.
Han liade många av den karolinske
krigarens bästa egenskaper och synes
alltid ha stått högt i Karl XII: s gunst.
— Gift med Margareta Elisabet von
Ahlefelt. – Litt.: E. Wrangel, "Den
första sv. Orientexpeditionen ocli
Cornelius Loos’ teckningar" (Karolinska
förb:s årsbok 1931). A. Åg.
Looström, släkt, vars äldste kände
stamfar Johan Olofsson vid slutet av
1600-talet ägde Storgården i Hållsta
by i Lohärads skn, Up]|land, varifrån
namnet är taget.. Hans sonsons son var
kamreraren i Justitiekollegium i
Stockholm Carl Fredrik L. (f. 17S6,
† 1827). Bland denne3 söner
märkas bokhandlaren, bokförläggaren ocli
bankokommissarien Karl Robert L. (f.
1811, † 1889) och åldermannen vid
Stockholms stads stora järn- och
metallvåg Claës Fredrik L. (f. 1813, †
1862), vilka blevo stamfäder för
släktens två huvudgrenar. En sonson till
Karl Robert L. är geologen Ragnar L.
(L. 2). En son till Claës Fredrik L. var
Claes Julius L. (f. 1846, † 1916), som
1875 tills, med A. Grönvall startade
bokhandels- oeh bokförlagsfirman
Looström & comp., till vilken lian 1887
blev ensam ägare; bland hans
förlagsartiklar märkas några av Strindbergs
tidigare böcker. En yngre bror till
honom var konst- och kulturhistorikern
Ludvig L. (L. 1).
1. Looström, Carl Ludvig,
konst-oeh kulturhistoriker, museiman, f. 2
febr. 1S48 i Stockholm, † 26 aug. 1922
därstädes. Föräldrar: åldermannnen
Claës Fredrik L. och Lovisa Julitta
Theresia Wall. - - Efter niogenlietsex.
1S68 blev L. fil. kand. 1873 och fil.
dr 1875 i Uppsala. Han var amanuens
vid Sv. slöjdfören. 1874—SO, blev sistn.
år amanuens vid Nat. mus. och var
1900—15 intendent oeh chef för mus.
(från 1913 med titeln överintendent).
Från 1891 var L. sekr. vid Konstakad.,
vars hedersled, lian blev 1901. — Som
museiman gav L. nyttokonsten en
ställning, som var ovanlig för tiden. Med
utpräglad organisatorisk förmåga och
energi ordnade han sålunda
"konst-slöjdsamlingen" i Nat. mus. från
grunden ocli gav den rang, likställd
med måleri- och skulpturavd: na. I
samband därmed utgav han
planschverket "Från Nationalmusei
konst-slöjdsamling" (1—2, 1900—01). L.
var också en produktiv skriftställare.
Med sirlig penna och stor
kulturhistorisk lärdom ägnade han framför allt
1700-talets konstkultur sitt
författarskap. Vid sidan av monografier över
Olof Johan Södermark (1S79), Johan
Nordenfalk (1909) och Johan Tobias
Sergel (1914) får lians huvudverk
anses vara den grundliga och sakrika
"Den Svenska konstakademien under
första århundradet af hennes tillvaro
1735—1835" (1—3, 1887—91).
Förutom talrika uppsatser i Slöjdfören:s
Meddelanden och andra tidskr. har L.
författat div. skrifter av stil- och
kulturhistorisk betydelse, ss. "I svenska
konstnärskretsar för hundrafemtio och
hundra år sedan" (1916). Från 1S92
redigerade L. Konstakad :s årliga
meddelanden och från 1900 Nat, musei
årsbok. Av särskild betydelse för vår tid
är L:s inventeringsverksamhet, som
resulterat i kataloger över bl. a.
samlingarna på Sävstaholm (1882) ocli i
Konstakad. (1913—14) samt Karl
XV: s konstslöjdsamling (1883, tills,
med G. Upmark). Vid 1S97 års
utställning i Stockholm blev lian
centralkommitténs sekr. och redigerade som
sådan dess officiella berättelse. L:s
inställning till den samtida konsten var
starkt konservativ och några inköp till
Nat. mus. av "1909 års män" kommo
aldrig i fråga, — Gift 1S88 med
Alfrida (Frida) Lovisa Boman. B. R.
2. Looström, Axel Ragnar,
geolog, f. 4 mars 1884 i Stockholm.
Föräldrar: civilingenjören Robert
Theodor L. och Catharina (Carin)
Gabriella Horngren. Kusins son till L. 1.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1904 studerade L. vid Uppsala univ.
(1907—08 i Heidelberg) och blev fil.
kand. 1913 och fil. lic. 1922. Sedan
1920 är han assistent (från 1934 förste
assistent) och lärare i mineralogi och
petrografi vid Tekn. högskolans
mineralogiska avd.; 1940—41 uppehöll lian
professuren där i mineralogi och
petrografi. L. deltog 1907—10 i
Luossa-vaara-Kiirunavaara ab:s geologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
