- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
82

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lovisa - Lovisa Ulrika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lovisa Ulrika

S2

Lovisa Ulrika

ning Lovisa, f. prinsessa av
Nederländerna. Om L:s ätt se Bernadotte. —
L. växte upp som kungaparets enda
barn, ocli "Sessan", som lion kallades,
var mycket populär i Sverige. Den 15
juli 18ÖS trolovades hon på Bäckaskog
i Skåne med dåv. danske kronprinsen,
sedermera konung Fredrik VIII (f.
1843, † 1912), och den 28 juli följ. år
stod deras bröllop i Stockholm.
Äktenskapet var ett uttryck för Karl XV: s
danska syrmpatier och hälsades i
Danmark med stora förhoppningar, men
den sv. konungens skandinaviska
politik hade då i väsentliga hänseenden
redan misslyckats. År 1906 blev L.
Danmarks drottning. Hon förde ett
tillbakadraget liv och höll sig borta
från politiken. Sitt intresse ägnade
lion åt sina barn, som lion gav en klok
uppfostran, och åt en omfattande
välgörenhet, L. var djupt religiös ocli
iiven litterärt och konstnärligt
intresserad. Hon blev moder till fyra söner
och fyra döttrar; bland dem märkas
danske konungen Christian X (f. 1S70,
† 1947) ocli nuv. norske konungen
Håkon VII (f. 1872) samt prinsessan
Ingeborg (f. 1878), förmäld med prins
Carl, hertig av Västergötland. B. L.

Lovisa Ulrika, drottning, f. 24 juli
1720 i Berlin, † 16 juli 1782 på
Svartsjö slott i Sånga skn, Stockholms län.
Föräldrar: konung Fredrik Wilhelm I
av Preussen ocli kurfurstinnan Sophia
Dorothea av Hannover. — L., som
i juli 1744 lämnade fädernehemmet i
Berlin för att förena sina öden med
den nyvalde sv. tronföljarens, hade
stora förutsättningar att lyckas i sin
nya ställning. Hennes skönhet,
begåvning och kvickhet intygas enstämmigt
av samtida iakttagare liksom också
hennes ovanliga bildning och förmåga
att vinna människor — när hon så
ville. Men det saknades ej kritiska
röster, som talade om härsklystnad
och lust för intriger. Från
fädernehemmet medförde hon ett arv på gott
och ont. Hennes barndomshem var icke
harmoniskt, ocli det fanns på både
fädernet och mödernet tendenser till
en brist i sinnets balans, som kunde
bliva ödesdigra. Redan tidigt hade hon
stiftat bekantskap med
kabinettspolitikens intrigväsen och de
uppskakande konflikter, som kunde följa i dess
spår. Under uppväxtåren tillägnade
hon sig den klassiska franska
kulturen och stiftade senare i moderns och
den äldste broderns, sedermera
Fredrik den stores, hovkrets bekantskap
med den moderna upplysningsrörelsen
och några av dess främsta företrädare,
bl. a. Voltaire. De intryck lion då
fick blevo avgörande för henne. Redan
när hon 1744, tjugufyra år gammal,
förmäldes med Adolf Fredrik,
utgjorde den autokratiska preussiska stats-

traditionen ocli de franska
upplysningsidéerna hörnpelarna i hennes
föreställningsvärld. — L: s nya
fosterland stod vid hennes ankomst mitt
uppe i en allvarlig brytningstid.
Politiskt led det av bakslaget efter
hattpartiets första yverborna
utrikespolitiska försök. Men också på andra
verksamhetsfält kämpade nytt och
gammalt med en ovanlig häftighet om
herraväldet, L:s ställning till dessa
motsättningar var redan från början
given. Personligen kände hon sig
genast mest dragen till hattarna, främst
företrädda av Carl Gustaf Tessin och
hans maka, liksom lion själv varma
anhängare av de franska
kulturidealen. Partiets politiska syften,
fosterlandets frigörelse från främmande
beroende och upprättelse ur nederlagets
nesa, talade starkt till hennes ärekära
natur. Till hennes ställningstagande
medverkade helt visst också broderns
intressen. Avgjort överlägsen sin
älskvärde make å huvudets och viljans
vägnar tillvällade sig L. snart
ledningen av det unga hovets politik.
Hennes första insats blev också, att
lion bidrog till hattpartiets
konsolidering, bl. a. manifesterat genom
Tessins utnämning till chef för
tronföljarens hov. Under de följ. årens
samarbete med hattpartiets ledare
utkristalliserades så småningom ett
program för författningens omgestaltning
i mera rojalistisk anda. Dessa tankar,
som säkerligen aldrig togo form i
preciserade planer, gäckades emellertid
av de utrikespolitiska förhållandena,
och deras förverkligande uppsköts till
det förestående tronskiftet. Under
tiden rubbades emellertid förtroendet
mellan L. oeh Tessin. Redan från
början förefanns helt säkert en
grundläggande olikhet mellan deras
avsikter. Tessin syftade till en mera
omärklig omdaning av statsskicket genom
enigt samarbete mellan konung och
råd till landets bästa, medan det
absoluta väldet för L. var det
hägrande slutmålet. Meningsskiljaktigheter
i fråga om ett planerat äktenskap
mellan kronprins Gustav och en dansk
prinsessa tillkommo. När Fredrik I
slutligen 25 mars 1751 avled, var
Tessin ej längre sinnad att bidraga till
en ökning av konungamakten. Några
år senare fullbordades brytningen
mellan L. och Carl Gustaf Tessin under
uppseendeväckande former. Under de
följ. åren sökte L. och Adolf Fredrik
stöd hos ett särskilt hovparti,
sammansatt av missnöjda element ur båda
de äldre partierna. Deras strävanden
att omstörta författningen
kulminerade i 1756 års omogna
statskuppsförsök, som ledde till ett katastrofalt
misslyckande. De följ. åren blevo
prövande för L. Hon fick uppleva, att

Sverige ingrep i det stora kriget mot
Preussen, som bragte hennes broder
till undergångens brant. Men trots
detta misströstade lion icke. När ett
tillfälle att ingripa i den politiska
utvecklingen vid sjuårskrigets slut ånyo
erbjöd sig, grep hon det begärligt.
Men hon hade lärt av erfarenheten,
och hennes metod blev nu en annan.
I stället för att söka sitt stöd blott
hos det ena av de båda partierna eller
hos ett särskilt hovparti sökte lion
nu att i samband med en försoning
mellan partierna, kallad komposition,
uppnå en reform av författningen, som
skulle medgiva en måttlig ökning av
konungamakten. Dessa strävanden
vunno stöd hos ledande personer inom
hatt- och mösspartierna och tycktes
till en början lova framgång. Men
motsättningarna partierna emellan
visade sig dock, när den avgörande
tidpunkten närmade sig, alltför stora.
Några månader innan ständerna 1765
samlades till den riksdag, som skulle
ha förverkligat reformplanen,
avbrötos förbindelserna mellan hovet och
partiledarna. L:s försök att trots
detta under riksdagen genomföra sina
avsikter misslyckades. Resultatet av
ständernas överläggningar blev blott
en av mössorna i samförstånd med den
ryske ministern utformad förordning,
som i ännu högre grad begränsade
konungens befogenheter. Därmed kan
L:s roll som politisk person sägas
vara utspelad. Ledningen av hovets
politik övergick därefter alltmera i
kronprins Gustavs händer. L:s
politiska verksamhet ledde till ständiga
misslyckanden. I icke ringa grad kan
detta tillskrivas det drag av
ohämmad härsklystnad och fallenhet för
intriger, som satte sin prägel på
hennes handlande. — Inom ett annat
område har L:s verksamhet avsatt
större och varaktigare spår. Som
kulturpersonlighet hör lion till de
främsta i vår historia. Hennes intressen
omfattade snart sagt alla kulturlivets
områden. Hon stiftade 1753 Lovisa
Ulrikas Vitterhetsakad., som Gustav
III 1786 återupplivade och ombildade
till den nuv. Vitt. akad., och ledde till
en början dess öden. Hon
samman-bragte stora konstnärliga och
naturvetenskapliga samlingar. Hon
understödde och främjade teater- ocli
musiklivet. Hon stödde den humanistiska
och naturvetenskapliga forskningen.
Hon stod livet igenom i förbindelse
med många av sin samtids ledande
kulturpersonligheter och bidrog att
sprida kännedomen om deras idéer.
Genom det intresse hon visade oeh
genom sitt stimulerande och snillrika
väsen uppmuntrade hon många av
samtidens konstnärliga, litterära oeh
vetenskapliga begåvningar. Ofta nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free