- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
85

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lund

SS

Lundahl

Växjö. Han skildras som en duglig
ledare för det kyrkliga arbetet, som en
ädel karaktär och en from man. Mot
den frambrytande pietismen intog lian
en tämligen välvillig inställning. —•
L. publicerade en mängd latinska
dissertationer samt utgav 1724—2S
Gamla testamentet i det Gezeliska
bibelverket. Han deltog i
utskottsmötet 1710 och riksdagarna 1713—
23. År 1719 erhöll lian adelskap för
sina barn, som togo namnet
Ehren-lund. — Gift 1) 1687 med Margaretha
Flachsenia, † 1707; 2) 1709 med
Christina Gezelia. T. M.

Lund, Johan David, psykolog,
fångvårdsman, f. 9 sept,. 1885 i Viby
skn, Närke, † 15 juli 1924 i
Södertälje. Föräldrar:
järnvägstjänstemannen AnclersL. ocli J osefinaN orman. ■—
L. avlade mogenhetsex. i Örebro 1905
och blev fil. kand. 1909, fil. lic. 1911
samt fil. dr 1918, allt i Uppsala,
varjämte han 1910 avlade
folkskollärar-ex. Från 1909 var L. förste lärare vid
uppfostringsanstalten Hall och 1916
—21 dess dir. Åren 1918—21 verkade
ban dessutom som dooenit i pedagogik
vid Uppsala univ. och från 1920 som
tf. lärare och exam ina tor vid
Stockholms högskola i psykologi ocli
pedagogik. Från 1921 var han bvrådir. i
Fångvårdsstyr. och inspektor för
fortsättningsskolorna i Stockholm. L. var
även mycket anlitad för statliga
utredningar, bl. a. som led. av den s. k.
ungdomsbrottslighetskommiittén och
av landstingens centralkommitté för
skyddslhemsfrågans lösning. Dessutom
var ban 1921—24 ordf. i styr. för
Stockholms stads sikyddshem vid
Skrubba samt. 1922—24 sekr. i Sv.
förb. för skyddsuppfostran. — Bland
L:s vetenskapliga sikrifter märkes
främst drsavh. "über die Ursachen
der Jugendasozialität" (1918), som är
ett pionjärarbete inom sv.
socialpsykologi. I populär form har lian
behandlat samma ämne i "Ungdoms-

brottslighet och vanart i Sverige.
Deras orsaker och bekämpande" (1921)
samt i två Verdandiskrifter. — Gift
1913 med Gunhild Fredriksdotter
Fant. T. M.

Lund, Edgar Jonas Herman,
bib-liograf, bokförläggare, f. 1 juni 1903
i Stockholm, † 6 juli 1943 därstädes.
Föräldrar: skräddarmästaren Anders
Arvid L. och Jenny Frangoise
Hahn-dorf. — Efter skolgång i Stockholm
praktiserade L. från 1919 i
bokbranschen, bl. a. vid Alfred Lorentz’
förlag i Leipzig. Åren 1925—34 var lian
värderingsnian vid Björck &
Börjessons antikvariat i Stockholm och 1934
—38 litterär rådgivare i Wahlström
& Widst,rands bokförlag; under sina
senare år bedrev han även ett slags
privat antikvariatrörelse, särskilt
riktad på utlandet. — Från 1930
idkade L. i liten skala egen förlagsrörelse,
i allmänhet med bokverk, som ban
själv redigerat.. Han utgav 1930—3S
"Bibliotheea nicotiana" (5 bd), em
serie facsimileuppl. av äldre skrifter om
tobak jämte en bibliografi över sv.
lits-teratur i ämnet. Vidare
sammanställde lian bibliografier över Erik
Lindorm (1936) och Hjalmar Bergman
(1939) samt utgav samlingsverket
"Hjalmar Bergman. Minnen och
biografiskt" (1940) ocli en volym
efterlämnade noveller av Hjalmar Bergman,
"Herr Markurells död" (1941). — L.
sysslade också med översättning; bl. a.
utgåvos 1944 tre romaner av R. L.
Stievenson i lians tolkning. •— Gift. 1)
1928—33 med Göta Margareta Skoug;
2) 1939—40 med Alma(Decie)
Katarina Charlotta Alexandra Lindeberg,
i. Nickel. H. Fr.

Lund, Edla, operettsångerska, se
s. 88.

Lund, Gustaf Emil. präst,
författare, f. 23 juli 1S50 i Falun, † 30 april
1942 i Chicago, Förenta staterna.
Föräldrar: kopparslagaren Swen L. och
Anna Charlotta Lind. — Efter
mogenhetsex. i Falun 1870 studerade L.
i Uppsala, där han 1S74 avlade
praktisk teologisk ex. S. å. prästvigdes
lian för Visby stift, diir han var
pastorsadjunkt i Öja 1874—75. Han var
komminister i Aspeboda 1S75—76,
pastorsadjunkt i Mora 1S77 och i
Söderbärke 1878, komminister i
Hedemora 1879—80 samt kvrkoherde i
Aspeboda 1881—84 och i Enviken 18S5
—90. Åren 18S5—90 var lian
folkskolinspektör i Dalarna. Sistn. år reste L.
till Förenta staterna, där lian
tjänstgjorde som pastor i den sv.
Augustana-synoden 1890—94. Efter två år som
tidn.-red. var lian kyrkoherde i olika
sv.-amerikanska förs. till 1921, då
lian blev pastor emeritus. L. verkade
från 1S91 även som läroverkslärare
och blev 1S9S fil. dr vid Bethanv Col-

Emil Lund.

lege i Lindsborg i Kansas, där lian
var lärare i sv. språket och
litteraturen 1899—1902. År 1903 företog ban
en studieresa till England, Frankrike
och Tyskland. Fr. o. m. 1921 ägnade
sig L. helt åt publicistisk verksamhet.
Åren 1924—29 var lian red. för
Minnesota statstidn. Han skrev under mer
än tjugu år korrespondenser från
Augustanasynoden till Sv. kyrkotidn.
—• L. var mycket ansedd bland sina
landsmän i Förenta staterna. Åren
1920—21 var han ordf. i n.-v. avd. av
Fölen, för svenskhetens bevarande i
utlandet. Han var även
korresponderande led. av Riksfören. för
svenskhetens bevarande i utlandet samt
hedersled. av Sv. historiska sällskapet i
Förenta staterna. — Bland L:s många
skrifter må nämnas "The History of
the Svvedish-American lowa
Confe-rence" (1916; sv. uppl.
"Iowa-konfe-rensens historia", s. å.) och "The
History of the Swedish-American
Minnesota Conference" (1—2, 1926—
27; sv. uppl. "Lutherdom i Amerika",
1926). L. utgav på engelska språket
flera övers, och kommentarer över
Bibelns poetiska böcker. — Gift 1S79
med Anna Augusta Broberg.

D. M. W., H. U.

Lund, Erie, missionär,
skriftställare, f. 21 okt. 1852 i Mora skn,
Kop-parb. län, † 18 jan. 1933 i San Diego,
Kalifornien, Förenta staterna.
Föräldrar: hemmansägaren Lund Anders
Andersson och Anna Andersdotter. —
L. växte upp i ett fattigt
småbrukar-hem, som påverkats av
väckelserörelserna i Dalarna vid ISOO-talets mitt.
Han blev omvänd vid sexton års ålder
och beslöt sig för att bli
hednamissio-när. Åren 1S71—-72 genomgick ban
Kristinehamns missionsskola, vars
föreståndare A. Fernholm förmådde
honom att ägna sin ovanliga
språkbegåvning åt att studera spanska. En
på personlig övertygelse grundad över-

David Lund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free