- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
93

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundahl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundberg

93

Lundberg

ren (i anatomi m. m.) vid
Veterinärinrättningen i Stockholm, blev 1S55 tf.
prof. i kirurgi m. m. samt utnämndes
1S59 till prof. vid inrättningen och
1S67 till prof. i patologi ocli terapi
samt chef för medicinska kliniken vid
Veterinärinst. Dessförinnan hade han
med statsunderstöd 1854 och 1857
bedrivit ingäende studier i
veterinärmedicin vid veterinärläroanstalter i
Danmark, Tyskland, Österrike,
Belgien, Frankrike ocli England. Åren
1S62—74 var han Veterinärinst :s
föreståndare. Från sistn. år var L.
tjänstledig för sjukdom (slaganfall).
År 1876 avgick han med pension
och bosatte sig på sin egendom
Broby. —- L. var en initiativrik oeh
arbetsam man, som med kraft verkade
för höjandet av veterinärstudiet till
akademisk nivå samt för skärpning av
fordringarna på de studerandes
förkunskaper. Hans målmedvetna arbete
bar frukt genom
Veterinärinrättningens omorganisation 1S67 till det mera
högskolemässiga Veterinärinst. L:s
arbetsiver tog sig också uttryck i lians
uppmärksammade verksamhet inom
Stuteristyr. och Stamholländeristyr.,
av vilka han var led. 186S—75, samt
i hans omfattande författarskap. Han
utgav 1861—63 tills, med prof. Hj.
Kinberg Sveriges första
veterinärtid-skr., Tidskr. för veterinärer,
hästvänner ocli landthushållaiie, samt 1864—
74 ensam Tidskr. för veterinärmedicin
och husdjursskötsel; i dessa
publicerade han talrika uppsatser. Därjämte
utgav han läroboken "Beskrifning
öfver husdjurens sjukdomar" (1S68),
det fullständigaste arbete i detta ämne,
som dittills utkommit i Sverige. L:s
stora förtjänster om veterinär- och
stuteriväsendet rönte uppskattning
såväl inom som utom landet. Han blev
led. av Lantbruksakad. 1S60, var ordf.
i Sv. veterinärläkarfören. 1862—76
och promoverades till med. hedersdr
vid Lunds univ. 1S68. — Gift 185S
med Wilhelmina Elisabeth (Betty)
Margareta Rundqvist. N. F—m.

Lundberg, Gunnar Axel
Bernhard, skådespelare, teaterdirektör, f.
18 nov. 1864 i Stockholm, ‡ 21 junii
1916 därstädes. — L. började hos
Ottilia Littmarck 1882 och tillhörde
därefter olika sällskap till 1886. Sin
g nu mil äggande utbildning torde han
dock lia erhållit först lios Thérese
Elffors 1886—88 och lios August
Lindberg 188S—93. Efter engagemang
vid skilda teatrar oeh sällskap kom
L. 1899 till A. Ranft. och var under
två år kniuten till Väsateatern.
Därefter var han ledare för Ranfts
ambulerande operettsällskap, och 1904
övertog han chefskapet för Södra teatern
i Stockholm. Följ. år, då Ranft
förvärvat denna teater, blev L. souschef

där, och som sådan kvarstod han till
s’in död. Under åtskilliga somrar
innehade han den administrativa
ledningen av Djurgårdsteatern. — Med sin
praktfulla stämma ocli sitt manligt
kraftfulla spel framträdde L. i skarpt
etsade rollskapelser som Bengt
Lagman i F. Hedbergs "Bröllopet på
Ulvåsa", Laertes i "Hamlet",
Karu-datta i Sudråkas "Vasantasena" ocli
titelrollen i Alexander Slottes
"Half-dan Skald". — Gift 1908 med
skådespelerskan Ingrid Wallström. A. L.

Lundberg, Gunnar Wilhelm,
konsthistoriker, f. 17 april 1903 i
Södertälje. Föräldrar: tandläkaren Carl
Gustaf L. och Anna Blom. — Efter
studentex. i Södertälje 1922 blev L.
fil. kand. i Uppsala 1927 och fil. lic.
1931. Ären 1928—31 studerade ban
konst och litteratur Vid Sorbonne ocli
École d:u Louvre i Paris. L. liar
företagit studieresor till de flesta
europeiska länder. Han är sedan 1928
bosatt il Paris och utniämndesi 1945 till
kulturattaché vid sv. beskickningen
där. — L. har gjort en stor insats
för främjandet av de kulturella
förbindelserna mellan Sverige och
Frankrike, främst genom grundandet (1932)
av Institut Tessin, Bibliothèque et
Muisée d’Art Suédois à Paris, vars
chef han är sedan dess invigning 1933.
L. liar varit kommissarie vid de flesta
sv. konstutställningar i Frankrike på
senare år. Han grundade även ett sv.
konsthistoriskt bibi. i Prins Pauls
mus. i Belgrad 1940. I sin litterära
verksamhet har L. specialiserat sig på
det sv. ocli franska 1700-talets konst
och litteratur och bl. a. publicerat
samlingen "Bellmansfigurer" (1927)
samt tidskr.-artiklar om målarna G.
Lundberg, Boit, Klingstedt ocli
Roslin. — Gift 1) 1925—29 med
skådespelerskan Olga Sofie-Louise
Appel-löf; 2) 1929 med Ragna Abigael
(Monne) Stäng Braadland från Norge.

U. Fm.

Gunnar W. Lundberg.

Lundberg, Gustaf,
hållfasthets-tekniker, se s. 101.

Lundberg, Gustaf, målare, f. 17
aug. 1695 i Stockholm, † 18 mars 1786
därstädes. Föräldrar: k.
köksmästaren Gustaf L. och Sabina Richter. ■—
Tidigt föräldralös fick L. hos
morfadern, guldsmeden Fredrik Richter i
Stockholm, en vårdad uppfostran. År
1712 sattes lian i lara lios David von
Krafft, och 1717 reste ban till Paris
för att, enligt Kraffts intyg,
"perfec-tionera sig i Conterfejmåleri". Rigaud,
Largillière och J. F. de Troy blevo
hans mest betydande lärare, men han
tecknade även i franska akad. för
Pierre-Jacques Cazes. Avgörande för
L:s framtid blev den venetianska
konstnärinnan Rosalba Carrieras
enastående triumfer som pastellmålarinna
vid ett besök i Paris 1720—21.
Pastellen kom på modet, och L. skyndade
sig att hämta undervisning i dess
teknik av Carriera. L., som nu helt
övergick till denna konstart, började strax
efter hennes avresa vinna sina
framgångar som genrens främste utövare i
världsstaden. År 1725 fick han i
uppdrag att måla den nyförmälda Maria
Leszczynska i Fontainebleau (senare
ytterligare två gånger, i Versailles ocli
i Marly) och reste därpå till
Cham-bord för att porträttera kung
Stanislaus och hans familj. Förbindelserna
med den polska kungafamiljen voro
en av förutsättningarna för L:s snabba
karriär. Han var den förste sv.
1700-talskonstnär av betydenhet, som
skapade sig ett namn i Paris. När C. G.
Tessin 1739 kom till Pari®, blev L. en
av hans protegéer, ocli på Tessins
initiativ invaldes han i franska akad.
1741. Som recept ionsstycken målade
lian pasteller av Boucher och Natoire,
mästerverk, som ännu hänga i Louvre.
Boucher lät senare beställa ett
porträtt av sin maka, och pastellerna av
konstnärsparet rönte stor
uppskattning på 1743 års salong. — L. fick
med tiden överlägsna medtävlare på
pastellens område, La Tour och
Per-ronneau, och började längta hem. På
Tessins rekommendation fick lian i
väntan på hovkonterfejarplatsen, som
ännu innehades av Schröder,
anställning hos kronprinsparet. Hemfärden
gick via Madrid och Lissabon, och
1745 landsteg han i Göteborg. L:s
konst väckte i hemlandet samma
hänförelse som på sin tid Carrieras i
Paris. Kungafamiljen, aristokratin
och det förmögna borgerskapet tävlade
om att låta sig porträtteras. L. blev
den sv. rokokons målare par
préférence med en nästan allenarådande
ställning i sv. konst under mer än
tjugu års tid, jämförbar endast med
Ehrenstrahls. År 1750 efterträdde han
Schröder som hovkonterfejare, ocli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free