- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
106

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundbohm

106

Lundborg

räckvidd blevo följderna av att L.
bereddes plats i den s. k.
apatitkommis-sionen. År 1889 sändes han av
kommissionen till Norrbotten för att
undersöka, om därvarande
apatitförekom-ster kunde exploateras för
framställning av konstgödningsämnen. Han
kom visserligen till ett negativt
resultat, men samtidigt öppnade sig för
honom de lappländska malmfältens
framtidsmöjligheter i väldiga
perspektiv. År 1890 deltog L. i en expedition,
som besökte Kiruna, och han
kvarstannade där för vetenskapliga
undersökningar, varvid ban övertygades om
denna vildmarkstrakts
förutsättningar att förvandlas till en blomstrande
industribygd. Tills, med sina tekniska
medhjälpare utarbetade ban de planer,
som skulle möjliggöra gruvdriften.
L. tog verksam del i organiserandet av
malmbanebyggena och i utredningar
om malmtillgångarnas exploatering.
År 1898 blev han disponent vid
Luossa-vaara-Kiirunavaara ab. och trafikab.
Grängesberg—Oxelösund och hade
därmed nått en ställning, där han skulle
utföra sitt livs största verk,
skapandet av det 1899 planerade samhället
Kiruna. L. satte från början som mål
att motverka uppkomsten av en
oordnad kåkstad och i stället gestalta en
samhällsmiljö, som kunde skänka
invånarna trivsel i dessa ogästvänliga
trakter. Även efter den egentliga
grundläggningstidens slut vårdade L.
sig lika hängivet om sin skapelse. Med
en stark social ansvarskänsla sörjde
han bl. a. för att undervisningen
ordnades och utförde ett uppoffrande
arbete för att åt samhället giva en
vackert smyckad kyrka. I detta fall kom
en annan sida av L:s mångskiftande
personlighet till uttryck: lians
konstnärliga intressen. Dessa förde honom
i kontakt med eliten av Sveriges
konstnärer, bland dem prins Eugen, en ofta
hos L. sedd gäst, som målat altartavlan
i Kiruna kyrka. I sitt hem i Kiruna,
som visserligen var oansenligt till det
yttre, residerade L. i en konstnärligt
högklassig miljö; han liar också
benämnts "Lapplands okrönte konung".
Disponentbostaden stod öppen för alla;
där sågos även repr. för lapparna, som
voro föremål för hans ivriga intresse
och omsorg. Lappen Johan Turis
berättelser om sitt folk tillkommo på
initiativ av L., som dessutom helt bekostade
arbetets tryckning. Det var även L.,
som väckte idén till ocli 1S98—1919
redigerade den av
Luossavaara-Kiiru-navaara ab. anordnade serien
"Scien-tific and practical researches in
Lap-land", med artiklar behandlande
malrn-fyndigheterna och traktens natur i
övrigt samt socialhygien och
skolväsende, och till vilken L. själv lämnade
flera bidrag. Hans intresse för utforsk-

Sixten Lundbohm.

ningen av Lappland tog sig också
uttryck i ivrigt stöd åt de där belägna
naturvetenskapliga stationerna. För
sin vetenskapliga gärning blev L. 1907
fil. liedersdr i Uppsala. Han blev led.
av Ing. vet, akad. 1919 och kommendör
ined stora korset av Vasaorden 1921.
—■ L. var styr.-led. av det ab., som
exploaterade de f. ö. av honom själv 1897
upptäckta malimtfyndigheterna i
Tuol-lavaara, av ab. Isfjorden m. fi.
företag. Sitt disponenitskap nedlade lian
1920, då hans krafter började svikta.
Ilan vistades därefter hos en broder i
Fritsla skn i Älvsb. län. Han är
grav-satt i Kiruna. — Ogift. C.-F. C.

2. Lundbohm, Yngve Siacten
Vilhelm, målare, f. 12 jan. 1895 i
Renland, Rännelanda skn, Dalsland.
Föräldrar: landsfiskalen Sixten Elis
Augustiti L. och Thekla Ferdinanda
Lundbom. Brorson till L. 1. — Efter
studentex. i Göteborg 1913 och studier
vid Valands målarskola därstädes
1913—14 studerade L. bl. a. för Carl
Wilhelmson i Stockholm 1914—17 och
för André Lhote i Paris 1920—21. Han
har företagit resor i Spanien, Italien
och Frankrike och innehade 1937—38
Esther Lindahls stipendium. Sedan
1940 är lian bosatt i Stockholm. Han
har utställt separat i Stockholm 1937,
1940 och 1946. — L:s måleri före 1920
är inspirerat av Cézanne med sträng
komposition, stundom kubiserad form
och uppdriven färgskala. Under
1920-talet dämpades L:s palett, och bl. a.
hans franska landskap från denna tid
utmärkas av känslighet i valörerna och
klassiskt balanserad komposition. Han
utförde då även en del goda porträtt,
bl. a. av Hugo Zuhr. Under 1930-talet
ooh framför allt 1940-talet. har L. åter
eftersträvat hetare och miustigare
koloristiska klanger, dock med
bibehållande av kompositionens fasthet. Han
visar sig i modell- och
landskapsstudier även som en uttrycksfull teck-

nare. L. är repr. i Nat. mus. — Gift
1940 med Margit Elisabet Norberg.

T. O. N.

Lundborg, Gustaf (Gösta) Oskar
Fredrik, trafikingenjör, f. 25 sept.
1883 i Bärbo skn, Södermani. län.
Föräldrar: folkskolläraren Johan Petrus
L. och Rosina Sofia Pettersson. •—
Efter att från 1902 ha varit verksam
vid olika företag anställdes L. 1914
vid Trafikförvaltningen Göteborg—
Stockholm—Gävle, där han var
byrå-ingenjör 1916—19. Åren 1919—26
tjänstgjorde han vid Stockholms stads
trafikkommitté (från 19Ö3
trafikkommission) och ledde dess
utredningsarbeten 1922—26. Sistn. år blev L.
byråingenjör för trafikärenden vid
Stockholms stads stadsplanenämnd;
sedan 1937 är han förste byråingenjör
där. Han var ledare av 1930 års
tra-fikkomniittés utredningsarbeten 1930
—34 och åstadkom därvid
trafiklösningen för slussområdet i
Stockholm samt planlade
förortsbanetun-neln under Södermalm. I samma
utredning framkommo också förslag till
framtida utbyggnad av
tunnelbanenätet i Stockholm. Åren 1934—38 var
L. sekr. ocli teknisk utredningsman åt
1934 års bangåidsdelegerade och 1939
—40 sakkunnigt biträde åt
Stockholms stadskollegiums
tunnelbane-delegerade. Det av stadsfullmäktige
och Järnvägsstyr. 1947 antagna
föralaget till fyrspårig tunnelbana och
ny gatuled över Söderström och
Norrström i Södergatans förlängning har
även uppgjorts av L. — Tills, med
överstelöjtnant H. G. Torulf har L.
med framgång deltagit i en mängd
internationella hamn- ocli
bangårdspristävlingar, och som konsulterande
ingenjör har han utfört många
uppmärksammade utredningar inom de
hamn- och bangårdstekn, områdena.
—- L. var led. av Statens
förortsbane-kommission 1919—23, led. av styr.
för Stockholms byggnadsfören. 1931

Gösta Lundborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free