- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
108

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundeberg

10S

Lundeberg

Christian lundeberg.

trätt av I. Kamke, s. å.; övers, till
engelska ocli tyska). —L:sarvsbiologiska
och antropologisika fältarbeten,
utförda bl. a. i Blekinge och Norrland samt
pä värnpliktiga (se ovan), äro
värdefulla pionjärarbeten, som angivit mål
och metodik för yngre forskare. Hans
av samtiden delvis högt beundrade
propagandistiska gärning däremot
liar med ären mist sin glans. I tal ocli
skrift, genom populärföreläsningar,
tidskr.- och tidn.-artiklar, småskrifter
och folktypsutställningar vittnade L.
som "rashygieniker" outtröttligt om
den nordiska rasens inneboende
förtjänster. Därigenom torde han lia
bidragit att skapa förutsättningar för
modern sv. steriliseringslagstiftning;
ävenså blev han på grund av sitt
överdrivna varnande för "degeneration"
och "rasligt mindervärdigt
folkmaterial" ett välkommet byte för de
samtida tyska raslärorna, vilkas
förkämpar aldrig försummade att anföra
L:s namn som auktoritativ borgen. —
L. blev 1923 led. och 1933 v. president

i International Federation of Eugenics
samt tog initiativet till första nord.
raskonferensen i Uppsala 1925, varvid
en nord. fören. för antropologi
stiftades. Han blev 1935 hedersled, av Vet.
akad. i New York samt 1936 liedersdr
i Heidelberg. — Gift 1900 med Thyra
Peterson. P. II. T.

Lundeberg, släkt från Botkyrka
skn, Stockholms län. Äldste kände
stamfadern, inspektören Johan Peter
L. († 1S16), hade sonen bruksägaren
Johan Ulrik August L. (f. 1810, †
1S85), som blev far till bruksägaren
och politikern Christian L. (L. 1).
Denne blev far till f. d. disponenten
vid Forsbacka järnverk,
bergsingenjören Kristian Wilhelm L. (f. 1866,
† 1948), arméofficeren Gerdt L. (L. 2)
och f. d. överfyringenjören och
överstelöjtnanten Folke Olof L. (f. 1878).

1. Lundeberg, Christian,
bruksägare, politiker, f. 14 juli 1842 på
Forsbacka bruk, Valbo skn, Gästrikland,
† 10 nov. 1911 i Stockholm.
Föräldrar: bruksägaren Johan Ulrik August

L. och Maria Benjamina Eckman. —
L. genomgick 1851—58 Gävle högre
elementarläroverk, ägnade sig
därefter åt officersyrket och blev 1865
löjtnant i Dalreg. men lämnade 1S74
definitivt militärtjänsten. Vid
sidan av officersutbildningen förvärvade
han praktiska insikter som elev vid
Ultuna lantbruksinst. 1’863—65 och
som förvaltare av det fadern tillhöriga
Oslättfors bruk i Hille skn,
Gästrikland, IS65—72. År 1870 inköptes
Forsbacka järnbruk av ett konsortium,
vari bl. a. ingingo L. och hans far. När
Forsbacka jernverksab. 1872 bildades,
blev den senare verkst. dir. och L.
disponent där. Efter faderns död 1S85 var
L. verkst. dir., till dess lian 1906
efterträddes av sin son, brukspatron
Kristian Wilhelm L., och i stället blev
styr.-ordf. Forsbacka
jordbruksegendom ägdes av L. och dennes svåger W.
Fogelmarck 1871—98, då egendomen
sistn. år övergick till Forsbacka
jernverksab. Bolaget, som under många
år helt tillhörde familjen L. och W.
Fogelmarck, förvärvades 1907 av
häradshövding Knut Tillberg. -—-
Redan 1869 blev L. led. av Gävleb. läns
hushållningssällskaps
förvaltningsutskott samt var
hushållningssällskapets v. ordf. 1893—1910. Han tillhörde
landstinget 1881—1909 och var dess
ordf. 1803—1904 och 1906—09.
Hösten 18S5 invaldes lian i Första K., vars
v. talman han var 1899—1908 (med
undantag för andra urtima riksdagen
1905) och talman 1909—11. I
statsutskottet var han led. 1888—89 och
1892—1904 och ordf. 1896—1900 och
1902—04. — Politiskt hade L. från
begynnelsen anslutit sig till Första
K:s konservativa och
protektionistiska parti, bland vars
förtroendemän han räknades redan 1888. Med
åren växte ständigt hans inflytande,
och vid mitten av 1890-talet hävdade
han, vid sidan av hovmarskalken P.
Reuterswärd, den nominelle ledaren,
platsen som den främste i partiet. Då
Reuterswärd 1899 lämnade riksdagen,
övergick partiledarposten obestritt
till L. Genom den kommitté, som
partiet tillsatt för att påverka
första-kammarvalen och vilkens verksamhet
omgavs med den största sekretess,
övade L. ett synnerligen mäktigt
inflytande på Första K:s rekrytering.
-—• Bland de viktiga frågor, vilkas
lösning L. starkt befordrat, intaga
försvars- och unionsfrågorna främsta
rummet. Som ordf. i statsutskottet
främjade han verksamt de stora
flottanslag, som i slutet av 1890-talet
pånyttfödde den sv. marinen. Som led.
av kommittén för ordnandet av
landets fasta försvar 1897—98 bidrog han
i hög grad till beslutet 1900 om
anläggandet av Bodens fästning, och som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free