Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lundeberg, Christian - 2. Lundeberg, Gerdt - Lundegard, Bengt - Lundegård, se även Lundegårdh - 1. Lundegård, Justus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundeberg
109
Lundegård
ordf. i försvarsutskottet 1901 liade
han en väsentlig andel i den
arméreform på den allmänna värnpliktens
grund, som då kom till stånd. I den
stora parlamentariska
försvarskommitté, som arbetade 1907—10,
fungerade han även som ordf., en mödosam
uppgift, som beredde honom djupa
besvikelser. — Intresset för den
skandinaviska halvöns försvar motiverade
L:s ståndpunkt i unionsfrågan. Där
anslöt han sig till den Alinska
riktningen och utsågs vid 1S95 års kris
till led. av det då tillsatta hemliga
utskottet. Under följ. år framträdde
han som kraftfull ledare för
första-kamrnaroppositionen mot den av
regeringen Boström och särskilt av
utrikesminister Lagerheim förda
unionspolitiken (flagg- och konsulatfrågorna
1898—1900 resp. 1902—04). Vid
lagtima riksdagen 1905 blev han ordf. vid
de enskilda överläggningarna i det
hemliga utskott, som av regeringen
tillkallades för att utforma ett sista
förslag från Sveriges sida till
unionens bevarande. I den efter den norska
statskuppen i slutet av juni
sammanträdande urtima riksdagen blev L. ss.
ordf. i unionsutskottet
centralgestalten i sv. politik. Med stor myndighet
ledde han de överläggningar, som
resulterade i urtimans enighetsbeslut.
I slutet av juli erhöll han konungens
uppdrag att bilda den nya regeringen.
L:s avsikt var först att skapa en ren
högerministär, men efter påverkan
bl. a. från liberalt andrakammarhåll
lät lian vidga ministärens politiska
underlag. I regeringen inträdde repr. för
alla större partier i riksdagen, och den
fick därigenom karaktären av nationell
samlingsregering. Vid den
efterföljande uppgörelsen med norrmännen i
Karlstad i sept. visade L. prov på
såväl fast beslutsamhet som moderation
och kan, i egenskap av huvudman för
den sv. förhandlingsdelegationen,
väsentligen tillskrivas förtjänsten av
underhandlingarnas lyckliga
genomförande. Då ministärens liberala medl.,
särskilt Staaff, förbehållit sig rätt att
avgå efter unionens upplösning, ingav
L. sista dagarna i okt. regeringens
avskedsansökan. Hans försök att
rekonstruera ministären i högerriktning ocli
för kommande riksdag framlägga ett
förslag till lösning av den trängande
rösträttsfrågan strandade, och den 7
nov. lämnade han statsministerposten.
—- L. var länge motståndare till en
mera genomgripande rösträttsreform.
Efter 1901 års försvarsbeslut befanns
lian emellertid villig att acceptera
allm. rösträtt som konsekvens av allm.
värnplikt. Dock önskade han vid en
reform fästa villkoret, att grunderna
för inkomstbeskattningen icke skulle
bestämmas genom gemensam votering
utan genom kamrarnas
samstämmande beslut (det s. k. Lundebergska
villkoret). Sedan han ss. ordf. i
rösträttsutskottet vid 1907 års riksdag
förgäves sökt slå en brygga mellan Första
K:s ståndpunkt och den lösning av
frågan på majoritetsvalens grund,
som folkmeningen syntes omfatta,
medverkade han lojalt, om än en smula
motvilligt, till genomförandet av det
rösträttsförslag på grundval av
proportionella val, som ministären
Lindman framlagt. — Märkt av sjukdom
och ålder gick L. mot en period av
minskad politisk aktivitet, och
förmodligen kände han det som en
lättnad, när han 1909 fick draga sig
tillbaka från partistriderna till den
trygga och aktade plats, som Första
K:s talmansstol erbjöd. De två sista
åren av sitt liv fungerade L. dessutom
som preses i Lantbruksakad., varav
han blev led. 1898, samt som
styr.-ordf. i Sveriges hypotekskassa oeh i
Försäkrings ab. Skandia. Han blev
kommendör med stora korset av
Vasaorden 1901. År 1900 erbjöds L.
landshövdingeposten i Västmanl. län, men
han avböjde anbudet. — L:s
efterlämnade papper, inneslutande bl. a.
värdefulla brev och anteckningar från
viktigare politiska avgöranden, äro
deponerade i Uppsala univ.-bibl. De
ge bilden av en betydande
personlighet, rakryggad, fast och
handlingskraftig, varmhjärtad och trogen sina
principer, hängiven sina vänner, ocli
ofta avväpnande älskvärd mot sädaria,
som ej kunde dela hans uppfattning.
— Gift 1865 med Anna Charlotta
Josefina Elfbrink. — Litt.: A.
Wålil-strand, "1905 års ministärkriser"
(1941), "Allmänna valmansförbundets
tillkomst" (1946) och
"Regeringsskiftena 1900 och 1902" (1947). A. Wd.
2. Lundeberg, G er dt August,
arméofficer, f. 2 maj 1S68 i Hille skn,
Gästrikland, † 22 jan. 1948 i
Södertälje. Son till L. 1. — L. blev
underlöjtnant vid Svea artillerireg. 1890,
genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurs 1893—95, blev
artilleristabsofficer 1903, utnämndes
till major i armén och chef för
artilleristaben 1912, till major vid
Vendes artillerireg. 1915 och till
överstelöjtnant vid Upplands artillerireg.
1916. Han blev överste i armén oeh
tf. chef för Vendes artillerireg. 1918,
chef för Upplands artillerireg. 1919
och gick på övergångsstat 1928,
varefter han tillhörde n.
arméfördelningens reserv till 1936. Från 1940 var
han bosatt i Över järna.. —• L., som var
en kunnig artilleriofficer, var lärare
vid artilleriets skjutskola 1918 ocli
ohef för skalan 1921—23. Han blev
adjutant hos Oscar II 1907 och hos
Gustav V 1908 samt överadjutant hos
Justus Lundegård.
konungen 1918. Han var led. av
Krigs-vet. akad. från 1913. — Gift 1895 med
Berna Ulriea Christina Söderhielm.
F.M.
Lundegard, Bengt,
kolonialgrossist, f. 3 juni 1S90 i Målilla skn,
Kalmarlän. Föräldrar: urmakaren August
Wilhelm L. och Evelina Svensson. —■
Efter läroverksstudier och praktisk
utbildning i handelsyrket var L.
anställd hos grosshandelsfirman
Ekström & Leffler i Göteborg 1913—37.
Han övergick därefter till
kolonia.1-vanuföretaget Eolbolaget i Göteborg
och var där v. verkst. dir. och
suppleant i styr. 1938—40. L. var dessa år
även styr.-suppleant i
branschorganisationen Inköpscentralernas ab.
(lea). Sedan 1940 är L. verkst. dir. i
A. S. K.-bolagen (ab. Sveriges
kolonialgrossister) och närstående företag,
vilkas delägare 1947 liade en
sammanlagd omsättning av nära 500 mill. kr.
Han var på 1940-talet styr.-led. i
Sveriges kolonialvaruengrossisters
riks-förb. ocli är styr.-led. i ett flertal under
det senaste kriget bildade
import-fören. omfattande
kolonialvarubran-schen. Vid sidan av sin
yrkesverksamhet liar L. även varit politiskt
intresserad och gjorde 1916—22 en energisk
insats inom det liberala partiet i
Göteborg. —- Gift 1918 med Kerstin
Murén. L. W—e.
Lundegård, se även Lundegårdh.
1. Lundegård, Justus Evald,
målare, f. 5 april 1S60 i Västra
Sal-lerups skn, Malmöh. län, † 10 aug.
1924 i Lund. Föräldrar: kyrkoherden
Jöns Christian Evald Åkeson-L. och
Ida Bernhardina Ingeborg Hallberg.
—- L. började måla för E. Perséus
(1S79—80) och var elev vid
Konstakad. 1880—85. Efter en vistelse i
München och Tölz i Oberbayern slog
han sig 18S7 ned i Malmö, där han
öppnade en målarskola. Återstoden av
sitt liv tillbragte lian i hemprovinsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>