- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
111

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundegård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundegårdh

111

Lundell

mars 1900 i Luleå. Föräldrar:
redaktören Karl Emil L. och Emmy
Charlotta Durén. Brorson till L. 1 och L. 2.
-—• Efter skolgång vid Sundsvalls
högre a.llim, läroverk 1911—14 och vid
Södermalms högre allin, läroverk i
Stockholm 1914—18 var L. anställd
i Sv. telegrambyrån och Sv. notisbyrån
1918—21. Följ. år blev han medarb. i
Sv. Dagbladet och är sedan 1923
medarb. i Dagens Nyheter. — L. har gjort
sig känd och uppskattad under sign.
Eld genom kåserier i Dagens Nyheter.
Så gott som dagligen under mer än
två decennier har han skrivit små
berättelser och skisser med ämnen från
bohemvärlden i Stockholms
Klarakvarter, från skärgården, från
bered-sikapslivet under andra världskriget
och framför allt från det egna hemmet
i Norrviken. Originell humor ocli en
fin observationsförmåga utmärka
särskilt lians skildringar av barn i
hemmiljö; de kunna jämföras med Carl
Larssons tavlor med motsvarande
ämne. L. liar utgivit en del av sina
kåserier i bokform; av hans böcker må
nämnas "Ararat & Co. Humoresker"
(1935), "Någonstans i Sverige" (1940),
"Tre ungar" (1941), "Spår i sanden"

(1944) och "Näsor som frågetecken"

(1945). — Gift 1926 med Karin
Dagmar Charlotta Frösell. D. M. W.

Lundegårdh, Henrilc Gunnar,
botanist, f. 23 okt. 1888 i Stockholm.
Föräldrar: skräddarmästaren Johan
L. och Katarina Norman. — L. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1907 ocli
blev vid Stockholms högskola fil. kand.
och fil. lic. 1912 och efter disip. docent
i botanik s. å. samt fil. dr 1913. Han
flyttade 1915 till Lunds univ. som
docent i samma ämne och var 1916—17
assistent i växtfysiologi där samt 1918
—20 tf. prof. i botanik. År 1917
grundade han en ekologisk station på
Hallands Väderö. På uppdrag av
tjeckoslovakiska regeringen organiserade L.
1923—24 den biologiska stationen i
Lednice i Mähren. Han utnämndes
1926 till prof. och föreståndare för
lantbruksbotaniska avd. vid
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet och är sedan 1935 prof.
i växternas anatomi ooli fysiologi vid
Lantbrukshögskolan, vars prorektor
han var 1940—42. — L. är en
mångsidigt verksam forskare inom den
al lm. botaniken och en mycket
produktiv förf. med internat, berömmelse.
Han har utgivit "Die Morphologie des
Kerns und die Teilungsvorgänge bei
liöheren Organismen" (1912, drsavh.)
och i andra cytologiska arbeten
behandlat karyotin, plasmolys, rotens
permeabilitet m. m. Inom fysiologin
har han i en lång rad arbeten
publicerat sina undersökningar över bl. a.
retningsrörelser hos blad oeh birötter,

Henrik Lundegårdh.

trädens arkitektonik ur fysiologisk
synpunkt, kolsyrans kretslopp i
naturen och växternas upptagande av
niineralsalter (teorin om
"anjonand-ning"). Särskilt har han blivit känd
för en av honom utarbetad
spektral-analytisk metod, med vilken jordens
halt av olika grundämnen och
växternas upptagande av dessa snabbt
kunna bestämmas; härför redogör lian
i "Die quantitative Spektralanalyse
der Elemente" (1, 1929; 2, 1934). L.
har även studerat morfologiska,
ekologiska och kemiska spörsmål. Av
hans skrifter inom ekologin bör
särskilt nämnas "Klima und Boden in
ihrer Wirkung auf das Pflanzenleben"
(1925 ; 2:a uppl. 1930; på engelska
1931, på japanska 193S). I K.
Lins-bauers "Handbuch der
Pflanzenanato-lnie" liar han medarbetat med
avsnittet "Zelle und Cytoplasma" (1921—
22), varjämte lian liar publicerat det
populära arbetet "Växterna på
krigsstigen och i fredliga värv" (1917) samt
de filosofiska "Ludvig. Sju dialoger"
(1913) och "Vad människan tänkt om
livet" (1917). — L. blev led. av
Lant-bruksakad. 1927, av Vet. akad. 1943
och av Ing. vet. akad. 1944. År 1945
erhöll han Fysiografiska sällskapets i
Lund Linnémedalj i guld. Han spelar
violoncell i Mazer.ska
kvartettsäl-lska-pet, där lian är v. ordf. sedan 1934. —
Gift 1) 1915 med Sigrid Augusta
Josefina Svensson, † 1943; 2) 1944 med
Kraka Liljefors. S. L.

1. Lundelius, Anders,
möbelsnic-kare, f. 4 eller 29 nov. 1747, † 5 juli
1823 i Stockholm. — L. blev medl. av
ebenistsocieteten 1783 och mästare i
Stockholms snickareämbete 1791. Ilan
stod under inflytande av de stora
gustavianska möbelsnickarna Haupt
och Ivversson och utförde sina möbler
i en enkel och nykter stil, som
påminner framför allt om Iwerssons
arbeten. Ett typiskt ex. utgör ett

skrivbord med vackra inläggningar
i Röhsska konstslöjdimus. Formen är
den hos Haupt vanliga med en uppsats
på ena sidan, lådor i sargen och
fyrsidiga, nedåt avsmalnande ben.
Haupts-rika beslag ha dock ersatts med
betydligt enklare. L:s möbler äro uttryck
för den sengustavianska enklare
smaken; ett klart prov därpå ger ett av
honom signerat sybord (nu i Nord.
mus.), utfört i slät mahogny med
enkla mässingslister. — L. lydde
under hallrätten ocli hade större
tillverkning än de flesta möbelsnickare
då. Han använde sign. "And.
Lundelius i Stockholm". — Gift 17S6 med
Maria Helena Sätterström. M. F—ck.

2. Lundelius, Lorentz
Wil-h el m, möbelsnickare, f. 16 nov. 1787
i Stockholm, † 23 juni 1859 därstädes.
Son till L. 1. — L. blev mästare i
Stockholm 1818, bisittare 1829 och
ålderman 1831. Han är en av de främsta
repr. inom sv. möbelkonst för empiren
eller Karl Johansstilen. Mahognyn
var vid denna tid det dominerande
träslaget inom möbelkonsten, formerna
voro tunga och ofta arkitektoniska.
En för stilen karakteristisk möbel
var chiffonjén, och L. liar signerat
en mycket typisk sådan, som finnes i
Nat. mus. Den följer helt den gängse
formen med lådförsett underrede ocli
överdel dekorerad med kolonner. Ett
stort antal möbler utförda av L.
finnas i K. husgerådskammarens
samlingar. L. arbetade åt Karl XIV
Johan 1818—43 och utförde
inredningsarbeten (träkolonner o. dyl.) och
möbler för Bosendals slott på 1820-talet.
Han använde sign. "L. Wilh.
Lundelius. Snickare & Chatoulmakare.
Ladugårdslandet. Jungfmgatan Qv:
Sjöhästen. Huset N° 4". — Gift 1824 med
Anna Helena Zelander. M. F—ck.

Lundell, Ernst August,
jordbrukare, f. 10 febr. 1857 på Kvarngården
i Varola skn, Skarab. län, † 13 maj
1944 på Torestorp i Edåsa skn,

Ernst Lundell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free