- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
113

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lundell, Per Olof - 2. Lundell, Johan - 3. Lundell, Torsten - Lundén, Eskil - Lundequist-Dahlström, Gerda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundell

113

Lundequist- Dahlström

Andra K. och tillhörde därunder bl. a.
1901 års härordningsutskott samt
1910—14 jordbruksutskottet. — L.
var medl. av Lantmannapartiet och
tillhörde dess förtroenderåd; 1912 var
lian med om ombildningen till
Lantmanna- och borgarepartiet. I
allmänhet tullvänlig och särskilt känd för
sina motioner om införande av
äggtullar yrkade han likväl i jordbrukets
intresse tullfrihet för olika
gödnings-oeh foderämnen. Han var överhuvud
en självständig natur, som ofta gick
sina egna vägar. I rösträttsfrågan
stödde han högerns krav på
proportionella val men underskrev även en
vänstermotion om kvinnlig rösträtt.
— För sitt län och sin hembygd hyste
L. stort intresse, ådagalagt bl. a.
genom en donation av 10 000 kr. för
åstadkommande av en beskrivning
över Kalmar län. — Ogift. S. Sw.

2. Lundell, Jolian August,
språkforskare, f. 25 juli 1851 i Kläckeberga
skn, Kalmar län, † 28 jan. 1940 i
LTppsala. Bror till L. 1. — L. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1S71 och blev.
fil. kand. där 1876. Ären 18S0—85 var
ban e. o. amanuens vid univ.-bibl., och
1882 blev han docent i foneti|k, ehuru
han saknade högre akademisk ex.
Efter att 1S84 ha förordnats att
föreläsa i slaviska språk blev ban 1891 e.
o. prof. och 1909 prof. i detta ämne,
den förste i Sverige. L. avgick 1916. År
1893 blev lian fil. heders,dr. — Ehuru
prof. i slaviska språk ägnade sig L.
särskilt åt sv. filologi, där liar. inom
fonetik samt dialekt- och
folklivsforskning uträttade ett arbete, som vunnit
även internat, erkännande. Hans namn
är främst knutet till det s. k.
landsmålsalfabetet, ett väl genomtänkt
försök till fonetisk skrift, som han på
grundval av tidigare förslag uppgjorde
i dialektforskningens intresse. Det
publicerades i uppsatsen "Det svenska
landsmålsalfabetet" (1S79). Bland
lians övriga hithörande skrifter
märkas "Om de svenska folkmålens
frändskaper och etnologiska
betydelse" (1S80) och "Om dialektstudier"
(18S1). L. var red. för den av honom
m. fi. 1878 grundade tidskr. Nyare
bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folkliv, från
1904 kallad Svenska landsmål ocli
svenskt folkliv. Genom föredrag
väckte han 1885 nytt liv i
rättstavningsstriden. L. var nvstavare och
hävdade, att frågan i främsta rummet
var av praktisk och social natur, ej
av vetenskaplig. Bland lians skrifter
i detta spörsmål märkas "Om
rättstavningsfrågan" (1886), "Svensk
ordlista med reformstavning" (1893) och
"Svensk rättstavning 1934" (1934).
Som slavist utgav lian "Lärobok i
ryska språket" (1911—14). Jämte A.

s Svenska män ocli kvinnor v

Johan Lundell.

Noreen grundade L. Uppsala
enskilda läroverk 1892 och tills, med Ida
Norrby Fackskolan för huslig ekonomi
1S95; bägge tillkommo som
reformskolor. I samarbete med andra
univ.-män organiserade han i Uppsala 1893
efter engelskt mönster de s. k.
sommarkurserna. Dessa, som årligen
upprepats, omväxlande i Uppsala och Lund,
ha varit ett viktigt led i folkbildnings^
arbetet.. L. utgav jämte A. Noreen
1S99—1907 skriftserien "För skola
ocli hem". — Gift 1882 med Mairie
Louise Jönsson. G. Sj—n.

3. Lundell, Torsten Valdemar,
jordbrukare, politiker, f. 19 maj 1889
i Uppsala. Son till L. 2. — Efter att
samtidigt ha avlagt mogenhetsex. på
real- och latinlinjen i Uppsala 1907
blev L. fil. kand. därstädes 1916. I
Upplands reg:s reserv blev lian 1914
underlöjtnant, 1917 löjtnant och 1938
kapten. Han var anställd vid sv.
legationen i Petrograd 1917—18 och vid
Sv. röda korset i Ryssland och Sibirien
1918—19. I egenskap av sekr. i sv.
hjälpkommittén för krigsfångar i
Sibirien oeh ledare av den sv.
lijälpexpe-ditionen 1920—21 erhöll L. vid
fredsslutet uppdrag att organisera
krigsfångarnas hemsändande från Sibirien.
Återkommen till Sverige 1921 övertog
han 1923 Ebbetorps gård nära Kalmar
efter sin just avlidne farbroder,
riksdagsmannen Per Olof L. (L. 1). Han
är ordf. i Kalmarortens mejerifören.
sedan 1939 och led. av styr. för Södra
Kalmar läns spannmålsodlarefören.
sedan 1934. L. var 1933—44 led. av
Andra K. och tillhörde därunder
bevillningsutskottet 1941—44. Främst
ägnade han sig åt beskattnings- och
jordbruksfrågor. Till sin politiska
uppfattning är han strängt konservativ.
Hans avgång ur riksdagen 1944 ägde
sammanhang med visade sympatier
för Sveriges nationella förb. — Gift
1924 med Aina Lundberg. S. Sw.

Lundén, Eskil Ragnar,
orgelbyggare, f. 25 juni 1881 i Mölndal, † 15
juli 1945 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden i Karl Johans förs.,
Göteborg, Peter L. och Emilia Kullgren.
—- L. avlade organistex. 1898. Han
började året dessförinnan intressera
sig för orgelbyggning. År 1903 företog
han en studieresa i Tyskland och
övertog vid hemkomsten till Sverige
Molanders orgelfabrik i Göteborg. År 1918
blev han försäljningschef i ab.
Förenade piano- och orgelfabriker och
avancerade 1920 till tekn. dir. samt var
1923—45 verkst. dir. i samma bolag.
—- L. liar byggt c:a 85 nya
kyrk-orglar i Sverige, av vilka särskilt
märkas orglarna i Domkyrkan,
Vasakyrkan och konserthuset i Göteborg.
Åren 1912—20 var L. dirigent för
Göta Par Bricoles sångkör. — Gift 1)
1903—12 med Blenda Linnea
Gabriella Sjölin; 2) 1920—28 med Bodil
Berteisen-, 3) 1929 med Signe Anna
Elisabeth Syrén. L. S.

Lundequist-Dahlström, Gerda
Carola Cecilia, skådespelerska, f. 4
febr. 1871 i Stockholm. — L. började
18S6 som elev vid Mus. akad:s
teaterskola och debuterade 1889 på Sv.
teatern som Det förra seklets gudinna i
"Seklernas nyårsnatt". S. å.
engagerades hon vid Dramatiska teatern, där
hon som sin första större uppgift
framställde Kristina i "Mäster Olof". Åren
1891—96 spelade hon dels på Stora
teatern i Göteborg, dels vid Hj.
Selanders sällskap och företog
dessutom en studieresa till utlandet. Stadd
i fortlöpande konstnärlig utveckling
vann hon redan dessa år vackra
framgångar, bl. a. som Magda i "Hemmet"
oeh i titelrollen i "Regina von
Emme-ritz". Åter i Stockholm uppträdde L.
från 1896 först på Vasateatern samt
därefter på Sv. teatern och
Dramatiska teatern. Hon utvecklades under
denna tid till en tragédienne av stort
format, karakteriserad av
konstnärlig lidelse och idealitet; en svaghet
hos L. har dock varit en viss monotoni
och stelhet i aktionen. "Friskhet och
renhet, den litet svala men fasta
hängivenheten, stoltheten, modet och
själsstorheten, kärlekens offerlycka
äro väsentliga drag i denna
konstnärsindividualitet, för vilken däremot
sensualismen, de komplicerade
affekterna, nervernas nyGkfulla spel legat
främmande" (H. Wahlgren i Ord och
Bild 1931). På kort tid skapade L.
en rad pregnanta rollporträtt: Tora
Parsberg, Monna Vanna, Kathinka
Masloff (i Tolstoj-Batailles
"Uppståndelse") och Lady Macbeth. Även
inom det antika dramat hävdade
sig L. med sin enkla och storlinjiga
konst; hennes framställning av
titelrollen i "Antigone" (1908) blev en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free