- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
116

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundgren, Bernhard - Lundgren, Carl - Lundgren, Conrad - Lundgren, Egron - Lundgren, Frans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundersten

110

Lundgren

muttanden vid Bärslöv och de första
skånska wealdenblooken. — Ogift. —
Litt.: biografi av S. L. Törnquist i
Geol. fören :a förhandl. 1S97. G. Tdn.

Lundgren, Carl, skräddare,
frikyrkopredikant, sångare, f. 30 dec.
1836 i Karlskoga, † 5 jan. 1891 i
Kristinehamn. Föräldrar: lantbrukaren
Anders Eriksson och Anna Jonsdotter.
—• Som ung skräddargesäll blev L.
under inverkan av väckelsepredikanten
C. J. Nyvall omvänd, och vid
1860-talets mitt började han i sällskap med
olika predikanter företaga
prediko-ocli sångarresor i Värmland ocli
angränsande landskap. Samtidigt
utövade ban skräddaryrket, och 1867—74
drev han även lanthandel i Asphyttan,
Färnebo skn, Värml. län. Därefter
vistades lian på olika platser i landet.
Från 1886 till sin död var L. bosatt i
Kristinehamn. — Trots ringa boklig
bildning ägde L. stort andligt
inflytande tack vare sin folkliga, personligt
hållna förkunnelse och sin sång till
ackompanjemang av ett ensträngat
psalmodikon. L. var en äkta poetnatur,
som diktade ocli framförde av barnslig
trosvisshet och översvallande
frälsningsglädje burna sånger. Ett antal av
dessa poem jämte en del, som skrivits
av hans vänner, utgåvas 1878 under
titeln "Nöd och nåd". De vunno stor
anklang och spredos över hela landet
samt bland sv.-amerikanerna och
blevo av icke ringa betydelse ss. ett
samlande uttryck för den innerliga
religiositet, som härskade inom olika
frikyrkokretsar under dessa år. Bland
L:s egna bidrag kunna nämnas "Evad
dig möter, käre vän, uppå din
vandringsstig" (även ss. nr 131 i
Evangeliska sånger, 1944) och "Stundom vid
min simpla låda". — Gift 1) 1867 med
Sara Jansson, † 1874; 2) 1890 med
Kristina Johanna Jansson. — Litt.:
A. Sandberg, "L. med lådan" (1928).

G. W.

Lundgren, Johan Conrad,
stenograf, f. 1 okt. 1S66 i Uppsala, † 3
nov. 1918 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Gustaf L. och Brita
Katarina Jakobsdotter. — L. avlade
mo-genhetsex. i Uppsala 1SS4 och blev fil.
kand. där 1889. Från 1888 till sin död
var ban riksdagsstenograf i Andra K.
Som ling student var L. jämte Sam.
Olason en av stiftarna av Sv.
steno-grafförb. odh i decennier ordf. i dess
verkst, utskott; lian lyckades föra det
arendsska systemet till främsta
platsen bland de olika
stenografisyste-men, från vilken det dock fick vika,
då O. W. Melin 1892 publicerade sitt
för sv. förhållanden mer lämpade
system. L. utgav 2:a uppl. (1885) av
"Lärobok i Leopold A. F. Arends’
stenografi" (17:e uppl. 1928). — Gift
1892 med Andrietta (Jetta) Katarina

Westerlind (f. 1867, † 1937), som 1901
—20 var bitr. red. för Sv.
stenograf-förb:s tidskr. och 1909 blev stenograf
i Andra K.; hon utgav ett par
övningsböcker i stenografi. H. ö.

Lundgren, Egron Sellif, målare,
författare, f. 18 dec. 1815 i Stockholm,
f 16 dec. 1875 därstädes. Föräldrar:
fabrikören Erik L. och Maria
Elisabeth Fåhræus. — L. studerade först
till bergsingenjör men slog 1835 om
för att bli elev vid Konstakad., där
han stannade till 1839. Under
elevtiden studerade han samtidigt anatomi
på Karol. inst. Åren 1839—41 vistades
han i Paris, där han besökte L.
Cog-niets ateljé. De följande åren fram till
1849 företog han vidsträckta resor i
Italien, och från detta år till 1853
vistades han i Spanien. Han slog sig
därefter ned i London, som blev
utgångspunkt för ett flertal resor, bl. a.
till Indien 1858—59 på uppdrag av
en konsthandel samt till Spanien,
Italien oc.h Egypten. Från 1869 till sin
död var han bosatt i Stockholm med
undantag för en vistelse i
medelhavsländerna 1871—73. — Redan i L:s
bagatellartade elevarbeten kan spåras
ett tydligt rokokodrag, som mer eller
mindre utmärker hela hans senare
produktion. Under paristiden
påverkades han starkt av 1700-talskonsten
i Louvre. I avsikt att bli
historiemålare begav han sig till Rom för att
studera konst från antik och renässans
men inspirerades mer av folklivet och
Leopold Roberts samtidsskildringar.
Hans stora uppställningar från denna
tid äro stela och oljetrycksaktiga
("Neapolitanska fiskare", 1S43, Nat.
mus., "Corpus-Dominifesten i Rom",
1S47, Nat. mus.). Spanien betydde för
L. en konstnärlig väckelse. Han
fascinerades av dess myllrande folkliv och
bjärta orientaliska färg, och ban
övergav sin gulaktiga, orena kolorit för en
klarare med rött. grönt och grått som
dominanter. Under spanientiden blev
hans penselföring allt lättare och mer
skissartad. Arkitekturbilderna gav
han en utsökt elegans ("Hus i
Sevilla", Nat. mus., "Spansk flicka").
I England förvärvade L. en mera
målerisk syn och blev en framgångsrik
societetsmålare. Han utförde där
bilder från officiella ceremonier,
teaterbilder och porträtt. I Indien gällde
hans uppdrag att skildra den aktuella
sepoysmiljön. I olika tekniker
åstadkom han från de brittiska fälttågen en
serie färgglödande ögonblicksbilder,
vilka, enastående i sitt slag, föregrepo
modernare riktningar. En samling
akvareller från denna resa finnes på
godset Wyfold Court invid Reading.
I hans akvareller dominerade denna
tid den bruna färgen. I Italien
kopierade lian flitigt medeltid, tre-

cento och quattrocento, vilket förde
honom i kontakt med prerafaeliterna.
På 1860-talet framlekte han
underbart graciösa tuschlavyrer, pastischer,
vilka visa den finaste samstämmighet
med rokokon. Under sina sista år
målade L. bl. a. tunna akvarellandskap
från Drottningholm. — I sina
skiss-aktiga improvisationer är L. tämligen
enastående för sin tid i Sverige. I
större kompositioner lyckades han
däremot icke fullfölja sina intentioner.
L. utgav tre utmärkta reseskildringar,
"En målares anteckningar" (1.
"Italien och Spanien", 1870; 2. "Indien",
1871; 3. "Lediga stunder i främmande
land", 1873). Ett utdrag ur L:s stora
•korrespondens utgavs 1905 av G.
Nordensvan, "E. L., reseskildringar,
anteckningar ocli bref". Han har skrivit
ett mindre antal lyriska dikter. — L.
blev 1850 led. av Konstakad. och 1864
led. av "The Old Water Colour
Socie-ty". Han är repr. i Nat. mus. och
Göteborgs mus. — Ogift, — Litt.: K.
Asplund, "E. L." (1—2, 1914—15).

H. E.

Lundgren, Frans Daniel,
uppfinnare, f. 25 aug. 1854 i
Kvistbro skn, Örebro län, † 20 april 1928
i Stockholm. Föräldrar:
bergsmannen Olof L. och Stina Maja
Ers-dotter. — L. utexaminerades 1879
från Tekn. elementarskolan i Borås
och anställdes följ. år som assistent
hos uppfinnaren Martin Wiberg (bd
8). Från 1882 arbetade L. som
självständig uppfinnare ocli konstruktör i
nära samarbete med dir. vid
Stockholms nya tändsticksab.,
riksgälds-kommissarien Oskar Arehn och
dennes son Gerhard (bd 1 s. 122). Redan
under denna tid lyckades L.
utexperimentera ett par sinnrika
tändsticks-maskiner. Åren 1885—86 företog han
studieresor till Tyskland, Österrike
ocli Frankrike och startade efter
hemkomsten tills, med Gerhard Arehn en
egen verkstadsrörelse under namnet

Frans Lundgren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free