- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
117

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundersten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundgren

117

Lundgrén

A. L. G. Arehns mekaniska verkstad.
År 1806, då Gerhard Arehn drog sig
tillbaka från företaget, ombildades
detta till ab. Gerh. Arehns mekaniska
verkstad, i vilket L. inträdde som
delägare (tills, med Hemming Gadd och
Baltzar Grill) samt tekn. ledare. Han
innehade dessa befattningar till 1915,
då han drog sig tillbaka till
privatlivet. — De tändsticksmaskiner, som
L. uppfann, blevo av epokgörande
betydelse för tändsticksindustrin. Hans
ask-, etiketterings-, fyllnings- och
paketeringsmaskiner etc. vunno snart
spridning över hela världen ocli
utgjorde till en del den tekn.
grundvalen för den sv.
tändsticksmaskin-industrins uppsving i början av
1900-talet. Vid utställningarna i
Stockholm 1897 och Paris 1900 utdelades
guldmedalj åt ab. Gerh. Arehns
mekaniska verkstad som erkänsla för
L:s geniala uppfinningar. — Ogift.

J. T.

Lundgren, Jonas Fredrik,
skolman, f. IS nov. 1847 i Grythyttans skn,
Örebro län, † 26 jan. 1915 i
Stockholm. Föräldrar: snickaren Johan
Gustaf L. och Brita Karolina Roman.
— L. avlade folkskollärarex. 1S69,
mogenhetsex. 1S74 och fil. kand.-ex.
1881, allt i Uppsala. Han blev adjunkt
vid Folkskoleseminariet i Stockholm
18S2 och var rektor där 1891—1913.
Åren 1895—98 tjänstgjorde han som
folkskolinspektör i ärkestiftet. För
att motverka den riktning bland
folkskollärarna, som på 18S0-talet ville
göra folkskoleundervisningen
konfessionslös, tog L. 1883 initiativet till
bildandet av en kristlig riksfören. för
folkskollärare, benämnd "Sv.
folkskolans vänner", som verkade för att
säkerställa kristendomsämnets plats på
skolschemat. Fören. hävdade också, att
folkskolan bör ha ett eget
bildnings-mål, och den avvisade försök att göra
folkskolan till förskola åt läroverken.
L. var 1884—87 den förste red. för
fören :s organ, Folkskolans vän, ocli
redigerade 1892—96 Tidskr. för
folkundervisningen. Han var också
förslagsställare till de 1890 inrättade
kurserna för folkskollärares fortsatta
utbildning. L. utgav flera läroböcker
i kristendwnskunskap, bl. a, "Biblisk
historia för folkskolan" (1885, tills,
med Wilhelm Norling; 9:e uppl. 1899),
"Handbok till bibliska historien" (1—
2, 18S8—89; 8:e uppl. 1917—20) och
"Handledning vid bibelläsning i
skolan" (1—3, 1S93—1910). — Gift 187S
med Anna Andersson. K. E. L.

Lundgren, Gustaf Frithiof,
präst, pacifist, f. 22 april 1871 i
Vaxholm, † 6 april 1934 i Nora skn,
Väs-ternorrl. län. Föräldrar: urmakaren
Gustaf Adolf L. och Matilda Johanna
Dahlström. — Efter mogenhetsex. i

Uppsala 1891 studerade L. vid
Uppsala univ., där lian avlade teoretisk
teologisk ex. 1896 och praktisk
teologisk ex. följ. år. Efter prästvigning
1898 tjänstgjorde han i Visby stift till
1908, då han utnämndes till
komminister i Nätra förs. i Härnösands stift.
År 1911 valdes lian till kyrkoherde i
Björna förs. i samma stift, och fyra år
senare erhöll han samma tjänst i Nora
och Skogs förs. därstädes. Han blev
tidigt intresserad av politiska frågor.
De sociala missförhållanden, som lian
mötte i Norrland, drevo honom att
som aktiv kommunalman föra de
fattigare samhällsklassernas talan. Även
som liberal medl. av Andra K. 1912—
17 företrädde han utpräglat radikala
åsikter i politiska ocli sociala frågor.
Sin främsta insats gjorde L. på
fredspropagandans område. Han blev tidigt
medl. av den 1883 bildade Sv.
freds-och skiljedomsfören. och inom kort en
av dess ledande krafter. Åren 1919—
22 var han även ordf. i Sv.
världsfredsmissionen och 1926 red. för
tidskr. Aldrig mera krig. I de olika
fredsföredrag, som lian höll över hela
Norrland, betonade ban särskilt, att
medlemmarna av de urkristna
församlingarna i enlighet med Jesu
förkunnelse i Bergspredikan hade varit
pacifister, som fördömt allt bruk av våld,
men att den förvärldsligade kyrkan
senare hade förrått denna kristna
ståndpunkt. Han utvecklade
ytterligare dessa åsikter i en liten skrift
"Kristi bud och statens bud" (1927),
i vilken han kraftigt fördömde den
av Manfred Björkquist i skriften
"Kristendom och pacifism" (1924)
förfäktade åsikten, att den allm.
värnplikten väl låter sig förenas med
en kristen livsinställning; L. krävde
i stället en konsekvent
värnpliktsvägran. Många värnpliktiga, i
synnerhet i Norrland, följde också hans
uppmaning under 1920- och 1930-talen.
— Gift 1) 1918 med Fanny Elisabet
Fröberg, † 1919; 2) 1920 med Emmy
Margareta östlund. — Litt.: N. H.
Vikberg, "Norrlands fredsapostel.
Kyrkoherde G. F. L." (1934). J. T.

Lundgren, Gunnar, läkare,
röntgenolog, se s. 120.

Lundgren, Hjalmar,
tidningsman, författare, se s. 121.

Lundgren, Anders Hugo
Hjalmar, biblioteksman, författare, f. 16
febr. 1880 i Norrköping. Föräldrar:
stadskamreraren Johan Edmund L.
och Hilma Andersson-öhrvall. —- Efter
mogenhetsex. i Norrköping 1899
studerade L. i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1903, fil. lic. 1908 och fil. dr
1913 på avh. "Studier öfver
Theophi-luslegendens romanska varianter".
Under uppsalatiden var han 1909—13
amanuens vid univ.-bibl. Sistn. år ut-

Hjalmar Lundgren.

nämndes ban till bibliotekarie vid
Norrköpings stadsbibl., från vilken
post lian avgick 1945. Under samma
tid var han även intendent vid
Norrköpings konstmus. — L. har utövat ett
synnerligen omfattande
skriftställarskap, spec. inom bibliografi och
kulturhistoria; med förkärlek har han
valt ämnen med anknytning till
öster-götland, i synnerhet Norrköping. Han
liar utfört editionen "Anecdota
Ben-zeliana. Erie Benzelius d. y:s
anteckningar i svensk historia" "(1914; med
inledning och register). Som
skönlitterär förf. har lian utgivit diktböcker
ocli berättelser (debut 1909 med
diktsamlingen "Syrinx"); även i dem är
det kulturhistoriska intresset
övervägande, ocli die ha ofta en prägel av
pastisch, framför allt på
1700-tals-motiv. L. har också översatt fransk
vers och prosa. — Gift 1929 med
målarinnan Kora von
Samson-Himmel-stjerna (f. 1891 i Wesenberg,
Estland), som främst är känd för sina
porträtt och för sina målningar med
bästmotiv; lion är repr. i Norrköpings
och Linköpings miuseer. -— Litt.: E.
Wingkvist, "Bidrag till en bibliografi
över H. L:s intill 16 febr. 1935 utg.
skrifter" (1935). H. Fr.

Lundgren, Johan Erik, skolmän,
målare, se s. 120.

Lundgrén, Johan Fredrik,
teaterman, f. IS mars 1S21 i Visby, †
20 okt. 1885 i Härnösand. Föräldrar
.-sjömannen Jacob L. och Brita
Söderdahl. — L.- tog tidigt fast anställning
vid krigsmakten, avancerade och
deltog som frivillig underofficer i
sles-vig-holsteinska kriget sommaren 1849.
— År 1S46 hade L. övergått till
teatern och engagerats vid I. F. Smitts
sällskap. Med detta, och sedermera
hos Elfforss och Gille, turnerade han
det följande decenniet i landsorten.
Efter 1858 spelade L. företrädesvis
i Stockholm, bl. a. hos L. Zetter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free