- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
119

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundgren, Wilhelm - Lundgren, Wilhelm - 1. Lundgren, Ludvig - 2. Lundgren, Pehr Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundgren

119

Lundgrén

rar: sjökaptenen Johan Vilhelm Ij.
och Mathilda Charlotta Söderbäck. —
L. studerade under sin gymnasisttid
violin för J. P. Book vid Stockholms
konservatorium. Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1890 ägnade han sig åt
medicin- ocli språkstudier i Uppsala
men avbröt dessa i slutet av 1890-talet
för att helt ägna sig åt musiken. Han
avlade organistex. 1903 och fortsatte
därefter med violinspel. År 1910
bedrev han ss. Wennerbergsstipendiat
kompositionsstudier för P.Juon i
Berlin. I Uppsala verkade L. som
musiklärare (bl. a. i violin- och pianospel)
samt var ledare för Sällskapet för
kammarmusik från 1902 och för
Uppsala studenters allm. sångfören. 1909
—19. Åren 1909—10 var lian
vikarierande director musices. Därjämte
framträdde L. som kompositör; han
arrangerade bl. a. folkvisor för
manskör till vårfesterna. Till
uppsalasångens hundraårsjubileum 1913
komponerade han ett körverk, "Valenen",
över Viktor Rydbergs dikt. Han
komponerade även ett antal verk för
violin ocli en violoncellsonat. -—
I Upsala Nya Tidn. var L. 1899
—1926 verksam som skicklig
musikkritiker. Han utgav "Musikaliskt
reallexikon" (1924). — L. var vida
känd i musikkretsar, särskilt bland
uppsalastudenterna, där lian gick
under namnet Paganini. — Ogift. G. Ptg.

Lundgren, Wilhelm Rogatius
Benjamin, sjökapten, skeppsredare, f.
24 maj 1S56 i Söderåkra skn, Kalmar
län, † 15 sept. 1914 i London.
Föräldrar: kyrkoherden Pehr L. och Judith
Carolina Hoffman. — Efter endast en
termins skolgång i Kalmar läroverk
gick L. till sjöss 1869 men återvände
till Kalmar ocli avlade där 1875
styr-mansex. oeh 1876 sjökaptensex. S. å.
fick han anställning som andre
styrman på en ångare, tillhörande
Rederi-ab. Svithiod i Göteborg. År 1S80
avlade han ångfartygsbefälhavareex. vid
Navigationsskolan i Göteborg. Tills,
med grosshandlare Justus A. Waller
bildade lian 1887 Rederiab. Concordia
och var till 1900 befälhavare på flera
av dess ångfartyg, som huvudsakligen
gingo på England med trälast. L., som
tidigt var fast övertygad om att
segelfarten skulle undanträngas av
ångfartygen, började också uppgöra kalkyler
för sv. transoceana ångbåtslinjer till
Sydafrika och Östasien men framför
allt till Förenta staterna, dit bl. a.
den stora sv. emigrantströmmen gick
på utländska kölar. Efter ett
energiskt men länge fruktlöst arbete
lyckades lian 1900 tills, med Douglas
Kennedy och Walter Dickson bilda
rederibolaget Nike. vars ångfartyg
Kra-tos avgick från Göteborg 24 sept. 1904.
Därmed öppnades Sveriges första

Wilhelm R. Lundgren.

transmarina linjeförbindelse, Sv.
Sydafrikalinjen. En systerbåt, Atlantic,
för vilken ett särskilt bolag, Rederiab.
Transatlantic, bildades, avgick i dec.
s. å. Svårigheter att erhålla
returfrakter i Afrika gjorde, att linjen
utsträcktes till Australien, men 1907 kunde L.
genom Transatlantic med två båtar
öppna en särskild australienlinje. År
1909 sammanslogos Nikebolaget och
Transatlantic till ett bolag under det
senare namnet och med ett
aktiekapital på 1,5 mill. kr. -— Från 1907
återupptog L. sina tidigare planer på en sv.
amerikalinje. Han utvecklade dem i tal
och skrift, bearbetade inflytelserika
personer landet runt och begärde
förgäves statens medverkan. År 1913 for
han till Förenta staterna för att
förmå sv.-amerikaner att hjälpa till.
Förslaget väckte intresse men även
motstånd och konkurrens. Först följ. år,
kort efter det att L. avlidit under en
resa till London, konstituerades
Rederiab. Sverige—Nordamerika (från
1925 Sv. Amerika linien), sedan
minimikapitalet på 8 mill. kr. i sista
stund fulltecknats. — Vid sin
bortgång var L. ordf. i Sveriges
redare-fören., som han bildat 1906, och i
Sjö-kaptensfören. i Göteborg var lian ordf.
1913—14. Han var v. ordf. i
Sjömanshusdirektionen 1913—14, i
Navigationsskolans direktion 1904—13 ocli i
Sv. sällskapet för räddning av
skeppsbrutna 1907—14 samt styr.-led. i
Han-dels- och sjöfartsnämnden 1908—14.
Han representerade Sverige i The
in-fcernational shipping federation. — L.
var led. av Göteborgs
stadsfullmäktige 1909—14 och (ss. repr. för
högern) led. av Andra K. 1910—11. —
Gift 1888 med Hilma Sofia Martina
Tode (i. 1860, † 1943), som efter L:s
bortgång hugfäste dennes minne i en
storartad välgörenhet. Hon
upprättade 1930 stiftelsen Wilhelm
Lundgrens minne för bostadshjälp åt per-

soner inom sjöfartsnäringen i
Göteborg. Genom testamente instiftade
hon Wilhelm ocli Martina Lundgrens
vetenskapsfond (c:a 3 mill. kr.) och
Wilhelm och Martina Lundgrens
understödsfond (c:a 1,5 mill. kr.). -—
Litt.: O. Traung, "Kapten L." (1944).

H. Wn.

1. Lundgren, Ludvig Persson,
medaljgravör, f. 3 mars 1789 i
Trolle-Ljungby skn, Kristianst. län, † 15 sept.
1S53 i Stockholm. Son till trädgårds^
mästaren vid Trolle-Ljungby slott
Peter L. — Efter skolgång i
Kristianstad inskrevs L. 1S06 vid univ.
i Lund, där lian ägnade sig åt
medicinska studier. På grund av bristande
tillgångar var han tvungen att avbryta
dessa för att t jäna sitt uppehälle som
informator, lian var elev vid
Konstakad. i Stockholm 1813—16. Årenl816
—18 tjänstgjorde lian som lärare vid
P. H. Lings gymnastiska inst. Han skall
även ha varit verksam som
fäktmäs-tare vid Karlberg. L. lärde sig under
denna tid etsning, miniatyrmålning
och som elev till sin blivande svärfar,
hovgravören Salm Salmson,
stålgravyr 1820—22. Av dessa olika
konstarter var det den sistn., som skulle
ge honom lians levebröd. Redan 1818
började han verka som medaljgravör
och utsågs 1830 till Grandels
efterträdare som gravör vid K.
myntverket. I denna egenskap fick lian en
stor del av tidens officiella
medaljuppdrag. Hans æuvre omfattar tills,
med repliker och omgraveringar c: a
hundra medaljer, vartill komma alla
de sv. mynten under hans ämbetstid.
Då emellertid ingen närmare
undersökning gjorts av lians konstnärliga
insats, är det knappast möjligt att
ännu rättvist bedöma den. I varje fall
måste man räkna med att han i viss
utsträckning arbetat efter
anvisningar eller teckningar av andra
konstnärer (t. ex. F. Westin) eller kopierat
andra medaljgravörer stilskapelser.
Bland L:s bästa verk kunna räknas
medaljer med porträtt av Gustaf af
Klint, Pelir von Afzelius, Karl XIV
Johan ocli Oscar I. L:s medaljer äro
väl modellerade, men L. synes i
betänklig grad ha saknat
karakteriseringsförmåga. — Gift 1822 med
Re-becca Johanna Salmson. N. L. R.

2. Lundgren, P elir H en rik.
medaljgravör, f. 22 juli 1824 i Stockholm.
† 10 juni 1S55 därstädes. Son till L. 1.
—- L. studerade för fadern och vid
Konstakad. 1840—53 samt för prof.
Byström 1842—44. År 1853 erhöll han
ett utrikes resestipendium men fick
redan s. å. återvända från Frankrike
på grund av sinnessjukdom, för
vilken han sedan vårdades på Danviken.
— L. började tidigt på egen hand
verka som medaljgravör och hann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free