Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lundgren, Pehr Henrik - 1. Lundgren, Ulrik - 2. Lundgren, Johan - 1. Lundgren, John - 2. Lundgren, Gunnar - 3. Lundgren, Tyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundgren
120
Lundgrén
under sin korta bana utföra c: a
tjugufem olika minnespenningar. Fullt
självständiga äro dock inte alla. Vissa
av dem äro sålunda utförda efter C.
G. Qvarnström» vaxpousseringar eller
under dennes ledning, men andra äro
betydande prestationer. L:s tidiga
bortgång betraktades också som en
förlust för sv. konst. Bland hans verk
kunna särskilt framhållas medaljerna
över Jernkontorets hundraårshögtid
(1847), Sv. trädgårdsfören. (1845) och
Kronprinsparets förmälning (1850)
samt den inte som medal j utförda
vax-pousseringen till kungajubileet 1843.
— Ogift. N. L. E.
1. Lundgren, Ulrik, präst, f. 20
nov. 1790 i österåkers skn, Södermani.
län, † 20 mars 1S70 i Eskilstuna.
Föräldrar: trädgårdsmästaren Johan L.
och Ulrika Ersdotter. — L. blev
student i Uppsala 1814 och prästvigd i
Strängnäs följ. år; 1819—33 var han
lärare vid Rosensteinska skolan i
Kumla. År 1827 avlade lian
pastoral-ex. och blev 1830 reg.-pastor vid
Nerikes reg. med bibehållande av
skollärar-tjänsten. Han blev 1832 kyrkoherde i
Östra Ryds patronella pastorat i
Uppland men återvände 1837 till
hembygden som kyrkoherde i Eskilstuna. Från
1855 var han kontraktsprost. —L. var
en utomordentlig församlingspräst,
både som själavårdare och i praktiska
angelägenheter. Han inrättade
Eskilstuna barnhem, verkade för den
wiesel-grenska nykterhetsrörelsen och var en
flitig förf. för skolan. Han utgav bl. a.
"Biblisk historia" (1830), "Om
fattigvård och nykterhetssällskaper" (1837)
samt "Brännvinet. Kateches, tillegnad
nu varande riksdagsmän och andra
patrioter" (1840). — Gift 1821 med
Kristina Emerentia Broman. E.-G. J.
2. Lundgren, Johan Erik,
skolman, målare, f. 2 april 1822 i Kumla,
† 14 jan. 1895 i Stockholm. Son till L.
1. — L. blev student vid Uppsala univ.
1842, fil. kand. 1852 och promoverades
till fil. dr 1854. Han hade
lärarförord-nanden vid olika skolor i Stockholm
1854—62, blev kollega vid Nicolai
elementarläroverk 1863 samt var vik.
rektor där 1870—76 och från sistn. år
adjunkt i historia, geografi och
modersmålet vid Högre realläroverket å
Norrmalm i Stockholm, från vilken
tjänst han avgick 1892. — L. gjorde
sig även känd som talangfull konstnär
och målade framför allt landskap i
akvarell och olja, mestadels med motiv
från Stockholms omgivningar. Han
tog 1858 initiativet till bildandet av
Fören. för nordisk konst, vars sekr.
han var i många år. L. erhöll 1845 Sv.
akad:s pris för en övers, av Goethes
"Hermann und Dorothea". Förutom
dikter och uppsatser i skilda ämnen
för kalendrar ocli tidskr. utgav L.
tills, med I. U. Sörenson och T. A. von
Mentzer "Skolatlas I" (1870). — Gift
1858 med Anna Christina Sandström.
B. Hgn.
1. Lundgren, Johan (J o h n) Peter,
veterinär, f. 7 okt. 1857 i Visby, † 2
mars 1938 i Stockholm. Föräldrar:
sjökaptenen Hans Petter L. och
Christina Charlotta Wahlqvist. — Efter
mogenhetsex. i Visby 1875 avlade L.
veterinärex. 1879. Han idkade 1883—
84 kompletterande studier vid Kard.
inst. i ämnen för med. kand.-ex. Redan
1S79 utnämndes han till adjunkt vid
Veterinärinst. med
undervisningsskyldighet i fysiologi och histologi. Han
uppehöll 1887—88 den vakanta
professuren i kirurgi och därefter
professuren i anatomi och fysiologi samt
utnämndes till innehavare av den
sistnämnda 1889. År 1915 ändrades denna
till professur i anatomi och histologi
vid Veterinärhögskolan. L. avgick
1922. Åren 1S96—1901 var han
föreståndare för Veterinärinst. samt 1897
—1900 tillika adjungerad led. och
föredragande av veterinärärenden i
Medicinalstyr. — L. var en kunnig och
skicklig lärare samt en klar och redig
föreläsare och demonstrator. Under
resor i in-och utlandet studerade lian
patologisk anatomi och histologi
(öster-rike, Schweiz 1884—85), bakteriologi
(1’Tnstitut Pasteur 1SS6), svinpest
(bl. a. i England, Nordamerika 1888),
renpest (Lappland 1897) m. m. Sina
rön från dessa resor framlade han i
gedigna och instruktiva
reseberättelser, men i övrigt var han ej synnerligen
produktiv som förf. Hans enda större,
rent vetenskapliga arbete är "Studier
över hästens karpalled" (1897). L. var
en varm ivrare för Veterinärinst :s
höjande till högskola med
disputations-rätt och med stadgar principiellt
överensstämmande med univ.-statuterna.
I en uppmärksammad reseberättelse
(1901), vari lian uppdrog jämförelser
mellan olika veterinärskolors orga-
John Lundgren.
Tyra Lundgren.
nisation, framförde han med skärpa
krav på modernisering av inst:s
organisation och på effektivisering av
undervisningen; dessa fordringar visade
sig sedermera (1914) vara bärande
grund till Veterinärhögskolans nya
stadgar. — L. blev 1898 led. av
Lant-bruksakad. — Gift 1892 med Anna
Edit Elisabeth Åberg. N. F—m.
2. Lundgren, Gunnar Frithiof,
läkare, röntgenolog, f. 27 okt. 1S93 i
Stockholm. Son till L. 1. — L. blev
student i Djursholm 1912, med. kand.
i Stockholm 1916 och med. lic. där
1922. Han var underläkare vid
Radiumhemmet 1919—20, vid
Serafimer-lasarettets röntgeninst. 1921—22, var
bitr. läkare vid prof. G. Forssells
röntgeninst. 1923—25, röntgenläkare vid
Södertälje lasarett 1923—29 och vid
Åsö sjukhus i Stockholm 192S—30
samt föreståndare för röntgenavd. vid
Garnisonssjukhuset i Stockholm 1923
—29. Efter att i olika perioder lia
varit tf. lasarettsläkare vid
Stockholms läns centrallasarett i Mörby
blev han 1930 ord. innehavare av
tjänsten där och s. å. lasarettets
styresman. — L. har författat en rad
arbeten i röntgendiagnostiska ämnen och
är vid sidan av yrket känd som skytt,
sportsman och konstsamlare. — Gift
1925—41 med friherrinnan Barbro
Stigsdotter Rålamb. P. H. T.
3. Lundgren, Tyra Carolina,
konstnärinna, f. 9 jan. 1897 i
Stockholm. Syster till l! 2. — Efter
skolgång i Djursholms samskola
studerade L. vid Tekn. skolan i Stockholm
1914—18. Hon studerade först
skulptur, sedan måleri vid Konstakad. 1917
—20 och 1922—23. År 1920 gick hon
på Anton Hanaks skuljiturskola i
Wien ocli 1920—21 på André Lhotes
målarskola i Paris. Hon fortsatte sin
utbildning under länga uppehåll i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
