Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lundgren, Thorsten - Lundh, se även Lund, af Lund - Lundh, Erik, skogsman, ämbetsman, bankman, se nedan - Lundh, Gösta - Lundh, Henrik Theodor, målare, se nedan - Lundh, Herbert, skolman, politiker, se s. 123 - Lundh, Nils Wilhelm - Lundh, Paul - 1. Lundh, Henrik Theodor - 2. Lundh, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundquist
122
Lundquist
Paul Lundh.
delskommiäsion 1918—19, sakkunnig
i tull- oeh traktatkommittén 1919
—20, av regeringen utsedd expert
vid handelsavtalsförhandlingarna med
England, Frankrike, Italien och
Tvsk-land 1920—3S. Sedan 1942 är L. ’led.
av st.yr. för Riksbankens
valutakontor. — Gift 1928 med skådespelerskan
Ester Sahlin. G. M—e.
Lundh, se även Lund, af Lund.
Lundh, Erik, skogsman,
ämbetsman, bankman, se nedan.
Lundh, Gösta Magnus Berthold,
läkare, f. 5 okt. 1889 i Lund.
Föräldrar: konditorn Jöns Petter L. och
Amelie Baude. — L. avlade
mogenhetsex. 1907 och blev med. kand. 1910,
med. lic. 1917 och med. dr 1925, allt i
Lund. Efter förordnanden vid
ögonkliniken i Lund 1914, vid K. u. K.
Re-servespital XV i Wien 1915, vid
kirurgiska avd. av Malmö allm. sjukhus
s. à. och 1924—29, vid
obstetrisk-gynekologiska kliniken i Lund 1917
och 1922 samt privatpraktik i
Hälsingborg 191S—21 och 1923—24 var
ban lasarettsläkare i Gällivare
1929—-31. Sedan sistn. år är han
lasarettsläkare i Landskrona. Han har
företagit studieresor till Tyskland, Holland
och Frankrike. L. var landstingsman
1938—43 ocli är ordf. i Lunds
läkarsällskap sedan 1944. Han liar författat
ett tjugutal arbeten inom kirurgi och
obstetrik. — Gift 1) 1918 med Brita
Ebba Laurentia Grönvall, † 1918; 2)
1921 med jur. kand. Ingeborg Maria
Ingvar. P. H. T.
Lundh, Henrik Theodor,
målare, se nedan.
Lundh, Herbert, skolman,
politiker, se s. 123.
Lundh, Nils Wilhelm,
författare, f. 14 febr. 1879 i Malmö.
Föräldrar: bankdirektören Gustaf
Fredrik L. och Carolina Råbinsson. —
Efter skolgång i Lunds privata
elementarskola tjänstgjorde L. vid Sta-
tens järnvägar 1899—1902, varefter
han definitivt slog in på
författar-banan. Sedan 1914 är han bosatt i
Stockholm. L. började med en rad
berättelser från Skåne, bl. a. "Hvita
kyrkans by" (1903) och "Ljunghuset"
(1905; dramatiserad ochuppf. i
Stockholm 1918), präglade av romantisk
lyrism och förtrogenhet med
människor, som stå naturen nära. En resa
till nordfrisiska öarna gav uppslag till
den väldokumenterade och
psykologiskt fördjupade romanen "Bleik"
(1911). Kanarieöarna, som L. därefter
besökte, skänkte stoff till hans andra
huvudarbete, romanen "Eusebia"
(1916; omarb. uppl., "Det bräddfulla
hjärtats gata", 1925). L. har vidare
bl. a. utgivit sagospelet "Drottningens
pärla" (191S) och "En författares
resa" (1—2, 1924), där han återgett
reseintryck från Italien och
Nordafrika. Han var 1918—21 sekr. i
Sveriges författarefören. — Ogift.
H. L—r.
Lundh, Olaf Paul, författare,
folkskollärare, f. 13 aug. 1S90 i
Tran-strands skn, Kopparb. län. Föräldrar:
folkskolläraren Jonas L. och Brita
Jonsdotter. — L. började vid
fjorton års ålder med skogs- och
flott-ningsarbete, läste privat för
kyrkoherden i socknen ocli tog 1909 realskolex.
oeh 1912 studentex. som privatist. Han
fortsatte ännu några år som
skogsarbetare, avlade 1917 folkskollärarex.
oeh blev 1918 folkskollärare i
Hedemora, där han sedan 1921 är
stadsfullmäktig (socialdemokrat) och
sedan 1939 stadsfullmäktiges ordf. —•
Uppmuntrad av Erik Hedén utgav L.
1924 diktboken "Med valkig näve",
som skildrar hans
ungdomsupplevelser oeh besjunger livet i skogarna i
Dan Anderssonska tongångar. Motiven
återvända i L:s senare diktsamlingar,
bl. a. "Hjärtat oeh marken" (1927)
och "Nära ting" (1931), där han med
melodisk och osmyckad verskonst
besjungit hemmet oeh hemkänslan och
gett sympatiska uttryck åt livsandakt
och gudsförtröstan. I
novellsamlingarna "Det ensamma folket" (1926) och
"Den eviga lustgården" (1928) och i
romanen "Kvinnan av nåd" (1926) har
L. med humor och säkert handlag
tecknat folkliga typer och situationer från
Västerdalarna. —- Gift 1919 med
Hilma Estrid Johansson. H. L—r.
1. Lundh, Henrik Theodor,
målare, f. 3 okt. 1812 i Stockholm, † 25
mars 1896 därstädes. Föräldrar:
bryggaren Adolf Fredrik L. och Elisabet
Westin. —• L. började som
fjorton-årig måla och kopiera i
morbrodern F. Westins ateljé. Han
genomgick Konstakad. 1829—40, blev
"konduktör" vid konungens samlingar 1837
och var 1851—58 tf. kamrerare där.
Han blev agré vid Konstakad. 1840.
Ären 1843—4S vistades han i Paris. —
L. började traditionsenligt måla
mytologiska och historiska ämnen.
Betydelsefull blev den franska skolningen
under parisåren, och han övergick då
till stilleben och genremåleri. Fransk
färgkänsla och klarhet och ett
påtagligt avståndstagande från tidens
anekdotiska berättarmaner utmärka
hans bästa arbeten ("Rättviksgosse",
1847, Zornmus., Mora, "Savoyard",
1849, Göteborgs mus.). Speciell
berömmelse vann han för sitt återgivande av
döda fåglar ("Kramsfåglar", 1894,
Nat. mus.). — Gift 1S56 med Anna
Sofia Charlotta Ekman. R. S.
2. Lundh, Erik Axel Fredrik,
skogsman, ämbetsman, bankman, f. 8
febr. 1895 i Näshulta skn, Södermani.
län. Föräldrar: godsägaren Carl Axel
Teodor L. och Ingeborg Hildur
Lindroth. Brorsons son till L. 1. — L.
avlade studentex. i Stockholm 1914 och
reservofficersex. 1916 samt
utexaminerades från Skogshögskolan 1920.
Han blev extra jägmästare s. å. och
tjänstgjorde som amanuens och extra
notarie hos Domänstyr. 1020—21, som
skogsindelningsassistent i östra
distriktet 1921 och som assistent vid
Skogshögskolan 1922—26. Ären 1927
—42 var han docent i skogsskötsel vid
denna högskola. Efter att 1923 ha
blivit sekr. hos skogsveckans styr. och
1925 bitr. sekr. i det då nybildade
Centralrådet för skogsvårdsstyr :nas förb.
var han sekr. i Centralrådet 1925—
40. Främst genom L. kom rådet snart
att- få en betydelsefull ställning i
skogsvårdsarbetet. Han var 1926—40
sekr. i Sv. skogsvårdsfören. och red.
för dess publikationer. Därjämte togs
han i anspråk för ett stort antal
allm. uppdrag; bl. a. kallades han till
led. av 1931 års skogssakkunniga och
av 1932 och 1936 års utredningar ang.
beredskapsarbeten, och 1935 var ban
utredningsman för frågan om Skogs-
Erik Lundh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
