- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
125

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundquist

125

Lundquist

1915, fil. lic. 1917 och fil. dr 1919,
allt vid Stockholms högskola. Han
blev en av Sverige-Amerikastiftelsens
första stipendiater 1919 och har sedan
dess vistats i Förenta staterna med
undantag för åren 1923—25, då han
var sekr. i Ing. vet. akad:s
psykotekniska kommitté. Han var 1921—30
chef för psykopatologiska laboratoriet
vid Me Lean Hospital i Waverly,
Massachusetts. Sistn. år blev L. prof.
vid Duke University i Durham, North
Carolina, där han samarbetade med
William Mc Dougall. Vid dennes död
1938 efterträdde L. honom som chef
för univ:s psykologiska sektion. —
L. började som konsthistoriker men
övergick under Alfred Lehmanns
ledning i Köpenhamn 1917—19 till den
experimentella psykologin och skrev
en konstpsykologisk drsavh. "Om
objektiva faktorer i konsten". "Om
betydelsen av gränsvärden och
rörelsevärden hos linjer och ytor för
renässans- och barockarkitektur" (1920)
följde samma intentioner, men genom
arbetet vid Mc Lean Hospital kom L.
in på sinnessjukdomarnas och
psyko-neurosernas psykologi, och han har
utgivit en mängd skrifter i dessa
ämnen, bland vilka främst märkas "The
Manic-depressive Psychosis" (1931)
och "Schizophrenia" (1932). Bland
övriga arbeten må nämnas "Conation
and our Conscious Life" (1934) och
"The Psychology of Belief" (1936). I
"The Aestetic Sentiment" (1941) har
L. på nytt behandlat
konstpsykologiska spörsmål. Han har även hållit
uppmärksammade föreläsningar över
ämnet "Psychological Analysis of
prominent Charaeters in Literature". —
Gift 1923 med Julia Christina
Petterson. C. I. S.

1. Lundholm, Axel Hjalmar,
skådespelare, teaterdirektör, f. 31 jan.
1889 i Göteborg. Föräldrar: konditorn
Axel Magnus Knut L. och Augusta
Jo-h ansson.—L. var 1912—13 premiärel ev
vid Dramatiska teatern. Efter
engagemang i Göteborg och landsorten bedrev
L. 1923—32 egen turnéverksamhet,
bl. a operaturnéer tills, med
operasångaren Carl Richter, och var
samtidigt föreläsare och uppläsare av
klassisk dramatik inom
Folkbildnings-förb. Han var verkst. dir. i ab.
Oscarsteatern 1932—37 och har därefter
varit skådespelare vid Vasateatern och
teaterledare i landsorten. — L:s
främsta roller ha varit Kaptenen i
Strindbergs "Dödsdansen", Birger Jarl och
Bengt Lagman i F. Hedbergs
"Bröllopet på Ulfåsa" samt flera
Ibsenrol-ler, ss. titelrollen i "Byggmästare
Sol-ness", Helmer i "Ett dockhem", Ejlert
Lövborg i "Hedda Gabler" och Pastor
Manders i "Gengångare". — Gift 1)
1917—21 med skådespelerskan Lisa

Martha Lundholm.

Lindell-, 2) 1923 med skådespelerskan
och teaterdirektrisen Martha L., f.
Holm (L. 2). A.L.

2. Lundholm, Lilly Märtha
Mathilda, skådespelerska, teaterdirektris,
f. 24 nov. 1893 i Stockholm. Föräldrar:
juveleraren Charles Emil Holm och
11 ’ilrna Nilsson. — Efter
skådespelar-verksamhet i landsorten och
Stockholm från 1918, därav i sin makes
turnéer från 1923, drev L. egen
turnéverk-samhet 1932—36. Sedan sistn. år är
hon direktris för Vasateatern i
Stockholm., —■ Sina ur publiksynpunkt
största framgångar har L. vunnit i
Ib-sens skådespel, bl. a. som Fru Alfving
i "Gengångare", Nora i "Ett dockhem"
och Hilde Wangel i "Byggmästare
Solness". Vasateatern, där L. själv är
verksam som regissör, har under
hennes ledning framfört företrädesvis
moderna (särskilt anglosachsiska)
jjroblem- och diskussionsdramer. —
Under sign. Urban Orbi har L. skrivit
åtskilliga skådespel och komedier, av
vilka några översatts till danska ocli
tyska. — Gift 1923 med skådespelaren
och teaterdirektören Hjalmar
Lundholm (L. 1). A. L.

Lundin, Anders Wilhelm,
gar-vare, f. 25 okt. 1822 i Stockholm, † 20
juni 1895 därstädes. Föräldrar:
garvaren Erik L. och Brita Christina
Lindh. —• Redan mycket tidigt visade
L. intresse för faderns yrke; utan
att lia ägnat mycken tid åt
skolstudier blev han garvarlärling. År 1843
övertog L. faderns garveri, som han
med stor praktisk skicklighet i
förening med energi och affärsduglighet
snart utvecklade till ett av
Stockholms största hantverksföretag. Vid
sidan av läderfabrikationen drev han
tillverkning av lädereffekter. L.
levererade bl. a. varje år stora
partier ränslar till kronan. Under loppet
av tjugu år samlade L. en betydande
förmögenhet, och hans lius vid Garvar-

gatan blev snart en medelpunkt för
levnadsglada borgare från mycket
olikartade kretsar. L:s brist på
bildning och hans något överdrivna
självförtroende uppvägdes av en äkta
originalitet. Till hans personliga vänner
räknades bl. a. August Blanche och
Carl David af Wirsén. Vid den första
skandinaviska industriutställningen
1866 hedrades L:s fabrikat med
guldmedalj. — I sitt testamente donerade
L. c:a 750 000 kr. till olika
välgörenhetsinrättningar’ samt åtskilliga
värdefulla konstföremål till Nat. mius.
Garvar Lundins gränd på
Kungsholmen i Stockholm är uppkallad efter
L. — Ogift. G. M—e.

Lundin, Augusta, affärskvinna,
se s. 127.

Lundin, Carl Axel Robert,
optiker, f. 13 jan. 1851 i Vänersborg,
† 28 nov. 1915 i Boston, Förenta
staterna. Föräldrar: postskrivaren Carl
Fredrik L. och Ulrika Henrietta
Andersson. — Efter läroverksstudier i
Falun och sju år som
instrument-makarlärling i Stockholm flyttade L.
till Oslo och fortsatte därifrån 1873
till Förenta staterna, där han fick
arbete i Boston. Han bosatte sig sedan i
Cambridgeport i Massachusetts och
arbetade i fyrtioett år som
chefsinstru-mentmakare hos den berömda firman
Älvan Clark & Son. Där sysselsattes
ban huvudsakligen med slipning av
linser till astronomiska teleskop, och på
detta område blev han snart den
främste experten i Amerika. Från 1896
var han företagets egentlige ledare på
detta gebit. L. försåg många både
amerikanska och europeiska observatorier
med utmärkta linser, och hans tekn.
skicklighet har haft betydelse för
astronomins utveckling. Han erhöll
1S76 medalj och 1893 diplom som
framstående optiker, och 1905 tilldelades
honom hedersgraden Master of Arts
vid Amherst College i Massachusetts.
Han var även medl. av American
Association for the Advancement of Science
och av American Astronomical Society.
— Gift 1S75 med Hilda Marie Hatisen
från Oslo. T. M.

Lundin, Carl Fredrik, skolman,
historiker, f. 8 aug. 1858 i Ransäters
skn, Värml. län, † 5 jan. 1913 i
Uppsala. Föräldrar: brukspatronen Johan
Fredrik L. och Vilhelmina Josefina
Johanna (Hanna) Teresia Maule. —
Efter mogenhetsex. i Uppsala 187S
blev L. vid Uppsala univ. fil. kand.
IS82, fil. lic. 18S9 och fil. dr 1S92 på
avh. "Wismars pantsättande till
Mecklenburg-Schwerin". Från 1888 till sin
död var han lärare i historia vid
Fjell-stedtska skolan i Uppsala. — L. var
en uppskattad pedagog, och hans hem
var under många år en samlingspunkt
för ungdomar med allvarliga intres-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free