- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
129

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundquist

129

Lundquist

spontaneitet i bl. a. diktsamlingarna
"Naket liv" (s. å.) och "Svart stad"
(1930), medan den artistiskt mogna
lyriken i "Vit man" (1932) bl. a.
rymmer motiv från den nordskånska
hembygden. Som litterär essäist och
kulturkritiker medverkade L. 1931—32 i
tidskr. Fronten, där han bl. a.
definierade primitivismen som ett
försök att förnya kulturen genom att
återknyta till de ursprungliga
drifterna och polemiserade mot akademisk
konventionalism och skepticism.
Essäsamlingen "Atlantvind" (1932)
rymmer analyser av modern amerikansk
litteratur, film och sv. primitivism,
och reseboken "Negerkust" (1933)
återger personligt formade, av L:s
civilisationskritik färgade upplevelser
från lians afrikaresa. En senare
samling glansfulla reseskisser från bl. a.
Kanarieöarna ocli Spanien är
"Drakblod" (1936). Intryck av
psykoanalysen och av Lawrences
sexualroman-tiska förkunnelse prägla romanen
"Floderna flyta mot havet" (1934).
"Himmelsfärd" (1935), en
novellsamling med självbiografiska inslag,
vittnar genom titelnovellens
framställning av en erotisk kris om en
förskjutning i L:s livssyn. Hans följande
författarskap får en fördjupad, stundom
grubblande och pessimistisk karaktär,
vartill kommit starka impulser från
surrealismen, som L. introducerade i
den av honom själv redigerade tidskr.
Karavan (1934—35) ocli senare
behandlat i essäboken "Ikarus’ flykt"
(1939). En viss, ehuru icke
reservationslös anslutning till surrealismen
utmärker också L:s av lysande,
stundom överlastad bildprakt och rik
visionär fantasi präglade lyrik under
1930-talet, samlad i "Nattens broar" (1936),
"Sirensång" (1937) och "Eldtema"
(1939). I senare diktsamlingar,
"Vandrarensträd" (1941), "Korsväg" (1942),
"Dikter mellan djur och Gud" (1944)
och "Skinn över sten" (1947), öppnas
storslaget ödsliga perspektiv, växlande
mellan undergångsstämningar och
mytiska framtidsdrömmar. — Som
litteraturkritiker (bl. a. i Bonniers
litterära magasin sedan 1932 och
Stock-liolms-Tidn. sedan 1943) liar L.
outtröttligt. proklamerat dikten som ett
livsbehov och konsekvent hävdat dess
oberoende av politiska och sociala
idéer. Särskilt liar ban studerat den
amerikanska samtidslitteraturen, om
vilken ban skrivit ett par
Verdandiskrifter och översiktsarbetet "Diktare
och avslöjare i Amerikas moderna
litteratur" (1942). L. liar redigerat
"Europas litteraturhistoria 1918—
1939" (1946), en sammanfattande
framställning av tjugufyra europeiska
litteraturer, där han själv skrivit om
den engelska. Som filmkritiker liar

Årtur Lundkvist,

lian bl. a. verkat i Ord och Bild och i
Vi. — Gift 1936 med Karla Marie
Petersen (f. 1912) från Danmark, som
under förf.-namnet Maria Wine
utgivit lyriksamlingarna "Vinden ur
mörkret" (1943), "Naken som ljuset"
(1945), "Feberfötter" (1947) och
"Ring i ring" (1948). H. L—r.

Lundkvist, Erik Hjalmar,
idrottsman, f. 29 juni 1908 i Grängesberg,
Kopparb. län. Föräldrar:
gruvarbetaren Carl Fredrik Hjalmar L. och
Amanda Carolina Månsson. — L., som
är måleriarbetare i Grängesberg
sedan 1928, var i slutet av 1920-talet en
av vårt lands populäraste idrottsmän.
Han blev förste pristagare i
spjutkastning vid Olympiska spelen i
Amsterdam 1928 på 66,60 m och blev s. å. sv.
mästare i spjutkastninig med 67,39 m
och världsrekordinnehavare med 71,01
m. Hans bästa resultat, 71,16 m,
uppnåddes 1936. — Gift 1942 med Anna
Elise Eriksson. K. E. L.

Lundman, Bertil Johannes,
antropolog, f. 28 sept. 1899 i Malmö.
Föräldrar: postinspektören Fredrik
Leopold L. och Görväl Elin
Margareta Björkman. •— L. avlade
studentex. i Västerås 1920 och blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1925, teol. kand.
1935, fil. lic. 1944, fil. dr 1945 och
docent i antropologi (den förste i vårt
land) 1947. —- L. har sedan mer än
femton år varit en flitig forskare inom
fysisk antropologi. Med energi och
hängivenhet liar han bedrivit omfattande
fältarbeten samt utgivit en mängd
antropologiska publikationer, flera av
stort och bestående värde. De
viktigaste äro "Nordens rastyper.
Geografi och historia" (1940), "Sveriges
religiösa geografi" (1942), "Jordens
människoraser och folkstammar"
(1943—44), "Dala-allmogens
antropologi" (drsavh., 1945), "Raser och
folkstockar i Baltoskandia" (1946),
"Nutidens människoraser" (s. å.) och

"Dalarnas folk. Typer och
härstamning" (1948). — Ogift. G—nB—n.

Lundmark, Anders,
tavelrestau-ratör, f. 4 maj 1773 i Södermanland,
† 10 april 1834 i Stockholm. — L. kom
som ung till Stockholm för att bli
historiemålare men utbildade sig i
stället till tavelrestauratör. Han
nådde betydande skicklighet, blev 1813
"hovmålare och restauratör av K. M: ts
tavlor" och renoverade även
målningar åt många privata samlare. — Gift
1801 med Margareta Catrina
Sundberg. •— I sitt arbete bistods L. tidigt
av dottern Johanna Wilhelmina
L. (f. 1815, † 1911), som efter fadern
bedrev rörelsen till nära nittio års
ålder. Hon renoverade bl. a. en rad
porträtt på Gripsholm och målningar
i K. mus. samt erhöll Litteris et
artibus 1S83. Th. N.

Lundmark, Carl Wilhelm
Wictor, operasångare (tenor), f. 27 fehr.
1859 i Uppsala, † 17 dec. 1908 i
Stockholm. Föräldrar: skräddaren Per L.
och Sophia Wilhelmina Nymark.
■—-Efter skolstudier vid Uppsala högre
elementarläroverk var L. under sju år
biträde i Akademiska bokhandeln i
Uppsala. Han blev tidigt en eftersökt
kvartettsångare och deltog — ehuru
icke akademiker —- i åtskilliga
studentsångarfärder i både Sverige och
utlandet. År 1881 invaldes han i
sällskapet Orphei drängar. Han
uppmärksammades av förste dir. vid K.
teatrarna, Henrik Westin, då han
1883 som medl. av den s. k.
Västgötakvartetten framträdde på Nya teatern
i Stockholm. L. debuterade vid K.
teatern 1884 som Tamino i Mozarts
"Trollflöjten", och efter ytterligare
två debuter blev lian 1S85 engagerad
vid stockholmsoperan. Denna tillhörde
han sedan till sin död, med avbrott för
åren 1886—87, då han studerade sång
i Tyskland och framför allt i Österrike
Som elev till prof. Joseph Gänsbacher.
— L:s i klangen fria stämma hade en
ovanlig expansionsförmåga, och hans
föredrag utmärktes av personlig
värme. L. liade förutsättningar att bli en
sångare av stora mått, men tyvärr
infriade han knappast de rika löften
han givit, Från 1896 uppträdde lian
alltmera sällan, och slutligen deltog
han endast i kören, ehuru han
alltjämt stod kvar på soliststat. Bland
de sitora operapartier L. utförde må
nämnas Max i "Friskytten", Robert,
Lohengrin. Zephoris i "Konung för en
dag" och Faust. — Gift 1897 med
Anna Håkansson. A. L.

Lundmark, Inez Kristina,
skådespelerska, f. 24 juli 1887 i Västra
Ämterviks skn, Värml. län.
Föräldrar: lantbrukaren Nils Olsson L.
och Brita Kajsa Jonasdotter. —
Efter studier för Signe Hebbe och

9 Svenska män och kvinnor v

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free