- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
130

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundmark ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundquist

130

Lundquist

Knut Lundmark.

Maria Schildkiiecht samt. språk- ocli
teaterstudier i England debuterade L.
1916 i Göteborg vid
Lorensbergstea-terns invigning som Indras dotter i
Strindbergs "Ett drömspel". Hon var
anställd vid Folkets hus teater i
Stockholm 1917—IS, vid Intima teatern där
191S—21 och vid Stadsteatern i
Hälsingborg 1921—23. Hon har därefter
deltagit i turnéer med Riksteatern. År
1925 vistades hon i Italien för
språk-och teaterstudier. —• Som Syster
Beatrice i Maeterlincks mirakelspel med
samma namn gav L. 1918 "ett
löftesrikt prov på ett spontant samarbete
av intelligens och inre gripenhet"
(Sven Söderman). Tre med överlägsen
psykologisk känsla utformade
Strindbergsroller, Fröken Julie, Eleonora i
"Påsk" ocli Gerda i "Pelikanen", har
hon trots deras inbördes olikhet
gestaltat med intensitet och
träffsäkerhet. —- Gift 1925 med operasångaren
friherre Sten Hermelin. A. L.

Lundmark, Knut Emil, astronom,
f. 14 juni 18S9 i Krokträsk, Älvsby
skn, Norrb. län. Föräldrar:
hemmansägaren Johan August L. och Anna
Lovisa Eriksdotter. ■—• Efter
mogenhetsex. i Luleå 1908 studerade L. vid
Uppsala univ., där ban blev fil. mag.
1912, fil. lic. 1916 samt fil. dr och
docent i astronomi 1920. Han var
amanuens vid Uppsala observatorium
1913—20 och vistades i Kalifornien
vid Lickobservatoriet 1921—22 och
vid Mount Wilsonobservatoriet 1922
—23. Sedan 1929 är ban prof. i
astronomi vid Lunds univ. Han har
företagit talrika forskningsresor i
Europa ocli Förenta staterna och deltagit
i fyra solförmörkelseexpeditioner. —
L:s vetenskapliga produktion är
mycket omfattande. Inom flera områden
av den moderna astronomin har han
visat stor idérikedom. Hans
betydelsefullaste insatser röra frågan om
de utomgalaktiska nebulosornas (de

främmande vintergatornas) natur och
kosmologiska ställning. Redan i sin
drsavh., "The relations of the globular
dusters and spiral nebulae to the
stellar system" (1920), hävdar han,
att spiralnebulosorna äro avlägsna
stjärnsystem, liknande vårt eget
vin-tergatssystem, vilket till fullo
bekräftats, och lian framlägger där för
första gången indirekt bestämda
avstånd för 276 "vintergator"; dessa
resultat ha i genomsnitt stått sig bra.
I flera senare avh., bland dem det
omfattande verket "Studies of
ana-galactic nebulae" (1927), har L. givit
viktiga bidrag till vår kännedom om
dessa objekts fördelning, avstånd,
dimensioner och rörelser. Särskilt har
han utvecklat metoden att bestämma
avstånden till de utomgalaktiska
systemen genom i dem observerade s. k.
nya stjärnor. L. har upprättat en
generalkatalog över tiotusentals
nebulosor, vilken ännu ej kunnat
utgivas men föreligger i form av
kortkatalog. I stor utsträckning liar han ägnat
sig ät historisk-astronomisk
forskning. Det stora praktverket "Nva
himlar" (1943) är övervägande historiskt.
L. grundade 1934 Samfundet för
astronomisk historieforskning samt
1937 Astronomiska sällskapet Tycho
Brahe, vars populärt hållna årsskrift
Cassiopeia han utgiver sedan 1939.
Han har arbetat för astronomins
popularisering bl. a. genom
föredragsverksamhet, särskilt i radio, och
genom populärvetenskapliga skrifter ss.
"Världsrymdens liv" (1926),
"Stjärnrymden" (1927), "Från kaos till
kosmos" (1934) och "Livets välde" (1,
1935). ■— Som en sv. Flammarion har
L. hävdat livets obegränsade
utbredning i världsrymden och därvid även
sökt tränga in i biologiska spörsmål.
Han har intresserat sig för
världsbilden även som grundval för en
personlig livsåskådning. Under sin
uppsalatid kulturradikal beundrare av
Bengt Lidforss har L. senare intagit
en positivt religiös inställning men
med avvisande av all dogmatik. Sin
ståndpunkt liar han bl. a. redovisat i
Religion och Kultur, där han
medverkar sedan 1938. Han är styr.-led. i
Sveriges religiösa reformförb. sedan
1941. — L. tillhör styr. för flera
in-och utländska astronomiska sällskap
och är sedan 1927 led. av Sv.
nationalkommittén för astronomi. År 1946
blev han ordf. i den dä nybildade
Minerva, fören. för Sveriges
vetenskapliga och populärvetenskapliga
förf. Småplaneten 1334 Lundmarka är
uppkallad efter honom. — Gift 1915
med Hilda Birgitta (Birgit) Carlson.

Å. Wt, C. Lt.

Lundquist, se även Lundkvist,
Lundqvist.

Birger Lundquist. Självporträtt, etsning 1946.

Lundquist, A br ah a m,
musikförläggare, se s. 132.

Lundquist, Birger Richard
Emanuel, tecknare, f. 21 okt. 1910 i
Storvik, Gästrikland. Föräldrar:
verkmästaren Frans L. och Ellen Holmqvist.
—• Efter realex. vid Storviks
kommunala mellanskola 1927 arbetade L. ett
par år på ritkontor. Samtidigt
tecknade han croquis på Figge
Fredrikssons målarskola. I stort sett är han
emellertid som konstnär autodidakt.
Som freelancer har L. medarbetat i en
mängd tidn. ocli tidskr., sedan 1929
framför allt i Dagens Nyheter, där
han sedan 1941 är fast anställd. L.
har utställt tills, med andra tecknare,
bl. a. i den samling "Swedish Wartime
Cartoons", som 1946 utställdes i
Förenta staterna, och hade en
uppmärksammad separatutställning i
Stockholm 1948. — L:s mest omfattande
insats är lians reportageteckningar i
dagspressen, vilka blivit uppskattade
för sin snabbhet, träffsäkerhet och
nervfulla linje. Hans karikatyrer nöja
sig icke med en förvrängning av den
avbildade, de ge också ett bidrag till
modellens psykologi. Teckningarna av
landskap och stadsbilder ha
improvisa-torisk friskhet och "atmosfär". Vid
sidan av sin impressionistiskt betonade
verksamhet i pressen liar L. gjort,
bokomslag, bl. a. till några av P. G.
Wode-houses böcker, samt affischer ss. den
till Pressens trehundraårsjubileum på
Skansen. I ett par böcker har L. även
dokumenterat sig som följsam och
självständig illustratör. I Alf
Ilen-riksons översättningsvolym "Kineser"
(1945) utgöra hans lätt
pastiscliar-tade vinjetter i kinesisk stil ett
utsökt ackompanjemang till de subtila
dikterna. I Erskine Caldwells
amerikanska skälmroman "Son av Georgia"
(1945) äro L:s expressiva studier
ävenledes ett lyckat komplement till
texten, liksom i E. von Zweigbergks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free