- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
134

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundmark ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundquist

134

Lundquist

Birger Lundqvist.

efter äldre målningar. Han deltog
ända till 1848 i akad:s utställningar
med antika och sv. historiska samt
religiösa motiv och genrebilder, ss.
"Alexander den store och soldaten
framför stockelden" (1826),
"Frälsaren i Phariséen Simons hus" (1829),
"En gumma som spår en flicka
hennes tillkommande öden" (1845). Större
intresse tilldrar sig hans
verksamhet som tecknare och litograf, där han
utvecklade en synnerligen livlig
produktion. Bland verk, som lian
illustrerat, kunna nämnas G. F.
Gyllenborgs "Fabler" (1828), J. G.
Oxenstiernas "Kadetten" (1843) samt en
rad kalendrar oöh almanackor. För
"Svenskt Pantheon" (1832—36)
utförde han många porträtt, och
dessutom utgav lian flera enskilda blad i
stentryck över allegoriska ämnen, t.
ex. "Bränvinsdraken", "Svea tröstad
af hoppet" (1844) och "Svea och Nore
sörjande vid prinsens (Gustafs) urna"
01852). Han utförde på 1820-talet fyra
kolorerade etsningar till Frithiofs
saga. L. var flitigt anlitad som
teek-ningslärare och gav bl. a. den blivande
konstamatören Karl XV och dennes
syskon undervisning i teckning 1836
—48. Han utförde också en del
dekorationsmålningar i Stockholms slott. —
L. blev agré vid Konstakad. 1834. —
Gift 1834 med Anna Charlotta
Carls-dotter. Th. N.

Lundqvist, Ernst Birger, läkare,
f. 26 juni 1888 i Domsjö i Själevads
skn, Ångermanland. Föräldrar:
disponenten Gustaf L. och Mathilda
Winberg. — Efter mogenhetsex. i Umeå
1907 blev L. med. kand. 1911, med. lic.
1917 och med. dr 1922, allt i
Stockholm. Han hade förordnanden bl. a.
vid Allin, barnbördshuset i Stockholm
1917—18 pch 1922—24, vid
Badium-hemmets gynekologiska avd. 1917—18
och sjutton månader under 1919—29
samt vid Serafimeriasarettets gyneko-

logiska klinik 1918—20, där lian var
tf. föreståndare 1924—27. Han blev
docent i obstetrik och gynekologi vid
Karol. inst. och barnmorskelärare vid
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm
1924, prof. och överlärare vid
Barn-morsikeläroanstalten i Göteborg samt
överläkare vid Göteborgs
barnbörds-hus 1929, överlärare vid
Barnmorske-läroanstalten i Stockholm 1934 ocli är
överläkare å Södersjukhusets
förloss-ningsavd. sedan 1943. Han har
företagit flera utländska studieresor ocli
publicerat arbeten i obstetrik och
gynekologi. — Gift 1919 med Elsa
Bedoire. P. H. T.

Lundqvist, Carl Fredrik,
operasångare (baryton), f. 24 jan. 1841 i
Veinge skn, Hall. län, † 12 maj 1920
i Stockholm. Föräldrar:
folkskolläraren Jöns Petter L. och Kerstin Nyberg.
— Efter skolstudier i Halmstad och
Göteborg blev L. student i Uppsala
1860, där han avlade kameralex.
1802; lian tjänstgjorde därefter till
1869 i Förvaltningen av sjöärendena.
L. medverkade som korist vid
framförandet av "Bienzi" 1865 och beslöt
sig därefter för att övergå till
artist-banan samt började studera sång för
F. Arlberg. Sin egentliga operadebut
gjorde han 1S69 som Josef i Méhuls
"Josef i Egypten". Åren 1S69—1904
var L. engagerad vid K. teatern, där
han för sina första framställningar
erhöll scenisk instruktion av A.
Willman. Ännu några år sjöng L.
tenorpartier, ss. titelrollerna i "Bienzi"
och "Gustaf Wasa" samt Masaniello i
"Den stumma från Portici". På grund
av röstens för en tenor otillräckliga
höjd började han emellertid vid
1870-talets mitt övergå till barytonfacket.
Ur hans repertoar kunna nämnas
Agamemnon i "Ifigenia i Aulis",
Jakob i "Josef i Egypten", Wilhelm
Tell, Nelusko i "Afrikanskan",
Oro-vist i "Norrna", Mossul i "Konung
fölen dag", Wagners Wolfram,
Telra-mund och Sachs, Verdis Carl V (i
"Ernani"), Germont, Amonasro, Jago,
Falstaff, Gounods Valentin och
Capulet, Nilakantha i "Lakmé", Fadern i
"Hans och Greta", Alfio i "På
Sicilien". sa-mt i sv. verk Christian i
"Gustaf Wasa", Björn i "Vikingarne",
Ulf i "Den bergtagna" och
Borgmästaren i "Waldemarsskatten". Åren
1905—06 företog L. en
avskeds-turné genom hela Sverige. Han
deltog i Uppsala studentkårs allm.
sång-fören: s Parisbesök 1867, 187S och
1900, de båda sista gångerna som
solist, Som sådan deltog han också i
Orphei drängars turnéer. Han gästade
även övriga nordiska länder samt
kon-serterade 1893 i Förenta staterna och
1894 i England. L. blev 1890 led. av
Mus. akad. och erhöll 1891 Litteris et

Carl Fredrik Lundqvist.

artibus, — L:s främsta konstnärliga
tillgångar voro den granna, i forte
mäktigt malmklingande stämman och
det varmhjärtade, flärdfritt
uttrycksfulla sångföredraget. Beträffande
spelet blev han av sin korpulens i
förening med en aldrig belt övervunnen
rampfeber hindrad att förverkliga
sina dock ibland suggestivt verkande
dramatiska intentioner. Sina största
framgångar vann "Lunkan", som lian
allmänt kallades, ss. konsertsångare.
Särskilt kongenialt var lians
återgivande av Södermans ballader, som han
instuderat för tonsättaren själv. Han
var även uppskattad oratoriesångare
och sjöng bl. a. huvudpartiet i Kiels
"Christus". L. var en varm patriot,
och han brukade avsluta sina
konserter med "Du gamla, du friska . . .",
vars upphöjelse till nationalsång
därigenom i hög grad främjades. — L.
utgav "Minnen och anteckningar. En
blick tillbaka på mitt lif" (1—2, 1908
—09). — Gift 18S3 med violinisten
Hilma Anna Maria Åberg. H. G—t.

Lundqvist, Karl Emil,
industriman, f. 23 okt. 1872 i Forneby,
Mö-klinta skn, Västmanl. län, † 22 febr.
1942 i Stockholm. Föräldrar:
tegelbruksägaren Erik h. och Lovisa
Vilhelmina Rosenlund. — Efter skolgång
i Uppsala genomgick L. 1889—93
Chalmers tekn. läroanstalt. För
fortsatt utbildning for han till Förenta
staterna, där han i tre år var
anställd vid Westinghouse Electric Co.
i Pittsburgh, därefter hos den
tyskfödde elektrikern S. Bergmann i New
York. Då denne omkr. 1S98
återflyttade till Tyskland och i Berlin
grundade Bergmann-Elektromotoren- und
Dynamo-Werke A. G., blev L. ledare
för firmans tekn. byrå. År 1900 begav
han sig till Sydafrika, där han
arbetade som montör, senare
driftsingenjör vid diamantgruvbolaget i
Kimber-ley. Därifrån kallades han 1903 av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free