Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundqvist, Emil - Lundqvist, Ernst - Lundqvist, Gerhard, violinist, dirigent, se s. 137 - Lundqvist, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundquist
135
Lundquist
Emil Lundqvist.
Sigfrid Edström, som varit lians
arbetskamrat i Pittsburgh och nu blivit
chef för ASEA, till tekn. chef för detta
företag, som befann sig i ett kritiskt
skede. Genom sin framstående
administrativa förmiåga lade L., enligt
Edström, grunden till företagets goda
organisation. Under en resa för
bolagets räkning i Mexiko gav han
uppslaget till det mexikanska
telefonbolaget. Sedan reorganisationsarbetet 1906
var genomfört, sökte L. efter en ny
arbetsuppgift och var 1907—09 verkst.
dir. för Elektriska ab. Volta i Reval.
Hösten 1909 utsågs han på
häradshövding Marcus Wallenbergs förslag
till disponent för Kopparberg &
Hofors sågverks ab. och dess
dotterföretag Storviks sulfitab. samt var 1911
-—23 deras verkst. dir. Genom
sanerings- och rationaliseringsåtgärder
lyckades L. på kort tid förvandla de
tidigare vanskötta bolagen till
räntabla odi livskraftiga företag. Från
1923 till sin död var L. chef för Stora
Kopparbergs bergslags ab., landets
äldsta och största industriföretag.
Med kraft och skicklighet genomförde
lian nydaningsarbeten inom ett flertal
av bolagets verksamhetsgrenar. Under
L: s ledning moderniserades verken vid
Domnarvet, Kvarnsveden, Skutskär
och Söderfors samt utbyggdes
Lång-hagsforsen. Under samma tid kunde
bolagets omsättning mer än
fördubblas. — L. var fullmäktig i
Jernkontoret från 1930, styr.-led. i
Dalelfvar-nas strömbyggnadsab., ab. Förenade
flygverkstäder, Vesterdalelfvens kraft
ab. m. fi. företag. — E:s sällsynta
egenskaper som organisatör, ekonom
och tekniker förskaffade honom rykte
som en av sin tids främsta
industrimän, "bolagsdoktorn". Personligen var
han blygsam och tillbakadragen och
avskydde offentligheten. — Ogift. •—
Litt.: A. Silow, "E. L. 1872—1942"
(i Näringsliv ocli kultur 1945). H. Wn.
Lundqvist, Ernst Johan,
tidningsman, f. 24 febr. 1893 i Kärnbo
skn, Södermani. län. Föräldrar:
arbetaren Carl Johan L. och Johanna
Mathilda Jonsson. — Efter genomgången
folkskola ägnade sig L. åt olika
yrken; bl. a. praktiserade han som
trädgårdsmästare i Sverige och Tyskland.
Samtidigt bedrev han självstudier. Så
småningom övergick han till
journalistyrket; han var ägare och utgivare
av Mariefreds Tidn. 1913—16,
med-arb. i Falu-Kuriren 1918—19 samt
red.-sekr. i Folkets Dagblad Politiken
1919—24 och i Den Nya Politiken
1924—25. Under de följ. åren
redigerade han i olika perioder ett stort
antal tidskr. och veckotidn., bl. a.
Anekdoten 1925—26, Bokförmedlarnas
litteraturrevy 1926, Motorföraren
(organ för Motorförarnas
helnykterhets-förb.) 1927—29, Arbetets kvinnor
(organ för Stockholms fackligt
organiserade kvinnor) 1927—31 och Vår
bostad (den sv. hyresgäströrelsens
organ) 1928—35. Sistn. år startade L.
veckotidn. Folket i Bild, för vilken han
till 1946 var red. och ansvarig
utgivare. Denna tidin., av vars vinstmedel
en viss del tillföres folkrörelsernas
ideella verksamhet,, har haft en
betydande framgång, icke minst genom att
publicera en rad romaner och noveller
av yngre sv. förf. Sedan 1946 är L.
ombudsman i veckotidn.-sektionen av
Sv. tidn.-utgivarefören. samt
föreståndare för Sveriges tidn.-mus. i
Stockholm. Sedan 1948 är han även
nämndeman i Stockholm. — L. har
innehaft ett flertal
förtroendeuppdrag inom
tidn.-mannasammanslutningar och i Stockholms kommunala
liv (bl. a. flera revisionsuppdrag i
kommunala organ). Som
kringresande föreläsare inom nykterhetsrörelsen
och folkbildningsarbetet kom lian i
unga år i kontakt med lapparna; han
har senare på olika sätt understött
deras organisatoriska ocli kulturella
strävanden, bl. a. det samiska
ung-domsförb. Samu, där lian iir
hedersled. — L. har utgivit en diktsamling
("Härjaresånger", 1917),
amatörpjäser, broschyrer i aktuella ämnen samt
minnesskrifter åt olika
sammanslutningar; särskilt märkes "Med
hammare, plåtsax och tång", utg. 1931
till Sv. bleck- och plåtslagareförb:s
femtioårsjubileum. —- Gift 1918 med
Beda Kristina Eriksson. II. ö.
Lundqvist, Gerhard, violinist,
dirigent, se s. 137.
Lundqvist, Adolf G ö st a, geolog,
f. 24 mars 1894 i Stockholm.
Föräldrar: byrådirektören Ammiel L. och
Gertrud Kjellström. ■— Efter
student-ex. i Stockholm 1913 studerade L. vid
Stockholms högskola ocli blev fil.
kand. 1917, fil. lic. 1919 samt fil. dr
Ernst Lundqvist.
1925. För studier och vetenskapliga
arbeten har ban företagit resor i de
flesta sv. landskap samt dessutom till
Danmark, Finland, Norge och
Tyskland. Han var 1917—18 amanuens i
geologi vid Stockholms högskola ocli
arbetade 1918 vid Riksnms:s
paleo-botaniska avd. samt 1917—19 som
förrättningsman vid Sveriges
geologiska undersöknings torvinventering.
Sedan 1920 har han tjänstgjort på
olika poster vid Sveriges geologiska
undersökning, där han 1930 blev
stats-geolog. L. har utfört kvantitativa ocli
kvalitativa torvmarksundersökningar
samt utarbetat
torvmarksbeskriv-ningarna till flera geologiska
kartblad. Han har handhaft den
geologiska karteringen på ett stort antal
kartblad och leder sedan 1942
länskarte-ringen i Kopparb. län. L. har infört
en mer detaljerad moränkartering än
tidigare och i samband därmed
ingående studerat moränens
bildnings-mekanik och blockspridningen. L. är
en originell och mångsidig
problemforskare på det kvartärgeologiska
området. Spec. intresse har han ägnat
utforskandet av insjöarnas sediment
samt klarlagt betingelserna för olika
sedimenttypers uppkomst,
sedimenta-tionens förlopp och faunans och
florans anpassning till olika av
sedimen-tationsförhållandena uppkomna
insjömiljöer. Dessa undersökningar lia i
allmänhet varit monografiskt lagda
på regional bas och även syftat till att
bereda en bättre utgångspunkt för
diskussionen av de för studiet av de
postglaciala klimatförändringarna viktiga
fornsjölagerföljderna. L. har med
pollenanalys daterat ett flertal
arkeologiska fynd. Bland hans många arbeten
märkas "Utvecklingshistoriska
insjöstudier i Sydsverige" (1925, drsavh.),
"Studier i Ölands myrmarker" (1928),
"Blockundersökningar. Historik ocli
metodik" (1935), "Bergslagernas mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
