- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
136

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundqvist, Gösta - Lundqvist, John - Lundqvist, Karin, pianist, se s. 138 - Lundqvist, Martin, apotekare, se s. 137 - Lundqvist, Nils, skolman, se s. 137 - Lundqvist, Oscar - Lundqvist, Ragnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lundquist

136

Lundquist

John Lundqvist.

nerogena jordarter" (1940),
"Sjösediment och deras bildningsmiljö" (1942)
ooh "Norrlands jordarter" (1943). L.
har i Thienemanns handbok "Die
Binnengewässer" författat del 2,
"Bo-denablagerungen und
Entwicklungs-typen der Seen" (Stuttgart 1927). Ett
förnämligt populärvetenskapligt
arbete av L. är "De svenska fjällens
natur" (1944; Sv. turistfören:s
handböcker om det sv. fjället, 2). Han har
hopbragt en stor samling sv.
slidknivar och i "Svenska slidknivar" (i
Fataburen 1940) skildrat olika typer
och utbredningsområden. — Gift 1924
med Disa Rydeman. C. C.

Lundqvist, Jolin Anders,
skulptör, f. 2 okt. 1S82 i Stockholm.
Föräldrar: smeden Jolian Anders L. och
Helena. Reimert. —- L. började 1S97
som lärling hos
ornamentsbildhuggaren T. Nerpin, studerade en kort tid
i Paris 1908, vid Tekn. skolan i
Stockholm 1903—06 samt i Köpenhamn 1910
—11 och biträdde Chr. Eriksson under
flera perioder 1907—13. Sistn. år reste
han till Paris, där han studerade vid
Académie Colarossi och stannade till
krigsutbrottet 1914. Han återvände
dit 1919 och var bosatt där till 1927,
frånsett resor i Italien, Tyskland och
England. Sedan sistn. år är han
bosatt i Stockholm. Franska skulptörer
ss. Rodin och Bourdelle samt gotisk
konst ha utövat ett bestämmande
inflytande på L:s stil. Detta kommer
tydligt till synes i hans huvudverk
"Uppståndelsemonumentet" på
Skogskyrkogården i Stockholm, en av den
nyare sv. skulpturens mest egenartade
skapelser. Idén till verket föddes redan
1908, då L. stod inför Bartolomées
monument "At de döda" på
Père-La-chaise-kyrkogården i Paris. År 1928
utställdes en figurdetalj av det tänkta
monumentet (Nat. mus.),och på
Stockholmsutställningen 1930 utställdes en
förstudie (c:a 4 m hög) till monumen-

tet i sin helhet. Därefter kom
uppdraget att utföra detsamma för
Skogskyrkogården. Monumentet avtäcktes
1941. över en grupp av vilande, men
ännu i döden smärtsamt spända
kroppar resa sig tre knäböjande eller
stående figurer, som med olika
rörelser dölja sig för eller sträcka sig
mot uppståndelsens ljus. Ur det hela
talar en djupt religiös övertygelse
om en värld bättre än denna. Det
tragiska i jordelivets villkor har L.
tolkat även i "Job" (1922, Nat. mus.)
och "La muse tragique" (1924,
Antwerpen), liksom han senare i en rad
kyrkliga skulpturer givit en
personlig gestaltning av traditionella
religiösa motiv i t. ex. krucifixet för
Sv. kyrkan i Paris (1926),
altarfigu-rer till Jakobs kyrka i Stockholm
(1936), statygruppen "Ängeln och den
uppståndne" i Norrköpings
kremato-rium (1939) och altaruppställningen
för Vårdinge kyrka (1940). Han har
emellertid också givit uttryck åt en
mera utåtriktad inställning i t. ex.
"Danae" (1914, Nyköpings mus.),
"Lagafontänen" (1933, Laholm),
"Pärlan" (s. å., Halmstads mus.) och
monumentet över Magnus Gabriel De la
Gardie (brons, 1938, Lidköping), som
ger ett livligt intryck av modellens
och tidevarvets lust till prakt ocli
makt. Utom porträttbyster (t. ex. K.
Wåhlin, 1932, Nat. mus.; Nils
Palmgren, 1929; borgarrådet Yngve
Larsson, 1932; Oskar Hullgren, 1943,
Konstakad.; Axel Gauffin, 1945) har
L. vidare utfört "Orfeus" (1928),
"Vendelmonumentet" (1937),
"June-bäcksmonumentet" (1940, Jönköping)
samt en altaruppställning för
Johan-nebergskyrkan i Göteborg (1947). —
L. har deltagit i utställningar i Paris,
Bryssel, Antwerpen, Edinburgh,
Glasgow, San Francisco, Helsingfors, Riga,
Köpenhamn, Budapest, Venedig samt
på olika platser i Sverige. Han blev
led. av Konstakad. 1933. — Gift 1912
med Hilda Maria Blomgren. Th. N.

Lundqvist, Karin, pianist, se s.
138.

Lundqvist, Martin, apotekare,
se s. 137.

Lundqvist, Nils, skolman, se s.
137.

Lundqwist, Oscar Alfred
Konstantin, köpman, sv. pionjär i
Argentina, f. 9 april 1878 i Malmö.
Föräldrar: styrmannen Oskar Alfred
Lundquist och Clara Lovisa Gustafsdotter.
— Efter ett par år som sjöman gick
L. 1898 i land i Buenos1 Aires. I
Argentina fick han först arbete i en
kartläggningskommission i
Patagonien på Andernas östsluttning. Han
stannade sedan kvar i territoriet
Chu-but i Patagonien, där han först var
poliskommissarie 1900—02 och sedan

Ragnar Lundqvist.

köpman, samtidigt med att ban
bedrev får- och kreatursavel i stor
skala, först i Sarmiento och sedan i
San Martin i Genoadalen från 1905.
Där bildades med tiden under L:s
ledning en mindre koloni av sv. medarb.
i hans företag. Själv åtnjöt ban stort
förtroende hos befolkningen ocli
valdes till fredsdomare under åtskilliga
år. — På grund av sjukdom återvände
L. 1914 till Sverige; lian var 1915—19
grosshandlare och argentinsk konsul
i Malmö. Han begav sig sedan ånyo
till Sydamerika, där han 1920—45
var sv. konsul i Santos ocli chef för
Johnsonlinjens kontor därstädes. —
L., som sedan 1945 är bosatt i Lidingö,
utgav 1946 en intressant skildring av
sina ungdomsår i Patagonien, "Hårda
tag i Argentina". — Gift 1908 med
Emma Carolina (Nina) Malmström.

T. M.

Lundqvist, Ragnar, ämbetsman,
politiker, f. 6 sept. 1885 i Brännkyrka
förs., Stockholm. Föräldrar:
stationsföreståndaren Carl August L. och
Lotten Rylander. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1905 vann L. s. å. inträde
vid Statens järnvägar, där lian 1908
blev kontorsskrivare och 1914
utnämndes till bokhållare. Han
befordrades till notarie där 191S, genomgick
högre trafikbefälskurs 1917—19 ocli
blev förste trafikinspektör inom fjärde
sektionen 1932. Sedan 1939 är L.
byråchef i Järnvägsstyr. och chef för
persontrafikbyrån. Han har som repr.
för Sverige deltagit i flera
internationella konferenser. Åren 1920—32 var
han huvudred, för "Sveriges
kommunikationer". Han .var ordf. i Statens
järnvägars befälsförb. 1933—39 och i
Trafiktjänstemännens riksförb. 1929
—33. Sedan 1930 är han sekr. i
Nordiska järnvägsmannasällskapet. Stort
intresse har L. ägnat åt offentliga
angelägenheter; han är led. av
Stockholms läns landsting sedan 1927, av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free