Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lundqvist, Gerhard - 2. Lundqvist, Karin - Lundstedt, Bernhard - Lundstedt, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundqvist
13S
Lundstedt
Gerhard Lundqvist.
sedan hösten 1910 erhöll han
undervisning av violinisterna Gustaf
Molander och Tor Aulin. Samtidigt
tjänstgjorde han även som
elewioli-nist i Göteborgs symfoniorkester, som
leddes av Wilhelm Stenhammar och
Tor Aulin. Åren 1911—14 studerade
L. vid Akademische HochsChule für
Musik i Berlin, 1916 för Bronislaw
Hubermann och 1919 för Carl Flesch;
vidare studerade han
ensemblespel-ning för Liszteleven Frederick Lamond
i Berlin. Han företog studieresor
till Schweiz 1922—24 och till Paris
1924. År 1913 debuterade L. som
soloviolinist med Göteborgs
symfoniorkester och liar sedan givit konserter
i Stockholm. Köpenhamn, Oslo och
Berlin samt framträtt som dirigent i
Malmö, Lund, Berlin m. fi. städer. —
L. blev lärare vid Malmö
musikkon-servatorium 1919 och kapellmästare
vid Lunds univ. 1923. Sedan 1925 är
han primarie i egen stråkkvartett och
pianotrio. Han kallades 1929 till
dirigent för Lunds orkesterfören. och var
under ären 1931—36 även dirigent för
Lunds kvinnliga studentkör. Han är
i övrigt livligt verksam i Lunds
musikliv och tog initiativet till Lunds
kammarmusikgällskap 1944. L. liar
komponerat orkestermusik bl. a. till
flera akademiska högtidligheter samt
kammarmusik. — Gift 1929 med
pianisten Karin H[aria L., f.
Robert-Pers-son (L. 2). L. S.
2. Lundqvist, Karin Maria,
pianist, f. 5 okt. 1S9S i Malmö.
Föräldrar: köpmannen Carl Robert Persson
och Ebba Konstantia Hermina
Lundberg. — Efter studentex. i Lund 1917
bedrev L. 1921—23 musikstudier i
Leipzig och München för prof. Josef
Pembaur. Åren 1917—21 och 1923—
29 var hon verksam i Malmö och Lund
som musikpedagog. Åren 1925—29 an-
litades hon ofta av Radiotjänst som
ackompanjatris i Malmö. L. har tills,
med sin man företagit konsertturnéer
över hela Sverige och bl. a. varit solist
i flera orkesterfören. samt givit
kammarmusikkonserter i Stockholm,
Göteborg och Köpenhamn. Hon är vidare
pianist i L. l:s pianotrio. — Gift
1929 med univ kapellmästaren
Gerhard Lundqvist (L. 1). L. S.
Lundstedt, Bernhard Wilhelm,
biblioteksman, f. 11 juni 1S46 i
Stockholm, † 24 mars 1914 i Castellamare
invid Neapel, Italien. Föräldrar:
lektorn vid Stockholms gymnasium fil.
dr Jonas L. och Wilhelmina Johanna
Ilæger. — L. avlade 1S66
mogenhets-ex. i Stockholm och inskrevs s. å. vid
Uppsala univ., där lian bedrev
språkstudier och tidigt inriktade sig på
biblioteksbanan. Han blev fil. kand.
1873 och fil. dr 1875 på avh. "Bidrag
till kännedom om grekiska språkets
studium vid de svenska läroverken
från äldsta till närvarande tid". År
1873 företog han en stipendieresa till
Danmark, Tyskland, Österrike och
Schweiz för biblioteksstudier. L., som
redan 1873 hade antagits som e. o.
amanuens vid K. bibi., blev 1884
amanuens och 1900 bibliotekarie och
föreståndare för sv. tryckavd. där; vid
bibl:s omorganisation 1910 blev han
förste bibliotekarie och föreståndare
för utländska tryckavd. Han erhöll
avsked 1913. Åren 1875—84
tjänstgjorde ban därjämte först som kanslist
och från IS79 som amanuens i
Eckle-siastikdep. På sin lediga tid ordnade
och förtecknade L. 1876—80 den De
Geerska boksamlingen på Finspång
(nu i Norrköpings stadsbibl.), allt
redovisat i en katalog (1883) på 700
sidor, ett mönster av bibliografiskt
kunnande. Vid K. bibl:s flyttningfrån
K. slottet till egen byggnad i
Humlegården 1877 ledde L. uppställandet
av den sv. avd., åt vilken han sedan
företrädesvis ägnade sig. — L. bedrev
Bernhard Lundstedt.
ett omfattande bibliografiskt
författarskap, spec. inriktat på den sv.
periodiska litteraturen. År 1886 utgav
lian "Svenska tidningar och
tidskrifter utgivna inom Nord-Amerikas
Förenta stater". L:s huvudarbete är den
på uppdrag av Publicistklubben
utarbetade stora bibliografin "Sveriges
periodiska litteratur" (1—3, 1895—
1902), omfattande tiden 1645—1899;
det är ett ytterst värdefullt
standardverk. I biblioteksvetenskapligt syfte
företog L. talrika utländska resor och
deltog bl. a. som officiellt ombud vid
internationella
bibliotekariekongresser i London 1897, i Paris 1900, vid
vilken sistn. han utgav "Apercu de
la littérature bibliograpliique de la
Suède", och i Bryssel 1910. Han var
likaledes en av Publicistklubbens
delegerade i Lissabon 1S98, Rom 1899 ocli
Wien 1904. Efter ett besök i Rom
1893 tog han ett fruktbart initiativ
till skandinaviskt forskningsarbete i
Vatikanska arkivets samlingar. — L.,
som var mycket känd i utländska
fackkretsar, ivrade för mera intensiva
vetenskapliga förbindelser med de stora
kulturländerna, framför allt Italien.
År 1897 blev lian led. av Samfundet
för utgivande av handskrifter rörande
Skandinaviens historia. — Ogift. ■—
Litt.: biografi av E. Haverman i
Nordisk tidskr. för bok- och bibl.-väsen
1914. B—z, S. L.
Lundstedt, Anders Vilhelm,
rättsvetenskapsman, f. 11 sept. 1882
i Göteborg. Föräldrar: kassören Carl
Johan Heribert L. och Emilie Maria
Pettersson. —• Efter mogenhetsex.
1900 i Göteborg och en kortare tids
apotekarutbildning studerade L. vid
Göteborgs högskola och därefter vid
Lunds univ., där han 1903 avlade
hov-rättsex. och följ. år jur. utr. kand.-ex.
Han blev där 190S jur. lic. och 1909
jur. dr på avh. "Aftal angående
prestation till tredjeman". Sistn. år blev
L. docent i civilrätt vid Lunds univ.
och var där 1909—11 tf. prof. i
processrätt. Åren 1914—47 var han prof.
i civilrätt samt romersk rätt vid
Uppsala univ. Där blev L. snart en
hängiven lärjunge till A. Hägerström, vars
rättsfilosofiska idéer varit
grundläggande för L:s hela fortsatta
verksamhet som teoretisk jurist. L:s
viktigaste skrift är det ännu oavslutade
verket "Föreläsningar över valda
delar av obligationsrätten" (1—4, 1920
—44), som behandlar principfrågor
inom straff-, obligations- och
skadeståndsrätten; "Die
Unwissenschaft-lichkeit der Reehtswissenschaft" (1—
2, 1932—36), är väsentligen ett
utdrag ur detta arbete. I anslutning
till Hägerström hävdar L., att
föreställningarna om en "gällande rätt",
juridiska "rättigheter" och "plikter"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
